Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020

I graven som kallas Salme II låg skeletten i fyra lager på en yta om 3 x 4 m. Hela båten var 17,5 meter lång och 3 meter bred.
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från människor begravda i båtgravar på en strand på ön Saaremaa i Estland.
Det går så klart inte att veta precis vad som hände de tidiga svenska vikingarna som någon gång kring år 750 landsteg på den estländska ön som på svenska kallas Ösel. Men innehållet i gravarna i närheten av byn Salme visar att flera av dem gick en våldsam död till mötes.
Dna-analys av begravda krigare
Graven som fått namnet Salme I innehöll lämningar av sju män som var mellan 18 och 45 år. I graven Salme II fanns skelett från 34 män och benen visade att de hade fått många hugg och skärskador från vapen med vass egg. Arkeologernas tolkning är att männen i gravarna var svenska krigare som snabbt blivit begravda i sin båt efter ett slag. Forskare från Tallins universitet gjorde de arkeologiska undersökningarna och analyserna av benen. Dna-extraktion och dna-analys stod Marie Allen och hennes kollega Magdalena Buś för.

– Vårt mål var att undersöka om vi kunde säga något mer om personerna i gravarna. Fanns det något slags släktskap mellan dem? Och kom de från Sverige? En tidigare studie där man mätt isotoper i tänder från gravarna hade indikerat att de kom från Mälardalen, berättar Marie Allen.
Kom från samma område i Sverige
Dna-resultaten visade att en familj drabbats särskilt hårt i våldsamheterna. Fyra av de 34 männen som låg staplade på varandra i båtgraven var helbröder. Det visade sig också att de övriga i graven har sitt ursprung från samma område. För att bekräfta att personerna kom från Sverige jämfördes dna:t med tusentals prover analyserade i andra studier.
Välbevarade skelett
– Den största utmaningen när man analyserar så här gammalt material är att dna:t har brutits ner i små fragment. Det finns tekniker som gör att vi klarar detta idag men blir fragmenten alltför korta går de inte att pussla ihop. Skeletten i de här gravarna var relativt välbevarade och särskilt tänderna och tinningbenen var bra källor för dna, säger Marie Allen. Det går att ta reda på ännu mer om individerna i gravarna, till exempel deras hår- och ögonfärg, men även andra utseendedrag som ansiktsform. De analyserna pågår ännu och kommer utökas för vikingarna i Salme. Även egenskaper som intolerans mot laktos eller gluten, immunitet och metabolism kan forskarna läsa av i dna:t.
– Det här är delvis samma frågor som vi ställer oss inom kriminalteknisk dna-analys, som den största delen av vår forskning kretsar kring. Där arbetar vi också med frågor om släktskap, ursprung, och utseende. Och även kriminaltekniska material kan vara väldigt nedbrutna om de förvarats ogynnsamt och de är från ett gammalt (kallt) fall. Vi lär oss mer om att analysera utmanade prover av båda områdena, säger Marie Allen.
Bekräftar tidigare forskning
Den stora studien som presenteras i Nature, och där analyserna från Salme-gravarna ingår, omfattar dna från över 400 individer. Studien bidrar med ett stort datamaterial som kan användas för att bättre förstå vikingarnas och vikingakulturens spridning.
Den omfattande dna-informationen bekräftar det forskningen redan känner till om vikingatiden, berättar Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet och medförfattare till studien.
– Det finns en tydlig förankring i det arkeologiska materialet för de resultat som studien presenterar. Att olika delar av det vikingatida Skandinavien haft sina främsta kontakter åt lite olika håll anar vi i den materiella kulturen, men nu får vi ytterligare stöd för det.
– Jag tycker det är särskilt spännande att vi på ett bättre och mer nyanserat sätt kan börja diskutera identiteter i de här sammanhangen. Viking var en kulturell snarare än en genetisk tillhörighet. Studien sätter också fingret på något som arkeologer och historiker har pratat om under en längre tid – att den vikingatida skandinaviska befolkningen inte är detsamma som vikingar.
Andra Uppsalaforskare som också bidragit till artikeln i Nature är arkeologen Neil Price och osteoarkeologen Sabine Sten.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...