Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
8 januari 2020

Runologist Henrik Williams, Uppsala University, is one of the researchers in the interdisciplinary project on a new interpretation of the famous Rök runestone.
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription hides fears about climate change and forebodings about the end of the world.
The Rök runestone, which is probably the best-known runestone of the Viking Age, has mystified researchers and historians alike for centuries. Now, more than 1,000 years after the stone was raised in the parish of Rök in Östergötland, Sweden, an interdisciplinary group of experts has presented an interpretation that tells of a doomed son, a grieving father and above all anxiety about the climate and an impending natural catastrophe.
“We are four researchers who have worked together for two years, and the picture that has gradually emerged out of the meeting between our different academic disciplines – archaeology, the history of religions, runology and the Swedish language – reveals an ageing man’s meditations on his dead son,” says Henrik Williams, Professor of Scandinavian Languages at Uppsala University.
The researchers who participated in the analysis of the Rök runestone were:
- Bo Gräslund, Professor of Archaeology, Uppsala University
- Per Holmberg, Professor of Swedish, University of Gothenburg (project director)
- Olof Sundqvist, Professor of History of Religions, Stockholm University
- Henrik Williams, Professor of Scandinavian Languages, Uppsala University
According to the researchers, the text recounts the father’s quest for consolation in the thought that his son, a successful military leader, has been called to Odin to fight at his side at Ragnarök, the final battle that will be followed by the return of the sun and light. The contents are in line with the Old Norse mythology of the time, and when the runestone was created in the early ninth century, the prospect of the world ending was spreading fear in the wake of a series of devastating catastrophes and celestial phenomena for which the people of the time could find no explanation.
“We can place the origin of the Rök runestone relatively confidently in time, but fewer than 100 runestones are known from that period. And unlike later runestones, which often have similar contents, the message of these early creations varies, which in general makes them more difficult to interpret,” explains Professor Williams. “Moreover, the Rök runestone in particular is inscribed in various forms of codes, which must certainly have made it a challenge even for contemporary readers.”
Only the select few were intended to understand
The 760 characters of the Rök runestone make it the world’s longest runic inscription. The fact that the inscription names several kings indicates that the family that had it erected belonged to the highest levels of society, and a desire for exclusivity is a likely explanation for its complex structure: only the select few were intended to understand the meaning of the text in full.
As interpreted by the researchers, however, the framework consists of nine riddles, five of which refer to the sun and the remaining four to Odin and his warriors. Professor Williams also points out previously undiscovered links to other Old Norse texts.
“We know relatively little about this period. What we do know largely derives from the Icelandic Edda. In my opinion, our work identifies clear parallels with the Edda, which corroborates hypotheses about a shared treasury of mythological tales. Similar finds have been made on Gotland, which date even further back in time, but for me, this is like finding a new literary source from the early Viking Age.”
Interdisciplinary collaboration
The group’s scholarly feat started out from previous research. Several key contributions came from Professor Bo Ralph, a member of the Swedish Academy, who in 2007 questioned the previously prevailing interpretation that the Rök runestone states that Theodoric the Great died nine generations before its creation. However, according to Professor Williams, it was the interdisciplinary interaction between representatives of different universities that finally produced the key to the 1,200-year-old secret.
“Taking an impartial approach and using our different skills, we have compiled, analysed and developed existing source materials,” says Professor Williams. “After exploring several dead ends, by combining forces we reached our goal at last. This is a quite unprecedented approach for runology which has already given us important clues to other Viking Age mysteries, and I am sure we will return to the path we have begun before long.”
About the Rök runestone
- At the time when the Rök runestone was made, around 800 AD, the runic alphabet consisted of 16 runes, so that the T-rune was also used for D, for example.
- No gaps were left between words and if the same rune ended one word and began the next, it was only written once.
- Press release
- Publication: The Rök runestone and the end of the world (Futhark: International Journal of Runic Studies)
- Transcription of the text on the Rök runestone
- English translation of the inscription
- Listen to a reading of the Rök Runestone inscription
- Researcher profile Henrik Williams – Rune expert with an international audience
- See an example of runic characters
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.