New study reveals unknown side of Astrid Lindgren’s creative process
21 februari 2020

Malin Nauwerck, literature researcher at the Swedish Institute for Children’s Books, affiliated to Uppsala University.
Why did Jonathan Lionheart’s pitch-black hair suddenly turn golden? And how did Master Detective Kalle Blomqvist get his proper name? In the “Astrid Lindgren Code”, literature researcher Malin Nauwerck lifts the lid on some of the literary world’s most sought-after secrets.
“Astrid Lindgren’s original manuscript opens up a previously unknown dimension of her authorship. In the drafts for The Brothers Lionheart, we see the great care Lindgren takes in describing the battle between the dragon Katla and the sea-serpent Karm. In its first guise, the scene had already appeared in her War Diaries 1939–1945; but here, more curious details were also included – such Jonathan Lionheart’s golden hair being black in an early version of the first chapter.”
Malin Nauwerck, a literary scholar, has been running the Astrid Lindgren Code project since New Year. In it, she heads the deciphering of the author’s extant notebooks: a fabled and essentially unexplored literary treasure that allows us to follow Lindgren’s creative process, from early ideas to finished novel.
“These manuscripts have long been seen as the key to new advances in research on Astrid Lindgren. The explanation for why no one has taken on the task is that Lindgren wrote in shorthand, given the well-established view that her stenography was almost impossible to decode. When we started examining the material to see whether using digital methods to interpret it was feasible, we saw that manual reading, too, was relatively simple if you know shorthand.”

below, under FACTS)
The process started with The Brothers Lionheart, the book of hers that, in correspondence, Lindgren described as the hardest to complete. The dark tale of Karl, the boy with tuberculosis, and his courageous elder brother Jonathan came into being under trying personal circumstances for her, including the death of Lindgren´s own brother, Gunnar. There are a total of 52 notepads, containing huge numbers of crossings-out and insertions, but also different versions of the beginning and ending.
“The Brothers Lionheart is a highly radical book, with an ending that still shocks the reader, As Lindgren expressed it, she decided early on that Jonathan’s initial sacrifice – heroically rescuing Karl from a fire – had to be offset at the end of the story by a comparable action. How she eventually settled on the ambiguous ending is therefore especially interesting to investigate,” Nauwerck says.
Kalle Karlsson, the “Master Detective”
There is also a suggestion in one of the notepads that Master Detective Kalle by no means started off as “Blomqvist”. Instead, his creator chose to save her planned surname, Karlsson, for little Smidge, her 1949 brainchild, and especially a certain propeller-driven, “perfectly plump” man in his prime.
“In the project, we’re also going to digitally analyse a more accessible set of material, with few personal notes, that Lindgren herself donated to research. This will be a valuable indicator of how our digital transcription methods can work on Lindgren’s shorthand generally. Studying these two manuscripts may be seen as a pilot project. If it’s successful, we intend to explore Astrid Lindgren’s works further. They hold lots of mysteries waiting to be solved. As for myself, I’m very interested in the many similarities between The Lord of the Rings and Mio, My Son, which was published in the same year!”
The Astrid Lindgren Code is already arousing great interest in several fields of scholarship. The manuscripts she left behind make up one of the world’s largest collections of material written in shorthand. The hope is that the tool for digital text identification and transcription currently being devised by Anders Hast, Professor of Computerised Image Processing at Uppsala University, will pave the way for more studies of handwritten documents.
“We look forward to being able to put our results out there. Above all, we want to make transcripts of the manuscripts available for further research and, in response to the keen public interest, we’re also thinking in terms of a digital exhibition. But all that lies ahead of us. Right now, we’re grateful for the opportunity we’ve been given to solve Astrid Lindgren’s own code.”
Facts
- The Astrid Lindgren Code is an interdisciplinary collaboration between Uppsala University and the Swedish Institute for Children’s Books.
- The project will continue until 31 December 2022, with funding from Riksbankens Jubileumsfond, an independent foundation that serves to promote and support research in the Humanities and Social Sciences.
- The working group’s members are: Malin Nauwerck, literature researcher, at the Swedish Institute for Children’s Books, affiliated to Uppsala University; Anders Hast, Professor of Computerised Image Processing, Uppsala University; Raphaela Heil, PhD student at the Department of Information Technology, Uppsala University; Karolina Andersdotter, librarian specialising in digital methods, Uppsala University Library and Britt Almström, Riksdag stenographer.
- Astrid Lindgren used the Melin system of shorthand, which was long used extensively in Sweden. Melin shorthand is based on sound frequency in the Swedish language, and takes the form of phonetically drawn pictograms.
- Example from the transcription image (deleted text in brackets): “... I must tell the story of my brother (yes, I want to tell it) of my brother Jonathan Lionheart I want to tell it yes I think it’s almost like a saga (although some people would think it’s like a ghost story or whatever) and a little bit like a ghost story too (anyway I’m the only one who knows the whole lot is true) although there’s probably no one but me who knows that…” (published with permission from Astrid Lindgren AB)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...