Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
8 januari 2020

Runologist Henrik Williams, Uppsala University, is one of the researchers in the interdisciplinary project on a new interpretation of the famous Rök runestone.
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription hides fears about climate change and forebodings about the end of the world.
The Rök runestone, which is probably the best-known runestone of the Viking Age, has mystified researchers and historians alike for centuries. Now, more than 1,000 years after the stone was raised in the parish of Rök in Östergötland, Sweden, an interdisciplinary group of experts has presented an interpretation that tells of a doomed son, a grieving father and above all anxiety about the climate and an impending natural catastrophe.
“We are four researchers who have worked together for two years, and the picture that has gradually emerged out of the meeting between our different academic disciplines – archaeology, the history of religions, runology and the Swedish language – reveals an ageing man’s meditations on his dead son,” says Henrik Williams, Professor of Scandinavian Languages at Uppsala University.
The researchers who participated in the analysis of the Rök runestone were:
- Bo Gräslund, Professor of Archaeology, Uppsala University
- Per Holmberg, Professor of Swedish, University of Gothenburg (project director)
- Olof Sundqvist, Professor of History of Religions, Stockholm University
- Henrik Williams, Professor of Scandinavian Languages, Uppsala University
According to the researchers, the text recounts the father’s quest for consolation in the thought that his son, a successful military leader, has been called to Odin to fight at his side at Ragnarök, the final battle that will be followed by the return of the sun and light. The contents are in line with the Old Norse mythology of the time, and when the runestone was created in the early ninth century, the prospect of the world ending was spreading fear in the wake of a series of devastating catastrophes and celestial phenomena for which the people of the time could find no explanation.
“We can place the origin of the Rök runestone relatively confidently in time, but fewer than 100 runestones are known from that period. And unlike later runestones, which often have similar contents, the message of these early creations varies, which in general makes them more difficult to interpret,” explains Professor Williams. “Moreover, the Rök runestone in particular is inscribed in various forms of codes, which must certainly have made it a challenge even for contemporary readers.”
Only the select few were intended to understand
The 760 characters of the Rök runestone make it the world’s longest runic inscription. The fact that the inscription names several kings indicates that the family that had it erected belonged to the highest levels of society, and a desire for exclusivity is a likely explanation for its complex structure: only the select few were intended to understand the meaning of the text in full.
As interpreted by the researchers, however, the framework consists of nine riddles, five of which refer to the sun and the remaining four to Odin and his warriors. Professor Williams also points out previously undiscovered links to other Old Norse texts.
“We know relatively little about this period. What we do know largely derives from the Icelandic Edda. In my opinion, our work identifies clear parallels with the Edda, which corroborates hypotheses about a shared treasury of mythological tales. Similar finds have been made on Gotland, which date even further back in time, but for me, this is like finding a new literary source from the early Viking Age.”
Interdisciplinary collaboration
The group’s scholarly feat started out from previous research. Several key contributions came from Professor Bo Ralph, a member of the Swedish Academy, who in 2007 questioned the previously prevailing interpretation that the Rök runestone states that Theodoric the Great died nine generations before its creation. However, according to Professor Williams, it was the interdisciplinary interaction between representatives of different universities that finally produced the key to the 1,200-year-old secret.
“Taking an impartial approach and using our different skills, we have compiled, analysed and developed existing source materials,” says Professor Williams. “After exploring several dead ends, by combining forces we reached our goal at last. This is a quite unprecedented approach for runology which has already given us important clues to other Viking Age mysteries, and I am sure we will return to the path we have begun before long.”
About the Rök runestone
- At the time when the Rök runestone was made, around 800 AD, the runic alphabet consisted of 16 runes, so that the T-rune was also used for D, for example.
- No gaps were left between words and if the same rune ended one word and began the next, it was only written once.
- Press release
- Publication: The Rök runestone and the end of the world (Futhark: International Journal of Runic Studies)
- Transcription of the text on the Rök runestone
- English translation of the inscription
- Listen to a reading of the Rök Runestone inscription
- Researcher profile Henrik Williams – Rune expert with an international audience
- See an example of runic characters
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...