Races for women play an important role
6 maj 2019

Races for women play a significant role for women and have created new ways for both men and women to take part in sports. These are some of the results from a completed research project.
Participating in a race for women plays an important role for women and increases self-confidence among participants. Women aim to perform as well as they can, and they place most emphasis on their physical performance, despite the organisers’ often stereotypical framing of the popular festival as something in which to indulge yourself.
That is one of the conclusions of research on races for women conducted by Karin S. Lindelöf and Annie Woube from 2011 to 2018 at the Centre for Gender Research at Uppsala University. The research has now been completed.
“The participants focus on and are encouraged by their physical performance. They appreciate the women’s races because they perceive them as a more equal competition and like the fact that a woman comes in first,” says Karin S. Lindelöf, ethnologist and senior lecturer at the Centre for Gender Research, Uppsala University. “They do not feel that people stare at them to the same extent as in mixed races; what matters is the feeling that their bodies are functioning. The fact that a great number of women take part means that the significance of gender disappears.”
Beginning in the 1980s, races for women developed around the actual reality and responsibilities of women. Gender inequalities, such as expectations that women had and still have greater responsibility for the home, has meant that men have had more access to leisure time than women. Prevailing male athletic norms also signalled that races were not something for women.
Related side events may be problematic
Each year hundreds of thousands of people participate in some of the Swedish races for women, such as Vårruset (Spring Race) or Tjejmilen (Women’s 10-km Run). Organisers often market the competitions using terms such as solidarity, celebration and joy – without hustle and bustle – something done with colleagues or friends. Ever since the 1980s, the target audiences for the races have been based on the organisers’ perceptions of what women are interested in or want to have. The major races often have been surrounded by related side events such as shopping tents, entertainment and social activities that some participants think are problematic.
“Many participants feel a great ambivalence towards the concept of ‘girl’ (the Swedish term ‘tjej’ means girl) in this context,” says Annie Woube, ethnologist and researcher at the Centre for Gender Research, Uppsala University. “Organisers frame the events with a set of preconceptions and prejudices about gender and femininity that not everyone agrees with. But the participants themselves focus on their physical performance and experience this as encouraging and confidence-building. Participants in the study repeatedly comment that sports in a single-sex context is liberating.”
A kind of modern housewife holiday
For several years Karin S. Lindelöf and Annie Woube have studied how recreational races for women work and what makes them so popular. Previously they have stated that many of the participants see trips to women’s races as an escape from everyday life – a kind of modern housewife holiday. Now they are reporting all their conclusions – their entire, fully analysed, complete materials – and conclude their research on women’s races with the book I tjejers spår – för framtids segrar: Om tjejlopp och villkor för kvinnors motionsidrottande (“In Women’s Footsteps – for Future Victories: About Women’s Races and the Context of Women’s Recreational Sports”)
The researchers have interviewed participants and have had access to accounts from more than 600 women who participated in the races called Vårruset, Tjejmilen or Tjejvasan (a ski race). Most have shared their experiences through written accounts in response to a call for submissions that the researchers issued during the 2011–2013 period in cooperation with Nordiska Museet. They also have their own autoethnographic reports from when they have participated in women’s races themselves.
Has created new ways to take part in sports
Women’s races have changed the world of exercise and created new ways to participate in sports. While both male and female racers focused on performance and competition before, now there is a large group whose exercise is moderate, inclusive and functional.
“Women’s races introduced a different perspective in which pride in performance, in executing races and being able to use the body in a functional way are more important than cutthroat competition. What started in races like Vårruset and Tjejmilen, which focused on making it easier and fun to exercise, has been followed by other races that are for everyone, including the Blodomloppet and Midnattsloppet races. “You can let go of the idea that it’s about being the best and that performance is all that is measured,” says Karin S. Lindelöf, ethnologist and senior lecturer at the Centre for Gender Research, Uppsala University.
Summary of the three main findings
- Participation in women’s races is what creates encouragement and builds confidence. For the participants, taking part in the race and their own performance are the driving force, and they focus on the sport itself. Solidarity with other women and taking part in sports together in a single-sex context is also important. This is true despite the fact that races for women are portrayed as a wimpish variation and “a fun thing” for which you do not need much training.
- For many women the races serve as an introduction to a sports world they have not known or been familiar with. Women’s races often serve as an introduction to longer and mixed races.
- The races have created new ways to engage in sports, with the emphasis on using the body in a moderate and functional way. These ideas have become more widespread, leading to the emergence of several single-sex and mixed-gender races with a more inclusive context, unlike male-coded sports where winning is the only goal.
In the coming years the researchers will continue to study gender aspects of participation in extreme races, ultramarathons, the Iron Man and various types of races under extreme conditions.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...