Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
9 april 2020

Joakim Palme, professor i statsvetenskap
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta viruset och dess följder. I sändningen från Uppsala stadsbibliotek deltar också Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria.
Vilka av alla de frågor som omger krisen kommer ni att belysa?
– Jag vill framför allt diskutera vilken framtid vi vill skapa åt oss efter corona. Situationer av det här slaget orsakar inte bara politiska utmaningar, de öppnar också stora möjligheter. Jag har själv studerat hur erfarenheterna av den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige under 90-talet hjälpte oss att navigera genom den globala lågkonjunkturen decenniet därpå. Nu befinner vi oss i ännu ett svårt läge, och jag är övertygad om att vi har förutsättningar att göra goda vägval.
Vad krävs för att vi ska ta oss ut ur krisen i rätt riktning?
– Framför allt måste vi minska avståndet mellan forskning och politik. För det krävs gemensamma arenor där ny kunskap kontinuerligt når de beslutsfattande leden. Det tas många sådana initiativ, ett exempel är Delegationen för migrationsstudier där jag själv är ordförande, och staten visar en tydlig vilja att fortsätta utveckla analyssektorn, så det finns hopp.
Har expertisen fått tillräckligt gehör i Sveriges hantering av coronasituationen?
– Folkhälsomyndighetens rekommendationer har uppenbart fått råda och folkhälsan har prioriterats. Det är då naturligt att vi frågar oss om experter inom exempelvis ekonomi borde ha fått mer inflytande, likaså om de råd Folkhälsomyndigheten ger verkligen är vetenskapligt grundade, etiskt riktiga och de bästa för folkhälsan? Vi måste också kunna diskutera om alla experter är lika väl rustade att faktiskt ge bästa möjliga råd? Den mediala logiken kräver debatt, vilket medför risken att den mest avvikande ”expertisen” ges utrymme på bekostnad av de främsta i fältet, samtidigt gör rådande osäkerhet att vi bör pröva olika perspektiv. Krisen har ju försatt både forskare och journalister i en lärandeprocess, men på det hela taget uppfattar jag att samtalet förs på en konstruktiv nivå.
Vilken samhällsutveckling hoppas du på post-corona?
– Staten bör lägga grund för bättre samverkan mellan offentlig och privat sektor, vidare ser jag gärna att välfärdsstaten återerövrar förlorad mark. Det är också viktigt att forskningen faktiskt bidrar med underlag för beslut. Misslyckas vi med att skapa internationella och gemensamma aktioner är risken överhängande att nationalism och främlingsfientlighet gror ytterligare.
Vilka ytterligare aspekter av coronakrisen hoppas du kunna lyfta?
– Varje år dör mer än 5 miljoner barn innan de hinner fylla fem år. I låginkomstländer dör mer än hälften av barnen av infektionssjukdomar som går att förebygga. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet är starkt bidragande orsaker. Det är en katastrof som sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter. Kan samhället mobilisera så snabbt kring corona borde vi förmå göra mer i både detta och andra viktiga sammanhang, och det är ett ämne jag ser mycket fram emot att samtala om längre fram.
Fakta
- Samtalet Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? livesänds på Stadsbibliotekets Facebooksida, torsdag 16 april , kl. 16.00.
- I samtalet deltar Joakim Palme, professor vid statsvetenskapliga institutionen och Jenny Andersson, professor vid institutionen för idé- och lärdomshistoria, båda Uppsala universitet
- Samtalet leds av Leonidas Aretakis, journalist.
- Samtalet arrangeras av Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, och Uppsala Stadsbibliotek
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...