Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
8 januari 2020

Runologen Henrik Williams vid Uppsala universitet är en av forskarna i det tvärvetenskapliga samarbetet kring den nya tolkningen av den berömda Rökstenen med världens längsta runinskrift.
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
Rökstenen, vikingatidens förmodligen mest kända runsten, har i sekler gäckat såväl forskare som historiker. Men nu, mer än ett årtusende efter att stenen restes i östgötska Röks socken, presenterar en tvärvetenskaplig expertgrupp en tolkning som vittnar om en dödsmärkt son, en sörjande fader och framför allt oro över klimatet och en stundande naturkatastrof.
– Vi är fyra forskare som i två års tid arbetat tillsammans, och i mötet mellan våra olika akademiska hemvister – arkeologi, religionshistoria, runologi och svenska språket – uppenbarade sig längs vägen en åldrande mans betraktelse över sin döde son, berättar Henrik Williams, professor i nordiska språk vid Uppsala universitet.
De forskare som deltagit i analysen av Rökstenen är:
- Bo Gräslund, professor i arkeologi, Uppsala universitet
- Per Holmberg, professor i svenska språket, Göteborgs universitet (projektledare)
- Olof Sundqvist, professor i religionshistoria, Stockholms universitet
- Henrik Williams, professor i nordiska språk, Uppsala universitet
Enligt forskarna återger texten hur fadern söker tröst i att sonen, en framgångsrik härförare, har kallats till Oden för att kämpa vid dennes sida i Ragnarök, slutstriden som följs av solens och ljusets återkomst. Innebörden är i linje med dåtidens fornnordiska mytologi och då Rökstenen skapades under tidigt 800-tal ingöt en möjlig undergång utbredd fruktan bland människorna i kölvattnet av en rad förödande katastrofer och, för dåtidens befolkning, oförklarliga himlafenomen.
– Vi kan med relativ säkerhet placera Rökstenens tillkomst i tid, men från den perioden finns färre än hundra kända runstenar. Och till skillnad från senare runstenar som ofta har snarlika innehåll, varierar dessa tidiga skapelser i budskap vilket generellt gör dem svårare att tolka, menar Henrik Williams. Just Rökstenen är dessutom skriven i olika former av chiffer, vilket helt säkert innebar en utmaning även för samtida läsare.
Endast utvalda skulle förstå
Rökstenens 760 tecken gör den till världens längsta runinskrift. Att ristningen namnger flera kungar indikerar att familjen som lät resa stenen tillhörde samhällets högsta skikt, och sannolikt kan en strävan efter exklusivitet förklara dess komplexa struktur: endast utvalda skulle förstå textens fulla innebörd.
Enligt forskarnas tolkning består emellertid ramverket av nio gåtor av vilka fem syftar på solen, resterande fyra på Oden och hans krigare. Henrik Williams uppmärksammar även tidigare oupptäckta kopplingar till andra fornnordiska texter.
– Vår kunskap om den här perioden är relativt begränsad. Det vi känner till härstammar i stor utsträckning från den isländska Eddan. Vårt arbete identifierar, enligt mig, tydliga paralleller till denna, vilket stärker hypoteser om en gemensam, mytologisk berättelseskatt. På Gotland har likartade fynd gjorts som går ännu längre tillbaka i tiden, men för mig är det som att hitta en ny litterär källa från den tidiga vikingatiden.
Tvärvetenskapligt samarbete
Gruppens vetenskapliga gärning har utgått från tidigare forskning. För flera centrala bidrag står Bo Ralph, professor och ledamot i Svenska akademin, som år 2007 ifrågasatte den dessförinnan rådande tolkningen att Rökstenen anger att Theoderik den store dött skulle ha dött nio mansåldrar innan dess skapelse. Enligt Henrik Williams var det dock den interdisciplinära interaktionen mellan representanter för olika universitet som slutligen genererade nyckeln till den 1200 år gamla hemligheten.
– Vi har opartiskt och med våra skilda kompetenser sammanställt, analyserat och utvecklat befintligt källmaterial, berättar Henrik Williams. Flera gånger utforskade vi felaktiga stickspår, men slutligen och med förenad kraft nådde vi vårt mål. Det här är en för runologin helt unik arbetsmetod som redan försett oss med viktiga ledtrådar till andra av vikingatidens gåtor, och jag är övertygad om att vi inom snar framtid fortsätter vår inslagna bana.
Om Rökstenen
- Vid Rökstenens tillkomst runt år 800 e Kr. bestod runalfabetet av 16 runor, varför exempelvis t-runan även användes för d.
- Utrymme gjordes inte mellan ord och om samma runa avslutade ett ord och inledde nästa ristades den bara en gång. Meningen "Denna anteckning gjorde Elin nyss" skulle därmed på Rökstenen kunna se ut: tinatiknikiurtilinus.
- Pressmeddelande
- Publikation: The Rök runestone and the end of the world (Futhark: International Journal of Runic Studies)
- Utskrift av texten på Rökstenen
- Översättning till svenska och engelska
- Inspelning: Lyssna på en inspelning där Henrik Williams läser inskriptionen på Rökstenen
- Forskarprofilen Henrik Williams – Runforskare med internationell publik
- Se exempel på runskrift
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...