Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020

Amanda Lagerkvist är universitetslektor vid institutionen för informatik och media och har öppnat upp ett helt nytt forskningsfält: Existentiella mediestudier.
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en digital tidsålder, säger Amanda Lagerkvist.
Hon är universitetslektor vid institutionen för informatik och media och har öppnat upp ett helt nytt forskningsfält: Existentiella mediestudier. Det handlar om vad det innebär att vara människa i en digital tidsålder, när allt mer automatiseras i samhället.
Med sin forskning vill hon bidra till mer än ett kritiskt perspektiv på hajpen kring artificiell intelligens.
– Vi kan inte bara säga att utvecklingen är positiv. En ny möjlighet med tekniken kan på samma gång rymma en sårbarhet. Därför måste vi humanister vara med, men vi ska inte bara kritisera utan också engagera oss kreativt. Vi ska prata med AI-forskarna om vad vi ska med AI till, vilka stora samhällsfrågor vi kan lösa, men också vilka värden som står på spel.
Biometrisk AI ändrar bilden av människan
Amanda Lagerkvist driver det tvärvetenskapliga projektet BioMe. Det handlar om de existentiella konsekvenserna av biometrisk AI, alltså teknik för att identifiera sig med sin kropp, till exempel ansikts- och röstigenkänning.
– Ansiktet, rösten och kroppen är unika för oss människor. Vad händer när det här sammanflätas med den nya tekniken? Vad är den biometriska personen och hur kommer den att omstöpa bilden av oss själva och varandra?
Andra problem uppstår när biometri används för att lokalisera personer, och för att spåra potentiella avvikare i ett samhälle.
– Vad händer då med hbtq+- och minoritetsgrupper, till exempel papperslösa, vars hela existens bygger på att de inte blir sedda? Det är exempel på varför det här måste beforskas – de här autonoma systemen berör oss i djupet av hela vår existens, säger Amanda Lagerkvist.
Ställa obekväma frågor
Hon är en av de forskare som fått anslag inom det stora programmet WASP-HS, som studerar AI och autonoma system ur ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt perspektiv. Hon är glad över att humaniora har fått en så central roll i satsningen.
– Som forskare inom humaniora är vår uppgift och vårt uppdrag från samhället alltid att ställa obekväma frågor, ge sammanhang och fördjupning. Men vi måste tillsammans med AI-forskare delta i formuleringen av vad som står på spel.
Själv samarbetar hon med Chalmers Artificial Intelligence Research Center, och planerar en serie möten både i Göteborg och Uppsala. Tillsammans ska de ägna sig åt kollaborativ forskning i samarbete med industrin.
Lösa stora samhällsutmaningar
AI omgärdas med profetior om att det ska lösa mänsklighetens alla problem. Amanda Lagerkvist menar att visst vore det fantastiskt om stora samhällsutmaningar som coronaviruspandemin eller klimatkrisen kunde lösas med hjälp av tekniken. Men det behövs också en diskussion om vad AI inte ska användas till. Kanske behövs ”fredade zoner” dit automationen inte når, menar Amanda Lagerkvist.
– Som diskussionen har varit har det låtit som om AI är en naturkraft som kommer att ta över och härska över oss, men behöver vi automatisera allt bara för att vi kan det? Tekniken byggs av människor för vissa syften och för att lösa vissa problem, men det blir farligt när vi överlåter på den att leda samhällsutvecklingen.
Forskning om hur AI påverkar samhället
- Amanda Lagerkvist leder projektet BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds. Projektet pågår från januari 2020 till december 2024.
- WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society) är ett forskningsprogram om hur det pågående teknikskiftet kommer att påverka vårt samhälle och våra beteenden. Wallenbergstiftelserna satsar upp till 660 miljoner kronor på forskning om de förändringar som kommer som följd av teknikskiftet.
- Bloggpost av Amanda Lagerkvist: Sweden needs to take a lead in humanistic and social scientific perspectives on AI
- BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds
- Uppsala Informatics and Media Hub for Digital Existence
- The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...