Turkiskt kulturarv i Uppsala
7 december 2020
Boken innehåller också reproduktion av en panoramabild över Istanbul från 1670-talet som ligger i en ficka och kan vikas ut. Här visas en del av bilden.
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays” som tryckts av det internationella vetenskapsförlaget Brill.
invigdes i oktober 2013.
Bakom boken står Forum för turkiska studier, som invigdes i oktober 2013, i samarbete mellan forskare med olika ämnesinriktning inom humaniora och samhällsvetenskap.
– Under åren har Forum verkat för tillkomsten av en miljö för forskning om Turkiet och andra turkisktalande områden med särskilt vikt på Centralasien i ett brett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare på området, säger Éva Á. Csató.
Hon utnämndes till professor i turkiska språk vid Uppsala universitet 2004 och blev Sveriges första professor inom ämnet. I dag är ämnet turkiska språk ett etablerat forskningsämne vid Uppsala universitet med två professurer, mycket tack vare Forum för turkiska studier, menar Éva Á. Csató.
– Forumbildningen har spelat en viktig roll. Just i etableringsfasen var det viktigt att få den uppmärksamheten. Det har varit väldigt fruktbart för oss, med utställningar, föreläsningar och andra aktiviteter.
Digitalisering av turkiskt material
År 2014 lanserades projektet Det osmanska kulturarvet vid Uppsala universitet för att synliggöra universitetets stora samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor, och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. I den första delen av projektet digitaliserades turkiskt material (cirka 4000 bilder) vid Carolina och publicerades på plattformen ALVIN. Den delen av arbetet fick finansiellt stöd av den turkiska regeringen.
– Vi koordinerade projektet och lät under en period en turkisk gästforskare arbeta med katalogiseringen eftersom materialet kräver stor expertis i äldre turkiska skriftspråk, säger Birsel Karakoç, professor i turkiska språk.
målning av Lukas von Breda, Uppsala universitets-
bibliotek.
Nu kommer alltså en bok som berättar historien bakom föremålen och hur de kom till Sverige, genom upptäcktsresande och vetenskapsmän. Relationerna mellan Sverige och Osmanska riket var täta och starka under stormaktstiden. En Uppsalaforskare som donerade värdefulla orientaliska manuskript var Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727). Det osmanska riket besöktes även av naturvetare som Frederick Hasselquist (1722-1752), en lärjunge till Carl von Linné. Han gjorde resor i Turkiet och skickade bland annat hem sköldpaddor till Uppsala.
Vill nå en större läsekrets
Boken berättar också historien bakom ämnet turkiska studier i Uppsala, beskriver osmanska och tjagataiska manuskript i Carolinas samlingar, en viktig medelazerbaijdjansk bibelöversättnings äventyrliga resa från Isfahan till Uppsala, betydelsen av orientalisk bildning i den unge prins Karls, sedermera Karl XI, uppfostran och mycket, mycket mer.
– Vårt syfte med boken är att presentera turkiska studier i Uppsala på ett underhållande sätt. Vi vill nå en större läsekrets som intresserar sig för universitetets historia och vetenskapliga upptäckter och forskning i den turkisktalande världen, säger Éva Á. Csató.
Därför har man satsat stort på bildmaterialet och valt ut några av de finaste kartorna och bilderna från Carolina Rediviva. Boken innehåller också reproduktion av en panoramabild över Istanbul från 1670-talet som ligger i en ficka och kan vikas ut.
– De som läser boken kan också titta på bilderna i detalj på nätet och boken kommer ut både som e-bok och på papper, säger Birsel Karakoç.
Ny bok om turkiska studier
- ”Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays” kommer ut den 16 december och trycks av det internationella vetenskapsförlaget Brill.
- Redaktörer är Éva Á. Csató, professor emerita i turkiska språk, Gunilla Gren-Eklund, professor emerita i indologi, Lars Johanson, docent i turkiska språk vid Uppsala universitet och professor i turkologi vid Mainz universitet och Birsel Karakoç, professor i turkiska språk, som alla har bidragit med artiklar i boken.
- Dessutom medverkar Per Cullhed, utvecklingsstrateg vid universitetsbiblioteket, Hans Helander, professor emeritus i latin, Ulla Birgegård, professor emerita i slaviska språk, Ingvar Svanberg, forskare vid Rysslands- och Eurasienstudier, Bernt Brendemoen, professor vid Oslo universitet, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Jan von Bonsdorff, professor i konsthistoria och Göran Bäärnhielm, f. bibliotekarie vid Kungl. biblioteket samt forskarna Josef Eskhult, Sabira Ståhlberg, Kristof D´hulster och Ali Yıldız.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.