Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020

Annika Windahl Pontén i Linnés professorsbostad inne i Uppsala. I bakgrunden ses i porträtt av honom iförd kläder från Lappland. Med det ville han visa att han var berest.
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det påståtts?
Anpassa dig till alla tänkbara sociala situationer. Det här var en absolut nödvändighet för den som ville göra karriär på 1700-talet. Kunskap om de sociala koder som gällde i det samhällsskikt man ville röra sig i var helt avgörande.
Det här visste prästsonen Carl von Linné som i sin yrkesroll som läkare och senare professor vid Uppsala universitet fick lära sig att passa in också i de finaste salongerna. Han utvecklade också sitt eget sätt att signalera sin position som professor och vetenskapsman.
– Vid ett tillfälle var Linné på Ulriksdal och när han skulle lämna slottet fick han företräde hos drottningen, men han avböjde det för att han var resklädd. Det här ger en glimt om att han var medveten om de sociala koderna, berättar Annika Windahl Pontén som skrivit en avhandling om Carl von Linnés hushåll.

Det här var också en tid av nytänkande inom naturvetenskapen. Många stora upptäckter gjordes och Uppsala universitet upplevde en storhetstid mycket tack vare Linné. Han lockade studenter från när och fjärran. Och de privata kollegier han höll i sitt hem för nyfikna kostade visserligen en slant, men var ändå välbesökta.
Klä sig i enklare kläder
För att studenterna skulle få lära sig den vilda floran tog Linné med dem på herbationer, eller exkursioner som vi skulle säga idag, ut i den uppländska naturen. Det har var en relativt ny undervisningsmetod. Linné uppmanade sina adepter att klä sig i enklare, löst sittande linnekläder inför utflykterna. Det här uppskattades inte av alla. Friherren Carl Hårleman som var en av tidens ledande arkitekter och hade utformat bland annat akademiträdgården, förfasade sig. I ett brev till Linné skrev han:
”Stötte äro många af wåre bäste wänner igenom antagande af en drägt samt ett nytt lefnadssätt, som afwänder ungdomens sinne ifrån all annan lydnad och företagande...”
Vad Hårleman och hans åsiktsfränder menade var problematiskt med den lediga klädstilen var att det då inte längre gick att se klasstillhörighet när alla gick klädda på samma sätt. Ståndssamhället kunde ju i förlängningen vara hotat om till exempel en adelsman kunde tas för en bonde eller vice versa.
Hushållet hade en viktig funktion
Carl von Linné var annars mycket noga med att hålla sig till de sociala koder som fanns för att kunna bygga upp bilden av sig själv som en akademisk ståndsperson.
Hushållet fyllde en mycket betydelsefull funktion för att markera hans ställning som professor. Carl von Linné och hans hustru Sara Elisabeth började bygga upp det 1743 när de flyttade in den nyrenoverade professorsbostaden inne i Uppsala. Porslin med linneor beställdes från Kina, andra påkostade föremål införskaffades och porträtt hängdes upp på väggarna. Hushållet var en förlängning av universitetet och det var Sara Elisabeths ansvar att se till att allt fungerade. Utan hennes arbete hade han inte kunnat sköta sitt.

– De hade ganska stora naturaliesamlingar och de involverade helt säkert också de andra i hushållet. Det kom försändelser som skulle packas upp, han hade en otroligt stor korrespondens. När ett stort snäckkabinett (snäcksamling) donerades till universitetet placerades det hemma hos Linné. I samband med det hölls en tillställning som de var värdar för. Därför var det viktigt att allt blev rätt och att de iakttog rätt sociala koder. Det var viktigt också för universitetet, säger Annika Windahl Pontén.
Efterträddes av sin son

Porträtt av Jonas Forsslund. Gustavianum Uppsala
universitetsmuseum. Foto: Mikael Wallerstedt
När Carl von Linné dog hade han sett till att hans son Carl von Linné den yngre som skulle efterträda honom på professorsposten, vilket inte var så populärt i alla kretsar.
– Han har beskrivits som en mycket sämre upplaga av sin far, till och med som misslyckad av en del. Det är svårt att jämföra dem eftersom Linné den yngre dog efter fem år som professor. Linné den äldre har genom sin insats inom botaniken blivit väldigt speciell. Det är svårt att göra något liknande. Men jag tror att sonen var en habil vetenskapsidkare, säger Annika Windahl Pontén.
En händelse som kom att forma bilden av Carl von Linné den yngre inträffade under hans tid i London. Där umgicks han med Daniel Solander, en av de mest kända av Linnés studenter och klient hos den inflytelserike Joseph Banks. Solander och Banks hade tillsammans deltagit i James Cooks upptäcktsresa med skeppet HMB Endeavour. Banks var rik och en inflytelserik naturalist och botaniker vars samlingar senare kom att utgöra en bas för Natural History Museum i London. Banks var även president i Royal Society och brukade ordna frukostar dit väl valda personer blev inbjudna. Linné den yngre hörde till de lyckliga som fick en inbjudan, men det skapade vissa bekymmer…
– Han skrev hem till Abraham Bäck som var Carl von Linné den äldres gode vän, och beklagade sig över att han inte hade kläder. Det är klart att han hade kläder, men inte rätt kläder. Då får han hjälp av Solander och Banks, för man kunde inte visa sig i vilka sammanhang som helst i vilka kläder som helst. Hans anseende som forskare hade kunnat bli skadat, säger Annika Windahl Pontén.
Rykte om att vara en sprätthök

var närmast Carl von Linné", säger Annika Windahl
Pontén. Foto: Mikael Wallerstedt
Det här gav Linné den yngre rykte om sig att vara en sprätthök, mer intresserad av det ytliga än av vetenskapen. Att ge sig på någon genom att kritisera dennes fåfänga var vanligt på den hör tiden, menar hon. Det var ett sätt att misskreditera någon och i Linné den yngres fall menar hon att det är särskilt intressant eftersom kritiken av hans yttre också blir till kritik av hans kvaliteter som vetenskapsman.
– Jag tycker att det är intressant och ger nya perspektiv att studera den miljö som var närmast Carl von Linné. När föremål, texter och andra dokument kombineras lär vi oss nya saker om hur vetenskapen fungerade då. Kattuntäcken, sidenvästar och porslin var viktiga delar av den vardagliga verksamheten. Förhoppningsvis ger det oss också perspektiv på hur vetenskapen fungerar idag, för givetvis finns det även nutida motsvarigheter till den självpresentation hushållet von Linné ger prov på, säger Annika Windahl Pontén.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...