Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
Uppsala universitets Linnémedalj utdelades första gången på Carl von Linnés 300-årsdag den 23 maj 2007. Den förlänas i guld ” för, i första hand, utomordentligt framstående vetenskaplig gärning, särskilt inom de linneanska vetenskapsområdena eller Linnéminnet närliggande fält”.
Linnémedaljen har tilldelats professor Gunnar Broberg, Lund. Så här lyder motiveringen:
Gunnar Broberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, disputerade i Uppsala 1975 med avhandlingen Homo sapiens L. Studier i Carl von Linnés naturuppfattning och människolära, och har under sin forskargärning ständigt återkommit till Linné. Han har därtill inom Svenska Linnésällskapet ansvarat för utgivning av flera antologier om denne och under fyrtio år redigerat sällskapets årsskrift. Broberg framstår genom den nyligen utgivna biografin Mannen som ordnade naturen (2019) som den främste kännaren av Linnés liv, vetenskapliga gärning och tankevärld.
Den svenska rasforskningens och steriliseringspolitikens historia har vidare utgjort ett viktigt forskningsområde för Broberg. Signifikativt, och i Linnés anda, är hans sätt att i samtliga sina verk skriva både för en publik innanför och utanför akademin samt ständigt överskrida gränsen mellan kultur- och naturhistorien.
Uppsala universitets Rudbeckmedalj utdelades för första gången 2003. Medaljen instiftades året innan med anledning av 300-årsminnet av Olof Rudbeck d ä:s död. Den utdelas ”för utomordentligt framstående insatser inom vetenskapen och förlänas i första hand för sådana förtjänster eller resultat vunna vid Uppsala universitet”.
Rudbeckmedaljen har tilldelats professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström. Så här lyder motiveringarna:
Tobias Ekholm är professor i matematik vid matematiska institutionen, teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Han bedriver forskning inom symplektisk geometri och knutteori. I ett unikt samarbete med ledande teoretiska fysiker har Ekholm byggt upp en internationellt ledande forskningsmiljö som förenar matematik och fysik på Ångströmlaboratoriet. Ett uttalat mål är att bättre förstå den så kallade standardmodellen, som beskriver våra allra minsta partiklar och deras interaktioner. Det kräver en interdisciplinär forskningsmiljö där expertis inom gaugeteori, kvantfältteori och strängteori finns samlade. Ekholms forskning syftar till att bidra till en av de mest fundamentala utmaningarna inom naturvetenskapen: en teori som förenar de fyra naturkrafterna.
Ulf Gyllensten, professor i molekylär medicinsk genetik vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, medicinska fakulteten, har på ett framgångsrikt sätt studerat genetik och molekylär epidemiologi hos människa. Kombinationen av molekylärbiologiska analyser och matematiska modeller har möjliggjort studier av biologisk variation hos olika mänskliga populationer och interaktioner med omgivande miljöfaktorer. Ett annat projekt rör studier av livmoderhalscancer och kopplingen till en virusinfektion (Human Papilloma Virus; HPV). Vidare har man utvecklat ett test för HPV-infektion för att identifiera kvinnor som löper risk att drabbas.
Anna Lindström är professor i språk och social interaktion vid institutionen för nordiska språk, språkvetenskapliga fakulteten. Hon är internationellt framstående inom etnometodologisk samtalsanalys och hennes forskning ligger i skärningspunkten mellan sociologi, språkvetenskap och socialmedicin. Hon har utvecklat forskning kring språk och åldrande, interaktion vid förlossning och under tidigt mödraskap samt kommunikation i primärvården, särskilt gällande förskrivning av antibiotika. Därutöver har hon i sin forskning bland annat uppmärksammat samtalsspråkets grammatik, förhandling om solidaritet och social närhet i vardaglig interaktion, samtalspraktiker i myndighetsutövning samt diakroniska och synkroniska studier av svenska diskurspartiklar.
Läs mer om universitetets priser och utmärkelser.
För mer information, kontakta Per Ström, akademiintendent, mobil: 070-4250038, e-post: Per.Strom@uadm.uu.se
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...