Turkiskt kulturarv i Uppsala
7 december 2020

Boken innehåller också reproduktion av en panoramabild över Istanbul från 1670-talet som ligger i en ficka och kan vikas ut. Här visas en del av bilden.
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays” som tryckts av det internationella vetenskapsförlaget Brill.
invigdes i oktober 2013.
Bakom boken står Forum för turkiska studier, som invigdes i oktober 2013, i samarbete mellan forskare med olika ämnesinriktning inom humaniora och samhällsvetenskap.
– Under åren har Forum verkat för tillkomsten av en miljö för forskning om Turkiet och andra turkisktalande områden med särskilt vikt på Centralasien i ett brett tvärvetenskapligt samarbete mellan forskare på området, säger Éva Á. Csató.
Hon utnämndes till professor i turkiska språk vid Uppsala universitet 2004 och blev Sveriges första professor inom ämnet. I dag är ämnet turkiska språk ett etablerat forskningsämne vid Uppsala universitet med två professurer, mycket tack vare Forum för turkiska studier, menar Éva Á. Csató.
– Forumbildningen har spelat en viktig roll. Just i etableringsfasen var det viktigt att få den uppmärksamheten. Det har varit väldigt fruktbart för oss, med utställningar, föreläsningar och andra aktiviteter.
Digitalisering av turkiskt material
År 2014 lanserades projektet Det osmanska kulturarvet vid Uppsala universitet för att synliggöra universitetets stora samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor, och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. I den första delen av projektet digitaliserades turkiskt material (cirka 4000 bilder) vid Carolina och publicerades på plattformen ALVIN. Den delen av arbetet fick finansiellt stöd av den turkiska regeringen.
– Vi koordinerade projektet och lät under en period en turkisk gästforskare arbeta med katalogiseringen eftersom materialet kräver stor expertis i äldre turkiska skriftspråk, säger Birsel Karakoç, professor i turkiska språk.

målning av Lukas von Breda, Uppsala universitets-
bibliotek.
Nu kommer alltså en bok som berättar historien bakom föremålen och hur de kom till Sverige, genom upptäcktsresande och vetenskapsmän. Relationerna mellan Sverige och Osmanska riket var täta och starka under stormaktstiden. En Uppsalaforskare som donerade värdefulla orientaliska manuskript var Johan Gabriel Sparwenfeld (1655-1727). Det osmanska riket besöktes även av naturvetare som Frederick Hasselquist (1722-1752), en lärjunge till Carl von Linné. Han gjorde resor i Turkiet och skickade bland annat hem sköldpaddor till Uppsala.
Vill nå en större läsekrets
Boken berättar också historien bakom ämnet turkiska studier i Uppsala, beskriver osmanska och tjagataiska manuskript i Carolinas samlingar, en viktig medelazerbaijdjansk bibelöversättnings äventyrliga resa från Isfahan till Uppsala, betydelsen av orientalisk bildning i den unge prins Karls, sedermera Karl XI, uppfostran och mycket, mycket mer.
– Vårt syfte med boken är att presentera turkiska studier i Uppsala på ett underhållande sätt. Vi vill nå en större läsekrets som intresserar sig för universitetets historia och vetenskapliga upptäckter och forskning i den turkisktalande världen, säger Éva Á. Csató.
Därför har man satsat stort på bildmaterialet och valt ut några av de finaste kartorna och bilderna från Carolina Rediviva. Boken innehåller också reproduktion av en panoramabild över Istanbul från 1670-talet som ligger i en ficka och kan vikas ut.
– De som läser boken kan också titta på bilderna i detalj på nätet och boken kommer ut både som e-bok och på papper, säger Birsel Karakoç.
Ny bok om turkiska studier
- ”Turcologica Upsaliensia. An Illustrated Collection of Essays” kommer ut den 16 december och trycks av det internationella vetenskapsförlaget Brill.
- Redaktörer är Éva Á. Csató, professor emerita i turkiska språk, Gunilla Gren-Eklund, professor emerita i indologi, Lars Johanson, docent i turkiska språk vid Uppsala universitet och professor i turkologi vid Mainz universitet och Birsel Karakoç, professor i turkiska språk, som alla har bidragit med artiklar i boken.
- Dessutom medverkar Per Cullhed, utvecklingsstrateg vid universitetsbiblioteket, Hans Helander, professor emeritus i latin, Ulla Birgegård, professor emerita i slaviska språk, Ingvar Svanberg, forskare vid Rysslands- och Eurasienstudier, Bernt Brendemoen, professor vid Oslo universitet, Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Jan von Bonsdorff, professor i konsthistoria och Göran Bäärnhielm, f. bibliotekarie vid Kungl. biblioteket samt forskarna Josef Eskhult, Sabira Ståhlberg, Kristof D´hulster och Ali Yıldız.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...