Legendary runestone bears witness to climate anxiety 1,200 years ago
8 januari 2020

Runologist Henrik Williams, Uppsala University, is one of the researchers in the interdisciplinary project on a new interpretation of the famous Rök runestone.
After more than 1,000 years, one of the greatest mysteries of the early Viking Age, the Rök runestone which bears the world’s longest runic inscription, appears to have been solved. According to four Swedish researchers, the puzzling inscription hides fears about climate change and forebodings about the end of the world.
The Rök runestone, which is probably the best-known runestone of the Viking Age, has mystified researchers and historians alike for centuries. Now, more than 1,000 years after the stone was raised in the parish of Rök in Östergötland, Sweden, an interdisciplinary group of experts has presented an interpretation that tells of a doomed son, a grieving father and above all anxiety about the climate and an impending natural catastrophe.
“We are four researchers who have worked together for two years, and the picture that has gradually emerged out of the meeting between our different academic disciplines – archaeology, the history of religions, runology and the Swedish language – reveals an ageing man’s meditations on his dead son,” says Henrik Williams, Professor of Scandinavian Languages at Uppsala University.
The researchers who participated in the analysis of the Rök runestone were:
- Bo Gräslund, Professor of Archaeology, Uppsala University
- Per Holmberg, Professor of Swedish, University of Gothenburg (project director)
- Olof Sundqvist, Professor of History of Religions, Stockholm University
- Henrik Williams, Professor of Scandinavian Languages, Uppsala University
According to the researchers, the text recounts the father’s quest for consolation in the thought that his son, a successful military leader, has been called to Odin to fight at his side at Ragnarök, the final battle that will be followed by the return of the sun and light. The contents are in line with the Old Norse mythology of the time, and when the runestone was created in the early ninth century, the prospect of the world ending was spreading fear in the wake of a series of devastating catastrophes and celestial phenomena for which the people of the time could find no explanation.
“We can place the origin of the Rök runestone relatively confidently in time, but fewer than 100 runestones are known from that period. And unlike later runestones, which often have similar contents, the message of these early creations varies, which in general makes them more difficult to interpret,” explains Professor Williams. “Moreover, the Rök runestone in particular is inscribed in various forms of codes, which must certainly have made it a challenge even for contemporary readers.”
Only the select few were intended to understand
The 760 characters of the Rök runestone make it the world’s longest runic inscription. The fact that the inscription names several kings indicates that the family that had it erected belonged to the highest levels of society, and a desire for exclusivity is a likely explanation for its complex structure: only the select few were intended to understand the meaning of the text in full.
As interpreted by the researchers, however, the framework consists of nine riddles, five of which refer to the sun and the remaining four to Odin and his warriors. Professor Williams also points out previously undiscovered links to other Old Norse texts.
“We know relatively little about this period. What we do know largely derives from the Icelandic Edda. In my opinion, our work identifies clear parallels with the Edda, which corroborates hypotheses about a shared treasury of mythological tales. Similar finds have been made on Gotland, which date even further back in time, but for me, this is like finding a new literary source from the early Viking Age.”
Interdisciplinary collaboration
The group’s scholarly feat started out from previous research. Several key contributions came from Professor Bo Ralph, a member of the Swedish Academy, who in 2007 questioned the previously prevailing interpretation that the Rök runestone states that Theodoric the Great died nine generations before its creation. However, according to Professor Williams, it was the interdisciplinary interaction between representatives of different universities that finally produced the key to the 1,200-year-old secret.
“Taking an impartial approach and using our different skills, we have compiled, analysed and developed existing source materials,” says Professor Williams. “After exploring several dead ends, by combining forces we reached our goal at last. This is a quite unprecedented approach for runology which has already given us important clues to other Viking Age mysteries, and I am sure we will return to the path we have begun before long.”
About the Rök runestone
- At the time when the Rök runestone was made, around 800 AD, the runic alphabet consisted of 16 runes, so that the T-rune was also used for D, for example.
- No gaps were left between words and if the same rune ended one word and began the next, it was only written once.
- Press release
- Publication: The Rök runestone and the end of the world (Futhark: International Journal of Runic Studies)
- Transcription of the text on the Rök runestone
- English translation of the inscription
- Listen to a reading of the Rök Runestone inscription
- Researcher profile Henrik Williams – Rune expert with an international audience
- See an example of runic characters
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.