Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
1 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Släktträd är idag självklara metaforer och modeller närhelst någon vill föreställa sig evolutionär utveckling och evolutionära släktskap. Träddiagram och trädmetaforer är särskilt vanliga inom biologi, genetik och språkvetenskap. De används rutinmässigt i datasimulering, modellering och vetenskaplig publicering, i läromedel, undervisning och populärvetenskaplig litteratur.
Samtidigt är trädmodellen omdebatterad och livligt ifrågasatt inom forskarsamhället. Ledande forskare anser att modellen ger en vilseledande bild av evolutionens historia. Kritiken har vuxit i styrka i takt med de snabba framstegen inom molekylär biologi, eftersom de evolutionära processerna på molekylär nivå är mer komplicerade än vad trädmodellen ger utrymme för.
Fransk vetenskap efter revolutionen
I en ny idéhistorisk avhandling från Uppsala universitet undersöker Petter Hellström släktträdens tidiga historia inom den moderna vetenskapen. Fokus i avhandlingen ligger på fransk vetenskap omkring år 1800, alltså kort efter att Franska revolutionen hade avskaffat monarkin, aristokratin och det feodala arvssamhället.
Avhandlingen tar avstamp i socialhistorisk forskning som visat att släktforskning och släktträd inte var någon fritidssysselsättning i det feodala samhället, utan något som aristokratin sysslade med för att bevaka familjens sociala ställning och tillgången till ämbeten, titlar och land. Men 1790 avskaffades plötsligt alla arvsprivilegier.
– Samtidigt som franska revolutionärer avskaffade genealogin som princip för samhällsordningen, upptäckte franska vetenskapsmän genealogin som princip för naturens ordning. Det är svårt att säga exakt hur dessa händelser hängde ihop, men sambandet vad gäller tid och plats är häpnadsväckande, säger Hellström.
I tidigare forskning har evolutionsteorins och trädmodellens skilda historier ofta blandats samman, och trädmodellen har närmast beskrivits som en naturlig följd av Darwins teori. Hellströms studie visar att sambandet var precis det motsatta: släktträden användes inom vetenskaplig klassificering i minst ett halvsekel innan Darwin tog till sig trädmodellen i sin banbrytande bok On the Origin of Species, som kom ut första gången 1859.
En ordning skapad av Gud
Som Hellström visar i sin studie fanns det inget samband mellan att använda släktträdet som vetenskaplig modell och att tänka sig naturens ordning som en produkt av evolutionära processer eller utveckling över tid, i alla fall inte under 1800-talets första hälft. De flesta som använde trädmodellen under denna period tänkte sig en ordning skapad av Gud.
– Det första kända släktträdet över naturens ordning ritades av Augustin Augier, berättar Hellström. Augier var både adelsmän och präst, en av revolutionens förlorare. Det är slående att han några år efter revolutionen sade sig ha upptäckt hur naturens ordning speglade den feodala ordning han själv hade vuxit upp i.
Ett annat viktigt resultat av studien är att det tidiga användandet av släktträd inte var förbehållet natur- och språkvetenskaperna. Släktträden användes nämligen inom en rad kunskapsfält där de inte längre används idag, exempelvis musikteori och nationalekonomi.
– Tidigare forskning har letat sig tillbaka från nuet, och därför har de bara hittat träd inom de discipliner där träd används idag. Jag bestämde mig istället för en tid och plats, och sökte brett. I de franska arkiven hittade jag en rad tidigare förbisedda träddiagram från helt andra fält. Jag har tvingats skriva om historien i grunden, säger Hellström.
Publikation
Hellström, P. Trees of Knowledge. Science and the Shape of Genealogy. Uppsala Studies in History of Ideas 51. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019. 339 sid.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny studie visar spår av virus i historiska skelettmaterial
03 juli 2018
En ny internationell studie visar betydelsen av att studera historiska skelettmaterial för att öka kunskapen om hur virus utvecklas.
-
Hög kvalitet på utvärderade forskarutbildningar
27 juni 2018
Samtliga hittills utvärderade forskarutbildningar vid Uppsala universitet har fått omdömet "hög kvalitet".
-
Sju projekt får anslag i EU:s program för forskarmobilitet
26 juni 2018
Intresset för EU:s program för forskarmobilitet är stort. 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning där sju projekt beviljades medel.
-
Flexibelt humanioraprogram startar hösten 2019
19 juni 2018
Från hösten 2019 kommer Uppsala universitet erbjuda ett humanioraprogram med valfrihet för studenterna att själva välja kurser från universitetets utbud.
-
Uppsala universitet startar masterprogram i speldesign
14 juni 2018
Höstterminen 2019 startar masterprogrammet i speldesign vid Uppsala universitet. Programmet kommer att ges på engelska vid Campus Gotland.
-
Jakt på val kan ha inletts redan på 500-talet
13 juni 2018
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade kan vara flera hundra år äldre än vad som tidigare antagits, menar en grupp arkeologer från Uppsala och York.
-
Mer forskning behövs om folkbibliotekens breda uppdrag
13 juni 2018
Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet underfinansierat och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten...
-
Masterprogram i digital humaniora startar 2019
13 juni 2018
Hösten 2019 startar ett masterprogram i digital humaniora med inriktning mot digitalt kulturarv. Programmet kommer ges på engelska och vara öppet för svenska och internationella studenter.
-
Medaljer från Kungen
08 juni 2018
Kungen har beslutat tilldela Uppsala universitets rektor Eva Åkesson respektive Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, H.M. Konungens medalj.
-
Nytt europeiskt samarbete inom speldesign
01 juni 2018
7-8 juni är institutionen för speldesign på Campus Gotland värd för det första europeiska symposiet för högre utbildningar inom organisationen "Higher Education Video Game Alliance".
-
Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen...
-
Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
-
Först ut med digital konstvetenskap
23 maj 2018
Hur bidrar digitaliseringen till en ny förståelse av konst och arkitektur, både historiskt och idag? Det är fokus för ett nystartat masterprogram i digital konstvetenskap, som är helt nätbaserat och ges av institutionen för konstvetenskap via Camp...
-
Årets pedagogiska pristagare utsedda
23 maj 2018
2018 års pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till, konstvetenskap, informatik och media, farmaceutisk biovetenskap och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Orsi Husz...
-
Kraftsamling för forskning om högre utbildning
23 maj 2018
Det finns påfallande lite forskning om högre utbildning i Sverige men en stor del av forskningen om högre utbildning finns vid Uppsala universitet. Genom ett forskarnätverk för forskning om högre utbildning kraftsamlar nu forskarna för att utveckl...
-
Bidra till forskningen om Selma Lagerlöf
21 maj 2018
Forskningen om en Selma Lagerlöf saknar en viktig pusselbit som du kan hjälpa till med. Vad svarade Selma Lagerlöf på alla de läsarbrev som skickades till författaren? Över 40 000 läsarbrev finns i arkiven och nu efterlyser forskarna svarsbrev frå...
-
Mänsklig mångfald som forskningsobjekt
07 maj 2018
Det finns en stor mänsklig mångfald i till exempel språk, kultur och biologiskt. Förståelsen av mångfalden är central för mycket forskning men samtidigt är det viktigt att hantera de etiska frågor som forskningen skapar. Forskarnätverket Human Div...
-
Spel ökar förståelsen för funktionsvariationer
02 maj 2018
Studenter i speldesign har tagit fram en prototyp till ett spel med syfte att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
-
Gemensamma måltider viktiga för välbefinnandet
02 maj 2018
Hur, var och när vi äter är centrala frågor för människans hälsa och välbefinnande. Ett multidisciplinärt forskarnätverk vid Uppsala universitet syftar till att fördjupa kunskapen om måltiders betydelse.
-
Med sikte på datorstödda analysverktyg för texter
27 april 2018
I forskningsprogrammet "Från närläsning till fjärrläsning" byggs grunden till en infrastruktur för datorstödd textanalys av svenska texter.