Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så visar min avhandling hur hutuextremistisk media övertog kyrkans roll som förmedlare av religiösa budskap, säger han.
Folkmordet i Rwanda ägde rum 1994 och kom att kosta mer än 800 000 människors liv, främst från folkgruppen tutsier. De ansvariga för folkmordet anses framför allt ha varit folkgruppen hutuer, ledda av framstående personer inom regeringen och militären.
Religiös retorik för att skapa motsättningar
Trots att över 90 procent av Rwandas befolkning var kristen använde hutuextremistisk media religiöst influerad retorik för att skapa motsättningar. På ena sidan ställde de tutsierna och hävdade att de var hedningar, ateister eller i samarbete med djävulen. På andra sidan ställdes hutuerna som extremisterna menade hade sin gud, den rwandiske guden, som stod på deras sida och inte bara accepterade folkmordet utan även uppmanade till det. Avhandlingen hävdar att en av de mest effektiva formerna av avhumanisering i Rwanda under det tidiga 1990-talet hämtade stöd och inspiration i religionen.
– Genom att hänvisa till religiös mytologi hävdade de hutuextremistiska propagandisterna att tutsierna inte var av rwandiskt ursprung, utan en invaderande, arrogant och överlägsen ras med målet att skapa ett tutsiimperium i centrala Afrika, säger Olov Simonsson.
Den mest spridda uppfattningen är att Rwandas tutsier avhumaniserades genom upprepade jämförelser med skadedjur, främst kackerlackor. Avhandlingen visar att det var frekvent förekommande, men inte den huvudsakliga formen av avhumanisering. Istället för att trycka ned tutsierna till en djurisk nivå framställdes de snarare som övermänniskor. Hutuerna antog därmed en offerroll som de använde för att ta moralisk rätt att med alla tänkbara medel försvara sig mot det påstådda hotet.
– Om vi ska kunna förstå folkmordets komplexitet måste vi förstå hur religionen använts i det här sammanhanget. Konstaterandet, som gjorts i tidigare forskning, att den kristna kyrkan var delaktig i folkmordet förklarar inte varför så många kristna deltog i försöket att utrota andra kristna. Om vi förstår att Gud inte uppfattades som den kristna guden när folkmordet förbereddes och begicks, utan som en rwandisk gud som tillät eller till och med uppmanade till utrotandet av tutsier, kommer vi närmare en förklaring, säger Olov Simonsson.
– Genom ökad kunskap om hur brott som folkmord kan begås i religionens namn blir det förhoppningsvis också möjligt att förhindra sådana, säger han.
Kvalitativ textanalys
I arbetet med avhandlingen har Olov Simonsson analyserat ett stort källmaterial med hjälp av ett datorprogram. Relevanta religiösa begrepp och resonemang har med hjälp av programmets sökfunktioner identifierats och analyserats utifrån de språkliga och sociala sammanhang där de användes. Resultaten har huvudsakligen tolkats utifrån en modell för att förklara etniskt våld. Modellen har kompletterats med teoretiska resonemang om hur sociala identiteter skapas och vidmakthålls genom skillnadsskapande av olika slag, främst genom förnekande av andra gruppers värde och rättigheter och framhållande av den egna gruppens offerstatus.
Publikation
Avhandlingen – http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1305469&dswid=930 – försvarades den 14 juni 2019.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...