Hållbar urbanisering kräver samarbete
3 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropologi och etnologi.
Vad handlar seminarierna om?
– Ramen för seminarierna är forskningsprogrammet Future Urbanisms vid Campus Gotland och vi har valt fyra teman från programmet för seminarierna: mobilitet, vatten och energi, mat och hälsa respektive boende och skydd, säger Owe Ronström.

institutionen för kulturantropologi och etnologi.
Foto: Anders Berndt
– Seminarierna fokuserar på hur vi kan uppnå en hållbar utveckling i den globala urbanisering som sker. Prognoser säger att cirka 75 procent av Indiens befolkning kommer att bo i städer år 2050 och eftersom Indiens befolkning är en stor del av jordens befolkning kommer den urbaniseringen att ha en massiv inverkan för hur en hållbar utveckling ska kunna uppnås och det kommer att påverka livet i Sverige, Skandinavien och resten av världen, säger Swaminathan Ramanathan.
Vilka utmaningar finns det med att skapa en hållbar urbanisering?
– Seminarierna handlar om enorma utmaningar på alla möjliga sätt: ekologiska, humanistiska, kulturella, sociala, ekonomiska, samarbeten. Det är några av nyckelutmaningarna som rör vår framtid, säger Owe Ronström och fortsätter:

för kulturantropologi och etnologi.
Foto: Mikael Wallerstedt
– Men första utmaningen är att kartan redan är ritad sedan många år. Sverige ses som ett utvecklat land som levererar lösningar och ger hjälp till underutvecklade länder. Och vi har försökt pressa in Indien i den kartan. Men Sverige kan inte längre se sig som leverantören av lösningar. Vi måste hitta andra sätt att samarbeta som är mycket mer jämlika och som tar med hur Indien kan stödja Sverige och hur indiska lösningar kan användas i Sverige. Och förstås tvärtom, säger Owe Ronström.
– Svenska lösningar är välkända, av världsklass och väletablerade i världen, den kanalen ut i världen är redan etablerad. Men det finns också lokala lösningar som Indien har utvecklat som borde spridas över världen, säger Swaminathan Ramanathan.
Vad hoppas ni seminarierna ska bidra med?
– Forskningsprogrammet placerades på Campus Gotland delvis på grund av Almedalsveckan. För att hantera de här utmaningarna måste alla viktiga intressenter samlas och det är precis det som är Almedalsveckan, säger Swaminathan Ramanathan.
– Vi försöker koppla till FNs globala mål för hållbar utveckling och då inte bara till målen om skydd, mobilitet etcetera utan också sjuttonde målet som handlar om att vi måste hantera de övriga globala målen genom samarbete, diskussion och hjälp till varandra, säger Owe Ronström.
Fakta
Under Almedalsveckan hålls sex seminarier öppna för alla intresserade om hållbar urbanisering. Seminarierna bottnar i forskningsprogrammet Future Urbanisms vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Campus Gotland, Uppsala universitet:
- 9.30–10.30: India’s urban future is everybody’s future. What can we do for sustainability?
Film från seminariet India’s urban future is everybody’s future - 10.30–11.10: Moving people, not cars
Film från seminariet Moving people, not cars - 11.30–12.10: Affordable housing for all urban citizens – the shelter challenge
Film från seminariet Affordable housing for all urban citizens - 12.50–13.30: Building a new biocircular economy – the water and energy challenge
Film från seminariet Building a new biocircular economy - 13.50–14.30: Sustainability as a life style – the food and health challenge
Film från seminariet Sustainability as a life style - 14.30–15.30: India’s urban future is everybody’s future. What can sustainability do for us?
Film från seminariet India’s urban future is everybody’s future.
Läs mer
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.