Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
1 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Släktträd är idag självklara metaforer och modeller närhelst någon vill föreställa sig evolutionär utveckling och evolutionära släktskap. Träddiagram och trädmetaforer är särskilt vanliga inom biologi, genetik och språkvetenskap. De används rutinmässigt i datasimulering, modellering och vetenskaplig publicering, i läromedel, undervisning och populärvetenskaplig litteratur.
Samtidigt är trädmodellen omdebatterad och livligt ifrågasatt inom forskarsamhället. Ledande forskare anser att modellen ger en vilseledande bild av evolutionens historia. Kritiken har vuxit i styrka i takt med de snabba framstegen inom molekylär biologi, eftersom de evolutionära processerna på molekylär nivå är mer komplicerade än vad trädmodellen ger utrymme för.
Fransk vetenskap efter revolutionen
I en ny idéhistorisk avhandling från Uppsala universitet undersöker Petter Hellström släktträdens tidiga historia inom den moderna vetenskapen. Fokus i avhandlingen ligger på fransk vetenskap omkring år 1800, alltså kort efter att Franska revolutionen hade avskaffat monarkin, aristokratin och det feodala arvssamhället.
Avhandlingen tar avstamp i socialhistorisk forskning som visat att släktforskning och släktträd inte var någon fritidssysselsättning i det feodala samhället, utan något som aristokratin sysslade med för att bevaka familjens sociala ställning och tillgången till ämbeten, titlar och land. Men 1790 avskaffades plötsligt alla arvsprivilegier.
– Samtidigt som franska revolutionärer avskaffade genealogin som princip för samhällsordningen, upptäckte franska vetenskapsmän genealogin som princip för naturens ordning. Det är svårt att säga exakt hur dessa händelser hängde ihop, men sambandet vad gäller tid och plats är häpnadsväckande, säger Hellström.
I tidigare forskning har evolutionsteorins och trädmodellens skilda historier ofta blandats samman, och trädmodellen har närmast beskrivits som en naturlig följd av Darwins teori. Hellströms studie visar att sambandet var precis det motsatta: släktträden användes inom vetenskaplig klassificering i minst ett halvsekel innan Darwin tog till sig trädmodellen i sin banbrytande bok On the Origin of Species, som kom ut första gången 1859.
En ordning skapad av Gud
Som Hellström visar i sin studie fanns det inget samband mellan att använda släktträdet som vetenskaplig modell och att tänka sig naturens ordning som en produkt av evolutionära processer eller utveckling över tid, i alla fall inte under 1800-talets första hälft. De flesta som använde trädmodellen under denna period tänkte sig en ordning skapad av Gud.
– Det första kända släktträdet över naturens ordning ritades av Augustin Augier, berättar Hellström. Augier var både adelsmän och präst, en av revolutionens förlorare. Det är slående att han några år efter revolutionen sade sig ha upptäckt hur naturens ordning speglade den feodala ordning han själv hade vuxit upp i.
Ett annat viktigt resultat av studien är att det tidiga användandet av släktträd inte var förbehållet natur- och språkvetenskaperna. Släktträden användes nämligen inom en rad kunskapsfält där de inte längre används idag, exempelvis musikteori och nationalekonomi.
– Tidigare forskning har letat sig tillbaka från nuet, och därför har de bara hittat träd inom de discipliner där träd används idag. Jag bestämde mig istället för en tid och plats, och sökte brett. I de franska arkiven hittade jag en rad tidigare förbisedda träddiagram från helt andra fält. Jag har tvingats skriva om historien i grunden, säger Hellström.
Publikation
Hellström, P. Trees of Knowledge. Science and the Shape of Genealogy. Uppsala Studies in History of Ideas 51. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019. 339 sid.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Bidrag till forskning inom utbildningsvetenskap
01 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag inom utbildningsvetenskap. Totalt beviljas knappt 167 miljoner kronor för åren 2018-2022. Av totalt 245 ansökningar beviljas 36 projekt.
-
Nya hedersdoktorer vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2018
De nio fakulteterna vid Uppsala universitet har beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer detta läsår. Bland de nya hedersdoktorerna vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap finns bland annat en debattredaktör och översättar...
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
22 oktober 2018
Riksbankens jubileumsfond har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre program och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap.
-
Vikingautställning på turné i USA: Nu öppnas portarna i Seattle
21 oktober 2018
En två år lång vikingautställning med 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden pågår just nu i USA. Föremålen förvaras i vanliga fall på Gustavianum i Uppsala men visas nu upp för en bredare publik på tre museer i USA. I dagarna öppna...
-
Sofia Wadensjö Karén blir Årets alumn 2018
06 oktober 2018
Utmärkelsen Årets alumn tilldelas i år Utbildningsradions vd Sofia Wadensjö Karén. Efter en kandidatexamen i litteraturvetenskap och svenska vid Uppsala universitet, utbildade hon sig till journalist och har sedan länge en stark position som publi...
-
Energieffektivisering i historiska byggnader diskuteras i Visby
24 september 2018
Sista veckan i september samlas kring 200 forskare och praktiker från hela världen i Visby för att diskutera möjligheter och utmaningar vad gäller energieffektivisering i kulturhistoriska byggnader. Dessa frågor ingår i forskningsprogrammet Spara ...
-
1900-talets modernisering präglar könsideal
19 september 2018
Mäns och kvinnors idealbilder av varandra stämmer inte överens. Så har det varit under lång tid. I en ny avhandling från Uppsala universitet har tusentals kontaktannonsörer under åren 1890–1980 studerats. Förutom att visa på hur olika idealen kan ...
-
Nytt ljus över Skandinaviens viktigaste bronsåldersplats
17 september 2018
Skandinaviens betydelsefullaste bronsåldersplats Håga är förhållandevis okänd. Men i en ny bok har arkeologer vid Uppsala universitet samlat kunskapen och satt in Håga i ett större sammanhang.
-
Kritiska samtal i Humanistiska teatern
13 september 2018
Humanistiska teatern öppnar nu portarna för alla. 18 september är det premiär för en serie kritiska samtal i Humanistiska teatern om olika dagsaktuella samhällsfrågor.
-
Både känslor och makt i politiska biografier
11 september 2018
Kvinnor skriver om känslor och män skriver om makt. I vart fall när det handlar om politiska självbiografier. Det skriver professor Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand, forskare och tidigare riksdagsledamot, som nyligen presenterat en bok dä...
-
Textila berättelser om politiskt våld och motstånd
06 september 2018
På Fredens Hus, Uppsala slott, pågår en utställning med textila väggbonader från hela världen. Väggbonaderna beskriver våld, orättvisor och förtryck och har blivit en väg till kunskap om berättelser om politiskt våld och motstånd.
-
Tre forskare belönas av Svenska akademien
03 september 2018
Under våren 2018 har tre forskare vid Uppsala universitet tilldelats stipendier från Svenska akademien.
-
Selma Lagerlöf kan inspirera unga kvinnor
24 augusti 2018
En biografi ger nytt liv åt Selma Lagerlöf, den nobelprisbelönta och folkkära författaren. Anna Nordlund, forskare i litteraturvetenskap, har tillsammans med bildredaktören Bengt Wanselius letat upp både bilder och biografiska fakta som med boken ...
-
Pris till avhandling om dokumentering av datorspelsgemenskaper
20 augusti 2018
Olle Sköld, institutionen för ABM, har fått pris för sin avhandling "Documenting Videogame Communities".
-
Ny studie visar spår av virus i historiska skelettmaterial
03 juli 2018
En ny internationell studie visar betydelsen av att studera historiska skelettmaterial för att öka kunskapen om hur virus utvecklas.
-
Hög kvalitet på utvärderade forskarutbildningar
27 juni 2018
Samtliga hittills utvärderade forskarutbildningar vid Uppsala universitet har fått omdömet "hög kvalitet".
-
Sju projekt får anslag i EU:s program för forskarmobilitet
26 juni 2018
Intresset för EU:s program för forskarmobilitet är stort. 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning där sju projekt beviljades medel.
-
Flexibelt humanioraprogram startar hösten 2019
19 juni 2018
Från hösten 2019 kommer Uppsala universitet erbjuda ett humanioraprogram med valfrihet för studenterna att själva välja kurser från universitetets utbud.
-
Uppsala universitet startar masterprogram i speldesign
14 juni 2018
Höstterminen 2019 startar masterprogrammet i speldesign vid Uppsala universitet. Programmet kommer att ges på engelska vid Campus Gotland.
-
Jakt på val kan ha inletts redan på 500-talet
13 juni 2018
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade kan vara flera hundra år äldre än vad som tidigare antagits, menar en grupp arkeologer från Uppsala och York.