Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så visar min avhandling hur hutuextremistisk media övertog kyrkans roll som förmedlare av religiösa budskap, säger han.
Folkmordet i Rwanda ägde rum 1994 och kom att kosta mer än 800 000 människors liv, främst från folkgruppen tutsier. De ansvariga för folkmordet anses framför allt ha varit folkgruppen hutuer, ledda av framstående personer inom regeringen och militären.
Religiös retorik för att skapa motsättningar
Trots att över 90 procent av Rwandas befolkning var kristen använde hutuextremistisk media religiöst influerad retorik för att skapa motsättningar. På ena sidan ställde de tutsierna och hävdade att de var hedningar, ateister eller i samarbete med djävulen. På andra sidan ställdes hutuerna som extremisterna menade hade sin gud, den rwandiske guden, som stod på deras sida och inte bara accepterade folkmordet utan även uppmanade till det. Avhandlingen hävdar att en av de mest effektiva formerna av avhumanisering i Rwanda under det tidiga 1990-talet hämtade stöd och inspiration i religionen.
– Genom att hänvisa till religiös mytologi hävdade de hutuextremistiska propagandisterna att tutsierna inte var av rwandiskt ursprung, utan en invaderande, arrogant och överlägsen ras med målet att skapa ett tutsiimperium i centrala Afrika, säger Olov Simonsson.
Den mest spridda uppfattningen är att Rwandas tutsier avhumaniserades genom upprepade jämförelser med skadedjur, främst kackerlackor. Avhandlingen visar att det var frekvent förekommande, men inte den huvudsakliga formen av avhumanisering. Istället för att trycka ned tutsierna till en djurisk nivå framställdes de snarare som övermänniskor. Hutuerna antog därmed en offerroll som de använde för att ta moralisk rätt att med alla tänkbara medel försvara sig mot det påstådda hotet.
– Om vi ska kunna förstå folkmordets komplexitet måste vi förstå hur religionen använts i det här sammanhanget. Konstaterandet, som gjorts i tidigare forskning, att den kristna kyrkan var delaktig i folkmordet förklarar inte varför så många kristna deltog i försöket att utrota andra kristna. Om vi förstår att Gud inte uppfattades som den kristna guden när folkmordet förbereddes och begicks, utan som en rwandisk gud som tillät eller till och med uppmanade till utrotandet av tutsier, kommer vi närmare en förklaring, säger Olov Simonsson.
– Genom ökad kunskap om hur brott som folkmord kan begås i religionens namn blir det förhoppningsvis också möjligt att förhindra sådana, säger han.
Kvalitativ textanalys
I arbetet med avhandlingen har Olov Simonsson analyserat ett stort källmaterial med hjälp av ett datorprogram. Relevanta religiösa begrepp och resonemang har med hjälp av programmets sökfunktioner identifierats och analyserats utifrån de språkliga och sociala sammanhang där de användes. Resultaten har huvudsakligen tolkats utifrån en modell för att förklara etniskt våld. Modellen har kompletterats med teoretiska resonemang om hur sociala identiteter skapas och vidmakthålls genom skillnadsskapande av olika slag, främst genom förnekande av andra gruppers värde och rättigheter och framhållande av den egna gruppens offerstatus.
Publikation
Avhandlingen – http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1305469&dswid=930 – försvarades den 14 juni 2019.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Två Uppsalaforskare invalda i amerikansk akademi
18 april 2018
Den amerikanska akademin American Academy of Arts and Sciences har nyligen valt in nya medlemmar. Två Uppsalaforskare har valts in som internationella hedersmedlemmar.
-
Är medborgarskap nödvändigt för att vara del i en demokrati?
13 april 2018
Medborgliga rättigheter kopplas idag oftast till medborgarskap i ett land. Men hur fungerar det ihop med en allt större globalisering och ökad rörlighet?
-
Vetenskaplig ledare sugen på utmaning sökes
10 april 2018
Centre for Integrated Research on Culture and Society, CIRCUS, vid Uppsala universitet söker en vetenskaplig ledare som ska bygga upp och leda verksamheten.
-
Ett skepp kommer lastat: Vikingautställning landar i USA
09 april 2018
I slutet av april landar ett skepp i New York med utställningen ”The Vikings begin”. Då påbörjas en två år lång utställningsturné i USA med ett urval 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden. De förvaras i vanliga fall på Gustavianum i ...
-
Johan Svedjedal får Eva Bonniers stipendium
29 mars 2018
Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, får Eva Bonniers stipendium för sin bok om Karin Boyes författarliv.
-
Konstvetare får pris från Vitterhetsakademien
19 mars 2018
Varje år delar Vitterhetsakademien ut pris för förtjänta vetenskapliga arbeten. Filosofie doktor Hedvig Mårdh vid Uppsala universitet är en av 2017 års pristagare.
-
Det svarta järnet – ny bok om svensk vapenindustri
19 mars 2018
Upprustningen av Sveriges försvar är åter högaktuellt. Efter drygt två årtionden av nedrustning med nedlagda regementen och avskaffad värnplikt växer opinionen för att det svenska försvaret ska rustas upp igen som skydd mot den ökade spänningen i...
-
Humanistiska teatern får Plåtpriset
09 mars 2018
Humanistiska teatern vid Uppsala universitet är en byggnad som redan fått stor uppmärksamhet och nu är det dags igen. Byggnaden har fått Plåtpriset, som delas ut under evenemanget Plåt18. Och det kan bli fler priser.
-
Vad är dina kläder gjorda av?
05 mars 2018
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
-
Gunilla Fricks boksamling donerad till biblioteket
02 mars 2018
Uppsala universitetsbibliotek har som donation mottagit en större boksamling efter docent och universitetslektor Gunilla Frick (1930-2016). Böckerna, som förmedlats via Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har under hösten 201...
-
Välkommen till årets Hugo Valentin-föreläsning med Stathis N. Kalyvas
28 februari 2018
Stathis N. Kalyvas, professor vid universitetet i Oxford, är samhällsvetare och en ledande forskare inom fältet ”Civil War Studies”. Den 8 mars håller han den sextonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
2017 års bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
22 februari 2018
Torsten Söderbergs Stiftelse beviljar bidrag till forskning inom medicin, ekonomi och rättsvetenskap och i viss utsträckning inom andra områden. Under 2017 fördelades drygt 55 miljoner i bidrag till projekt vid svenska lärosäten. Uppsala universit...
-
Populär sommarskola återvänder till Gotland
15 februari 2018
Uppsala universitet och EIT Health inbjuder för tredje året i rad till sommarskolan Innovation Game, ett tvärvetenskapligt möte mellan vårdens utmaningar och spelvärldens möjligheter – i år med fokus på ungas psykiska hälsa.
-
Genetiska analyser avslöjar hur Skandinavien befolkades efter istiden
10 januari 2018
I en ny studie beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
-
Mordens marknad – ny avhandling om 2000-talets svenska deckare
11 december 2017
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala...
-
Samarbete för ny kunskap inom kultur och samhälle
16 november 2017
Uppsala universitet satsar på att utveckla nya forskningssamarbeten mellan forskningsämnen. Nyinrättade "Centre for Integrated Research on Culture and Society" vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ska underlätta framväxten av ...
-
Andra sidor av migration
14 november 2017
Korta föredrag, diskussioner, plockmat, aktiviteter för barnen och en film om Uppsala pridefestival är ingredienserna för en temadag om migration.
-
Bidrag till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2017
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre programsatsningar och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt får 43 projekt, 3 program och 8 projektstöd til...
-
Ola Larsmo och Quentin Skinner nya hedersdoktorer
13 oktober 2017
Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.
-
Varför skrattar vi åt det hemska?
05 oktober 2017
Hallå där Don Kulick, professor i kulturantropologi och forskningsledare för forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, som arrangerar ett symposium om varför vi skrattar åt det hemska. Varför har ni ett symposium om humor?