She studies AI as existential media
30 april 2020

Amanda Lagerkvist is senior lecturer at the Department of Informatics and Media and has established an entirely new field of research: existential media studies.
How are we influenced when smart digital assistants, like Siri and Alexa, become part of our homes? And what happens when we begin to track deviating individuals through biometrics? “More research is needed on what it means to be human in a digital era,” says Amanda Lagerkvist.
She is senior lecturer at the Department of Informatics and Media and has established an entirely new field of research: existential media studies. This field deals with what it means to be human in a digital age, when more and more of society is automated.
With her research, she wants to contribute to more than just a critical perspective around the hype associated with artificial intelligence.
“We cannot just say these developments are positive. A new opportunity with technology can also include vulnerability. This is why humanists like myself need to be involved. But we shouldn’t just criticise, we also have to take on the challenge creatively. We need to talk to AI researchers about what we want to do with AI, what major societal questions we can solve, but also what values are in the balance.”
Biometric AI changes how we view humanity
Amanda Lagerkvist heads the interdisciplinary project BioMe. It deals with the existential consequences of biometric AI, that is technology that uses the body to identify a person, such as facial and voice recognition.
“The face, voice and body are unique for humans. What happens when they are interwoven with new technologies? What is the biometric person and how will it change how we see ourselves and each other?”
Other problems occur when biometrics are used to localise people and to track potentially deviating individuals in a society.
“What happens with LGBTQ+ and minority groups, such as undocumented individuals, whose entire existence is based on not being seen? These are examples of why this research is so important. These autonomous systems reach into the very depths of our existence.”
Asking inconvenient questions
She is one of the researchers to receive a grant within the large WASP-HS programme, which studies AI and automated systems from a humanistic and social sciences perspective. She is pleased to see that the humanities have been given such a central role in the initiative.
“As researchers in the humanities, our task and our mission from society is always to ask inconvenient questions, to provide context and to dig deeper. But we have to work with AI researchers to formulate what is at stake.”
She is collaborating with the Chalmers Artificial Intelligence Research Centre and plans a series of meetings both in Gothenburg and Uppsala. Together, they will be conducting collaborative research in cooperation with industry.
Solving major societal challenges
AI is rife with prophets declaring it will solve all of humanity’s problems. Amanda Lagerkvist says it would naturally be wonderful if major societal challenges, like the coronavirus pandemic or the climate crisis, could be solved with the help of technology. But there needs also to be a discussion about what AI should not be used for. Perhaps we need “safe zones” where automation does not reach, according to Amanda Lagerkvist.
“Based on the discussion so far, it has sounded like AI is a force of nature that will take over and reign over us, but do we need to automate everything just because we can? The technology is built by people for specific purposes and to solve specific problems, but it becomes dangerous when we allow it to take the lead in societal development.”
Facts
- Amanda Lagerkvist heads up the project BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds, which is ongoing from January 2020 to December 2024.
- WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society) is a research programme on how the current technological transition will influence our society and our behaviour. The Wallenberg Foundations is investing up to SEK 660 million on research that examines the changes resulting from this technological transition.
- Blog post by Amanda Lagerkvist: Sweden needs to take a lead in humanistic and social scientific perspectives on AI
- BioMe: Existential challenges and ethical imperatives of biometric AI in everyday lifeworlds
- Uppsala Informatics and Media Hub for Digital Existence
- The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...