Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019

Kopparstick med motiv från Karl X Gustavs begravningståg den 4 november 1660, graverat av Jean Le Pautre efter teckning av Erk Dahlberg.
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Faktorer som ålder, civilstånd, merit och rang spelade in, men framför allt fick männen mer storslagna begravningar än kvinnorna.
1600-talets adel var präglad av ståndssamhällets fundamentala ojämlikheter, men den sociala ordningen var mer komplex än en fråga om hög- och lågadel. För att visa på hur dessa hierarkier samverkade i skapandet av status och åtskillnad har Alexander Engström använt sig av tidens begravningskultur. Begravningar är en passande lins för att studera olika hierarkier då alla i ståndssamhället någon gång erfor det. Då det var något som många beskådade var det viktigt att styra tolkningsutrymmet så att den döde presenterades i enlighet med familjens och ståndets statusuppfattningar.
Att man var adel och ägde ett frälsebrev eller hade stora förmögenheter innebar inte att man tilläts vilken pompa och ståt som helst vid begravningar. Begravningens omfattning bestämdes av den dödes kön, ålder, civilstånd, merit och rang. Män fick överlag de mest omfattande begravningarna med huvudbanér, anvapen, fanor, soldater, kavallerister och begravningssaluter.
Män fick mer omfattande begravning
Alexander Engström visar utifrån ett stort och varierat material att den könade ordningen överlag resulterade i att en ung ogift friherre som varit riksråd eller officer ofta fick en mer omfattande begravning än en rik änkegrevinna av gammal ätt. På samma sätt innebar denna ordning att det spenderades mer pengar på det manliga familjeöverhuvudets begravning än när kvinnor eller barn skulle begravas.
Detta betyder dock inte att skillnad inte gjordes mellan män. I takt med att allt fler adlades under 1600-talet blev merit ett värdefullt verktyg för att skapa påtagliga skillnader mellan män i begravningskulturen, till en sådan grad att anhöriga till gamla grevar och nyadlade herrar ordnade merittitlarna före adelstitlarna i personalier, huvudbaner och på gravminnen. Merit var dock ett attribut som var koncentrerat till män. Kvinnors status, oavsett om de var gifta eller ogifta, skapades istället genom att de sattes i relation till en make eller fader, något som aldrig förekom för vuxna män. Kön var därför på många sätt överordnat adelsrang i skapandet av status och åtskillnad i begravningskulturen.
Avhandlingens resultat skiljer sig från tidigare forskning, som överlag har fokuserat på män ur aristokratin, och har sett adelsståndet som en hierarki av hög- och lågadel. Genom att belysa begravningspraktiker för adliga barn, kvinnor och män visar avhandlingen tydligt hur flera hierarkier samverkade för att skapa status och åtskillnad samt att adeln var tvungen att skapa åtskillnad mot ståndets egna medlemmar med samma eftertryck som mot andra sociala grupper.
Lång procession till Axel Oxenstierna begravning
Vid rikskanslern och greven Axel Oxenstiernas begravning 18 mars 1655 startade likprocessionen från S:t Jacobs kyrka på Norrmalm, där rikskanslerns lik stått i bisättning sedan 1 september 1654. Processionen tågade från bisättningskyrkan och färdades genom Drottning Kristinas kröningstriumfbåge vid det som idag är Gustaf Adolfs torg, vidare via Norrbro och Storkyrkobrinken till Storkyrkan vid Slottet där begravningsceremonierna skulle ske.
Processionen beledsagades av en skvadron kavalleri, 213 man från det kungliga gardet och nio kompanier med Södermanländskt och Uppländskt infanteri. Riksrådsmedlemmar bar kistan, vilken var omgärdad av fanor, huvudbanér och anvapen. Före rikskanslerns kista red en kyrassryttare vars rustning, kjortel och ridutrustning var förgylld och försilvrad. Till begravningssaluten där även artilleri dundrade på förbrukades 413 kg krut, vilket torde svept in Stockholm i en tjock och fränt luktande krutdimma medan klockorna från stadens alla kyrkor dånade.
Kvinnor fick färre klockringningar
Axel Oxenstiernas begravning var en dyr affär som minst kostade 22 443 daler kopparmynt, varav 14 349 daler kopparmynt hade lånats från olika håll för att möjliggöra begravningspompan. Detta var en stor summa för begravningar även i sin egen tid, vilket motsvarade 1 496 oxar eller 16 031 tunga dagsverken.
I kontrast till denna pompa fick kvinnor och barn ingen beledsagning med väpnade styrkor, fanor, kyrassryttare, huvudbanér, anor eller begravningssalut. Överlag fick de även färre klockringningar än män. När Christina von Scheiding begravdes i Ringarum i Östergötland 1656 var så få av adeln närvarande att en adlig dagboksförfattare lätt syrligt anmärkte på det låga deltagandet. När ett litet spädbarn till Daniel Plaan begravdes 1673 gjordes det på kvällen och utan procession.
Publikation
Avhandlingen Olikhetens praktiker. Adlig begravningskultur i Sverige c:a 1630-1680 försvarades den 27 september 2019. Läs mer om avhandlingen och ladda ner den.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...