Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
1 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som vetenskapliga modeller. Det visar en ny avhandling i idé- och lärdomshistoria.
Släktträd är idag självklara metaforer och modeller närhelst någon vill föreställa sig evolutionär utveckling och evolutionära släktskap. Träddiagram och trädmetaforer är särskilt vanliga inom biologi, genetik och språkvetenskap. De används rutinmässigt i datasimulering, modellering och vetenskaplig publicering, i läromedel, undervisning och populärvetenskaplig litteratur.
Samtidigt är trädmodellen omdebatterad och livligt ifrågasatt inom forskarsamhället. Ledande forskare anser att modellen ger en vilseledande bild av evolutionens historia. Kritiken har vuxit i styrka i takt med de snabba framstegen inom molekylär biologi, eftersom de evolutionära processerna på molekylär nivå är mer komplicerade än vad trädmodellen ger utrymme för.
Fransk vetenskap efter revolutionen
I en ny idéhistorisk avhandling från Uppsala universitet undersöker Petter Hellström släktträdens tidiga historia inom den moderna vetenskapen. Fokus i avhandlingen ligger på fransk vetenskap omkring år 1800, alltså kort efter att Franska revolutionen hade avskaffat monarkin, aristokratin och det feodala arvssamhället.
Avhandlingen tar avstamp i socialhistorisk forskning som visat att släktforskning och släktträd inte var någon fritidssysselsättning i det feodala samhället, utan något som aristokratin sysslade med för att bevaka familjens sociala ställning och tillgången till ämbeten, titlar och land. Men 1790 avskaffades plötsligt alla arvsprivilegier.
– Samtidigt som franska revolutionärer avskaffade genealogin som princip för samhällsordningen, upptäckte franska vetenskapsmän genealogin som princip för naturens ordning. Det är svårt att säga exakt hur dessa händelser hängde ihop, men sambandet vad gäller tid och plats är häpnadsväckande, säger Hellström.
I tidigare forskning har evolutionsteorins och trädmodellens skilda historier ofta blandats samman, och trädmodellen har närmast beskrivits som en naturlig följd av Darwins teori. Hellströms studie visar att sambandet var precis det motsatta: släktträden användes inom vetenskaplig klassificering i minst ett halvsekel innan Darwin tog till sig trädmodellen i sin banbrytande bok On the Origin of Species, som kom ut första gången 1859.
En ordning skapad av Gud
Som Hellström visar i sin studie fanns det inget samband mellan att använda släktträdet som vetenskaplig modell och att tänka sig naturens ordning som en produkt av evolutionära processer eller utveckling över tid, i alla fall inte under 1800-talets första hälft. De flesta som använde trädmodellen under denna period tänkte sig en ordning skapad av Gud.
– Det första kända släktträdet över naturens ordning ritades av Augustin Augier, berättar Hellström. Augier var både adelsmän och präst, en av revolutionens förlorare. Det är slående att han några år efter revolutionen sade sig ha upptäckt hur naturens ordning speglade den feodala ordning han själv hade vuxit upp i.
Ett annat viktigt resultat av studien är att det tidiga användandet av släktträd inte var förbehållet natur- och språkvetenskaperna. Släktträden användes nämligen inom en rad kunskapsfält där de inte längre används idag, exempelvis musikteori och nationalekonomi.
– Tidigare forskning har letat sig tillbaka från nuet, och därför har de bara hittat träd inom de discipliner där träd används idag. Jag bestämde mig istället för en tid och plats, och sökte brett. I de franska arkiven hittade jag en rad tidigare förbisedda träddiagram från helt andra fält. Jag har tvingats skriva om historien i grunden, säger Hellström.
Publikation
Hellström, P. Trees of Knowledge. Science and the Shape of Genealogy. Uppsala Studies in History of Ideas 51. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2019. 339 sid.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Två Uppsalaforskare invalda i amerikansk akademi
18 april 2018
Den amerikanska akademin American Academy of Arts and Sciences har nyligen valt in nya medlemmar. Två Uppsalaforskare har valts in som internationella hedersmedlemmar.
-
Är medborgarskap nödvändigt för att vara del i en demokrati?
13 april 2018
Medborgliga rättigheter kopplas idag oftast till medborgarskap i ett land. Men hur fungerar det ihop med en allt större globalisering och ökad rörlighet?
-
Vetenskaplig ledare sugen på utmaning sökes
10 april 2018
Centre for Integrated Research on Culture and Society, CIRCUS, vid Uppsala universitet söker en vetenskaplig ledare som ska bygga upp och leda verksamheten.
-
Ett skepp kommer lastat: Vikingautställning landar i USA
09 april 2018
I slutet av april landar ett skepp i New York med utställningen ”The Vikings begin”. Då påbörjas en två år lång utställningsturné i USA med ett urval 1 300 år gamla föremål från tiden före vikingatiden. De förvaras i vanliga fall på Gustavianum i ...
-
Johan Svedjedal får Eva Bonniers stipendium
29 mars 2018
Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, får Eva Bonniers stipendium för sin bok om Karin Boyes författarliv.
-
Konstvetare får pris från Vitterhetsakademien
19 mars 2018
Varje år delar Vitterhetsakademien ut pris för förtjänta vetenskapliga arbeten. Filosofie doktor Hedvig Mårdh vid Uppsala universitet är en av 2017 års pristagare.
-
Det svarta järnet – ny bok om svensk vapenindustri
19 mars 2018
Upprustningen av Sveriges försvar är åter högaktuellt. Efter drygt två årtionden av nedrustning med nedlagda regementen och avskaffad värnplikt växer opinionen för att det svenska försvaret ska rustas upp igen som skydd mot den ökade spänningen i...
-
Humanistiska teatern får Plåtpriset
09 mars 2018
Humanistiska teatern vid Uppsala universitet är en byggnad som redan fått stor uppmärksamhet och nu är det dags igen. Byggnaden har fått Plåtpriset, som delas ut under evenemanget Plåt18. Och det kan bli fler priser.
-
Vad är dina kläder gjorda av?
05 mars 2018
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
-
Gunilla Fricks boksamling donerad till biblioteket
02 mars 2018
Uppsala universitetsbibliotek har som donation mottagit en större boksamling efter docent och universitetslektor Gunilla Frick (1930-2016). Böckerna, som förmedlats via Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har under hösten 201...
-
Välkommen till årets Hugo Valentin-föreläsning med Stathis N. Kalyvas
28 februari 2018
Stathis N. Kalyvas, professor vid universitetet i Oxford, är samhällsvetare och en ledande forskare inom fältet ”Civil War Studies”. Den 8 mars håller han den sextonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
2017 års bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
22 februari 2018
Torsten Söderbergs Stiftelse beviljar bidrag till forskning inom medicin, ekonomi och rättsvetenskap och i viss utsträckning inom andra områden. Under 2017 fördelades drygt 55 miljoner i bidrag till projekt vid svenska lärosäten. Uppsala universit...
-
Populär sommarskola återvänder till Gotland
15 februari 2018
Uppsala universitet och EIT Health inbjuder för tredje året i rad till sommarskolan Innovation Game, ett tvärvetenskapligt möte mellan vårdens utmaningar och spelvärldens möjligheter – i år med fokus på ungas psykiska hälsa.
-
Genetiska analyser avslöjar hur Skandinavien befolkades efter istiden
10 januari 2018
I en ny studie beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
-
Mordens marknad – ny avhandling om 2000-talets svenska deckare
11 december 2017
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala...
-
Samarbete för ny kunskap inom kultur och samhälle
16 november 2017
Uppsala universitet satsar på att utveckla nya forskningssamarbeten mellan forskningsämnen. Nyinrättade "Centre for Integrated Research on Culture and Society" vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ska underlätta framväxten av ...
-
Andra sidor av migration
14 november 2017
Korta föredrag, diskussioner, plockmat, aktiviteter för barnen och en film om Uppsala pridefestival är ingredienserna för en temadag om migration.
-
Bidrag till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2017
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre programsatsningar och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt får 43 projekt, 3 program och 8 projektstöd til...
-
Ola Larsmo och Quentin Skinner nya hedersdoktorer
13 oktober 2017
Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.
-
Varför skrattar vi åt det hemska?
05 oktober 2017
Hallå där Don Kulick, professor i kulturantropologi och forskningsledare för forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, som arrangerar ett symposium om varför vi skrattar åt det hemska. Varför har ni ett symposium om humor?