Nu får historiska byggnader en hållbar framtid

Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

I Sverige, delat av norra polcirkeln och rymmande områden av Arktis, är varsamhet med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och effektiv energianvändning en komplicerad ekvation. Flera kyrkor och slott lämnas vintertid ouppvärmda, ofta med svåra interiörskador till följd. Sett till mer moderna konstruktioner beräknas bland annat var tredje villa ha problem med exempelvis fukt och mögel. Det ställer beslutsfattare och fastighetsägare inför omfattande utmaningar, och sedan 2008 leder Uppsala universitet Energimyndighetens tvärvetenskapliga forskningsprogram Spara och bevara.

– Vår ambition är att tillföra de kunskaper och rekommendationer som krävs för att förvaltning av värdefull bebyggelse ska bidra till att uppfylla politiska mål kring såväl kulturmiljöer som energiförbrukning. Från initialt fokus på landets relativt få monumentala byggnadsverk som inte får förändras, har vi med åren vidgat vårt arbete till att omfatta en mycket större del av det befintliga byggnadsbeståndet och även områdesanalyser, säger Tor Broström, professor i kulturvård och projektets vetenskapliga samordnare.

Till skillnad från tidigare initiativ som inriktats på antingen bevarande eller energiaspekter, utgör Spara och bevara en interdisciplinär arena som förenar humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturvetenskap. I mötet uppstår både nya perspektiv och utrymme att sortera och avväga olika scenarion vid utveckling av byggnadsbestånd. Här ges också plats fördiskussion kring vad som egentligen är att betrakta som kulturhistoriskt värdefullt.

– Det är en relevant fråga som inte är helt enkel att besvara. Enligt Boverket ska byggnader från tiden före 1920-talet generellt ses som särskilt värdefulla. Å andra sidan finns inga exakta åldersgränser, snarare tycks det vara en generationsfråga. Till exempel förordar många yngre människor en arkitekturhistorisk betydelse i relativt nutida bebyggelse. Ofta är dock de grundläggande principerna för energieffektivisering desamma oavsett byggnadsepok, så viktigast är att vi för ett konstruktivt samtal med tydliga synergieffekter mellan att spara och bevara.

Till forskningsprogrammets röda trådar hör att bidra med beslutsstöd snarare än facit: Vad är nödvändigt att tänka på inför en renovering, vilka kompetenser krävs och vilka mål är rimliga? En uttalad ambition är att underlätta beslutsprocesser och arbetet har redan utmynnat i en rad konkreta åtgärder. Utanför landets gränser har forskare från programmet i samverkan med European Committee for Standardisation formulerat nya europeiska riktlinjer för energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I Sverige har ny kunskap medfört att avfuktning snabbt etablerat sig som hållbar metod i underhåll av äldre kyrkor.

– Vårt fält är utan tvekan internationellt. Vi har bland annat haft en gästforskare på besök från Kairo som idag tillämpar våra resultat i Egypten. Nyligen accepterade vi att delta i ett europeiskt samarbete med uppdrag att implementera smart klimatstyrning i återuppförandet av Notre Dame. Och i nästa etapp av Spara och bevara ska vi tillsammans med forskare i Norge och Tyskland utveckla nya metoder för just klimatstyrning och konsekvensbedömningar.

I denna fjärde etapp av forskningsprogrammet har Energimyndigheten utsett ett antal projekt som tillsammans delar på 50 miljoner kronor. Flera av de initiativ som beviljas finansiering ska utföras i samverkan mellan akademi, företag, institut och myndigheter. Tyngdpunkten är återigen skjuten mot mer samtida byggnader och i en studie ska villabebyggelse uppförd till och med 1970-talet kartläggas med avseende på ursprunglig konstruktion, renoveringsåtgärder och skydd mot förvanskning.

– Villaägare gör generellt små förändringar vid underhåll av sina fastigheter, så med grund i hur utvecklingen sett ut från 1970-talets oljekris fram till dags dato ska vi i ett projekt ta fram  åtgärdspaket för varsam energieffektivisering i olika villatyper, något vi hoppas ska bli ett betydelsefullt bidrag i verkställandet av Sveriges nationella energi- och klimatplan, säger Tor Broström.