Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020

Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
I Sverige, delat av norra polcirkeln och rymmande områden av Arktis, är varsamhet med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och effektiv energianvändning en komplicerad ekvation. Flera kyrkor och slott lämnas vintertid ouppvärmda, ofta med svåra interiörskador till följd. Sett till mer moderna konstruktioner beräknas bland annat var tredje villa ha problem med exempelvis fukt och mögel. Det ställer beslutsfattare och fastighetsägare inför omfattande utmaningar, och sedan 2008 leder Uppsala universitet Energimyndighetens tvärvetenskapliga forskningsprogram Spara och bevara.
– Vår ambition är att tillföra de kunskaper och rekommendationer som krävs för att förvaltning av värdefull bebyggelse ska bidra till att uppfylla politiska mål kring såväl kulturmiljöer som energiförbrukning. Från initialt fokus på landets relativt få monumentala byggnadsverk som inte får förändras, har vi med åren vidgat vårt arbete till att omfatta en mycket större del av det befintliga byggnadsbeståndet och även områdesanalyser, säger Tor Broström, professor i kulturvård och projektets vetenskapliga samordnare.
Till skillnad från tidigare initiativ som inriktats på antingen bevarande eller energiaspekter, utgör Spara och bevara en interdisciplinär arena som förenar humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. I mötet uppstår både nya perspektiv och utrymme att sortera och avväga olika scenarion vid utveckling av byggnadsbestånd. Här ges också plats fördiskussion kring vad som egentligen är att betrakta som kulturhistoriskt värdefullt.
– Det är en relevant fråga som inte är helt enkel att besvara. Enligt Boverket ska byggnader från tiden före 1920-talet generellt ses som särskilt värdefulla. Å andra sidan finns inga exakta åldersgränser, snarare tycks det vara en generationsfråga. Till exempel förordar många yngre människor en arkitekturhistorisk betydelse i relativt nutida bebyggelse. Ofta är dock de grundläggande principerna för energieffektivisering desamma oavsett byggnadsepok, så viktigast är att vi för ett konstruktivt samtal med tydliga synergieffekter mellan att spara och bevara.
Till forskningsprogrammets röda trådar hör att bidra med beslutsstöd snarare än facit: Vad är nödvändigt att tänka på inför en renovering, vilka kompetenser krävs och vilka mål är rimliga? En uttalad ambition är att underlätta beslutsprocesser och arbetet har redan utmynnat i en rad konkreta åtgärder. Utanför landets gränser har forskare från programmet i samverkan med European Committee for Standardisation formulerat nya europeiska riktlinjer för energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I Sverige har ny kunskap medfört att avfuktning snabbt etablerat sig som hållbar metod i underhåll av äldre kyrkor.
– Vårt fält är utan tvekan internationellt. Vi har bland annat haft en gästforskare på besök från Kairo som idag tillämpar våra resultat i Egypten. Nyligen accepterade vi att delta i ett europeiskt samarbete med uppdrag att implementera smart klimatstyrning i återuppförandet av Notre Dame. Och i nästa etapp av Spara och bevara ska vi tillsammans med forskare i Norge och Tyskland utveckla nya metoder för just klimatstyrning och konsekvensbedömningar.
I denna fjärde etapp av forskningsprogrammet har Energimyndigheten utsett ett antal projekt som tillsammans delar på 50 miljoner kronor. Flera av de initiativ som beviljas finansiering ska utföras i samverkan mellan akademi, företag, institut och myndigheter. Tyngdpunkten är återigen skjuten mot mer samtida byggnader och i en studie ska villabebyggelse uppförd till och med 1970-talet kartläggas med avseende på ursprunglig konstruktion, renoveringsåtgärder och skydd mot förvanskning.
– Villaägare gör generellt små förändringar vid underhåll av sina fastigheter, så med grund i hur utvecklingen sett ut från 1970-talets oljekris fram till dags dato ska vi i ett projekt ta fram åtgärdspaket för varsam energieffektivisering i olika villatyper, något vi hoppas ska bli ett betydelsefullt bidrag i verkställandet av Sveriges nationella energi- och klimatplan, säger Tor Broström.
Fakta
Fakta
- Spara och bevara är ett forsknings- och utvecklingsprogram som Energimyndigheten initierat för att öka kunskapen om energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.
- Programmet syftar till att utveckla och förmedla kunskap och tekniklösningar som bidrar till en energieffektivisering i dessa byggnader utan att deras värden och inventarier förstörs eller förvanskas.
- Spara och bevara finansieras av Energimyndigheten och koordineras av Uppsala universitet.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...