Turkiskt kulturarv i Uppsala
7 december 2020

Boken innehåller också reproduktion av en panoramabild över Istanbul från 1670-talet som ligger i en ficka och kan vikas ut. Här visas en del av bilden.
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays” som tryckts av det internationella vetenskapsförlaget Brill.
invigdes i oktober 2013.
Bakom boken står Forum för turkiska studier, som invigdes i oktober 2013, i samarbete mellan forskare med olika ämnesinriktning inom humaniora och samhällsvetenskap.
– Under åren har Forum verkat för tillkomsten av en miljö för forskning om Turkiet och andra turkisktalande områden med särskilt vikt på Centralasien i ett brett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare på området, säger Éva Á. Csató.
Hon utnämndes till professor i turkiska språk vid Uppsala universitet 2004 och blev Sveriges första professor inom ämnet. I dag är ämnet turkiska språk ett etablerat forskningsämne vid Uppsala universitet med två professurer, mycket tack vare Forum för turkiska studier, menar Éva Á. Csató.
– Forumbildningen har spelat en viktig roll. Just i etableringsfasen var det viktigt att få den uppmärksamheten. Det har varit väldigt fruktbart för oss, med utställningar, föreläsningar och andra aktiviteter.
Digitalisering av turkiskt material
År 2014 lanserades projektet Det osmanska kulturarvet vid Uppsala universitet för att synliggöra universitetets stora samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor, och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. I den första delen av projektet digitaliserades turkiskt material (cirka 4000 bilder) vid Carolina och publicerades på plattformen ALVIN. Den delen av arbetet fick finansiellt stöd av den turkiska regeringen.
– Vi koordinerade projektet och lät under en period en turkisk gästforskare arbeta med katalogiseringen eftersom materialet kräver stor expertis i äldre turkiska skriftspråk, säger Birsel Karakoç, professor i turkiska språk.

målning av Lukas von Breda, Uppsala universitets-
bibliotek.
Nu kommer alltså en bok som berättar historien bakom föremålen och hur de kom till Sverige, genom upptäcktsresande och vetenskapsmän. Relationerna mellan Sverige och Osmanska riket var täta och starka under stormaktstiden. En Uppsalaforskare som donerade värdefulla orientaliska manuskript var Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727). Det osmanska riket besöktes även av naturvetare som Frederick Hasselquist (1722-1752), en lärjunge till Carl von Linné. Han gjorde resor i Turkiet och skickade bland annat hem sköldpaddor till Uppsala.
Vill nå en större läsekrets
Boken berättar också historien bakom ämnet turkiska studier i Uppsala, beskriver osmanska och tjagataiska manuskript i Carolinas samlingar, en viktig medelazerbaijdjansk bibelöversättnings äventyrliga resa från Isfahan till Uppsala, betydelsen av orientalisk bildning i den unge prins Karls, sedermera Karl XI, uppfostran och mycket, mycket mer.
– Vårt syfte med boken är att presentera turkiska studier i Uppsala på ett underhållande sätt. Vi vill nå en större läsekrets som intresserar sig för universitetets historia och vetenskapliga upptäckter och forskning i den turkisktalande världen, säger Éva Á. Csató.
Därför har man satsat stort på bildmaterialet och valt ut några av de finaste kartorna och bilderna från Carolina Rediviva. Boken innehåller också reproduktion av en panoramabild över Istanbul från 1670-talet som ligger i en ficka och kan vikas ut.
– De som läser boken kan också titta på bilderna i detalj på nätet och boken kommer ut både som e-bok och på papper, säger Birsel Karakoç.
Ny bok om turkiska studier
- ”Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays” kommer ut den 16 december och trycks av det internationella vetenskapsförlaget Brill.
- Redaktörer är Éva Á. Csató, professor emerita i turkiska språk, Gunilla Gren-Eklund, professor emerita i indologi, Lars Johanson, docent i turkiska språk vid Uppsala universitet och professor i turkologi vid Mainz universitet och Birsel Karakoç, professor i turkiska språk, som alla har bidragit med artiklar i boken.
- Dessutom medverkar Per Cullhed, utvecklingsstrateg vid universitetsbiblioteket, Hans Helander, professor emeritus i latin, Ulla Birgegård, professor emerita i slaviska språk, Ingvar Svanberg, forskare vid Rysslands- och Eurasienstudier, Bernt Brendemoen, professor vid Oslo universitet, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Jan von Bonsdorff, professor i konsthistoria och Göran Bäärnhielm, f. bibliotekarie vid Kungl. biblioteket samt forskarna Josef Eskhult, Sabira Ståhlberg, Kristof D´hulster och Ali Yıldız.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.