”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
KRÖNIKA
10 juni 2020

Protester i Minneapolis 28 maj 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, skriver Dag Blanck, professor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Spelplanen för det amerikanska presidentvalet har ritats om under våren. När de första primärvalen ägde rum i februari fanns ett tjugotal utmanare till president Trump bland demokraterna, och vi talade mycket om Bernie Sanders, Elizabeth Warren, Pete Buttigieg och Amy Klobuchar. President Trump hade samlat en stor kampanjkassa, och gynnades av en stark ekonomi och det faktum att han var sittande president.
Idag har över 110.000 amerikaner dött i coronapandemin och den amerikanska ekonomin har störtdykt till en arbetslöshet på drygt 13 procent. Som om inte det var nog, har den eviga frågan om relationerna mellan svarta och vita amerikaner kommit i blixtbelysning efter George Floyds död för polisens hand den 25 maj i Minneapolis. De omfattande protesterna och presidentens reaktioner har ånyo fört upp denna så centrala amerikanska fråga på agendan.
Relationerna mellan de två grupperna har alltid utgjort ett centralt problem i USA och beskrevs av Gunnar Myrdal i en mycket inflytelserik bok från 1944 som ”ett amerikanskt dilemma”. I den berömda och så centrala självständighetsförklaringen från 1776 proklamerar man att ”alla människor är skapta lika”, samtidigt som många av de amerikanska revolutionärerna, inklusive självständighetsförklaringens författare Thomas Jefferson, själva ägde slavar. Vita huset, en av de mest kända symbolerna för USA, byggdes av slavar.
Kan det amerikanska dilemmat lösas? Kommer eller ens kan situationen för de svarta amerikanerna att förbättras? Det finns två sätt att se på den frågan, en ljus och en mörk. Gunnar Myrdal beskrev i detalj den diskriminering och rasism som den svarta befolkningen levde med i USA. Trots denna mörka bild, var Myrdal försiktigt optimistisk när det gällde framtiden. Hans dilemma handlade om relationerna mellan de amerikanska idealen och den sociala verkligheten. När skillnaderna mellan ideal och verklighet blev för stora, menade Myrdal, skulle den inneboende spänningen i dilemmat betyda att det måste lösas upp, och då skulle de amerikanska idealen vinna.
På valnatten 2008 då Barack Obama stod som segrare i presidentvalet menade många att en avgörande vändpunkt hade passerats. Det framstod länge som otänkbart att en svart man skulle kunna bli president i USA, och bilderna från firandet i Grant Park i Chicago med Jesse Jackson och Oprah Winfrey med tårar rinnande längs kinderna blev snabbt symboliska. Betydde Obamas seger att USA hade gått in i en ny fas där rasfrågan spelade mindre roll? Befann sig landet i vad vissa forskare kallade en ”post-rasial” fas?
Obama själv, i ett av sina bästa tal vid 50-årsminnet av medborgarrättsmarschen i Selma, Alabama i mars 2015, betonar att även om många problem kvarstår, har också stora framsteg gjorts. Han menar att situationen för de svarta amerikanerna har förbättrats och kan fortsätta att göra så, och gör denna kamp till en viktig del av den amerikanska historien och vad det innebär att vara amerikan.
Ett och ett halvt år efter talet i Selma vann Donald Trump presidentvalet och blev Barack Obamas efterträdare. Trump har en mycket mörkare syn på invandring och minoriteter och hans stöd är starkt koncentrerat till den vita befolkningen. Han har många gånger, även innan han blev politiker, varit inblandad i kontroverser med rasmässiga övertoner. Han byggde också mycket av sin kandidatur på att ifrågasätta Obamas legitimitet som president genom att hävda att denne var född i Afrika istället för USA, något som var uppenbart falskt. De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan de svarta och vita amerikanerna är också betydande. Inkomster bland de svarta är ungefär 60 procent av de vitas och arbetslösheten ofta dubbelt så stor bland svarta som bland vita.
De som har en mer pessimistisk syn menar att rasismen i USA är strukturell, närmast inbyggd i det amerikanska samhället. Att möjligheterna till förändringar är små och att det ”post-rasiala” samhället ligger långt borta. Polisövergreppen i Minneapolis i förra veckan, som påminner om många liknande händelser under de senaste åren, och de fortsatta ekonomiska och sociala klyftorna i USA ger onekligen stöd åt den mörkare synen på rasrelationerna i USA. Å andra sidan visar de våldsamma motreaktionerna bland både svarta och vita på en viktig motkraft i det amerikanska samhället och att de amerikanska idealen fortfarande spelar en viktig roll. Det amerikanska dilemmat är långtifrån löst, och vi kan vänta oss att relationerna mellan svarta och vita amerikaner kommer att spela en stor roll i höstens val.
Dag Blanck
Professor i nordamerikastudier
Uppsala universitet
Mer information
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...