Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020

Skulpterade schackpjäser på ett bräde av ebenholts, pärlemor och inlagt silver i Philipp Hainhofers Pommerska konstskåp (Berlin).
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en kollega lösa en över 300 år gammal gåta gällande ett spel i det Augsburgska konstskåpet.
och antikvarie vid Uppsala universitetsmuseum
Gustavianum. Foto: Frida Klang
I tider av karantän och mycket umgänge inomhus med en liten krets människor har förmodligen flera monopol och fiaspel som legat bortglömda ett tag fått komma fram igen. Att spela bräd- och sällskapsspel för att roa sig och för att få tiden att gå är inte någon modern företeelse. Många av de spel vi spelar idag har ett ursprung vi kan spåra till åtminstone 1500-talets senare del. Schack är ett exempel på spel som varit med länge. Så även damspel och backgammon. Olika former av gåsspel, spel där man går med sina spelpjäser längs en bana efter hur många steg tärningen visar, har också en lång historia.
Alla spelade, i alla samhällsklasser. Ofta samma typer av spel dessutom, även om schack var tämligen kostsamt med tanke på alla pjäser som måste skulpteras. Kortspel var däremot ganska lättillgängliga efter tryckpressens introduktion och exploderade i användning under 1500-talet (på bekostnad av tärningsspelandet).
– Att studera spel är ett sätt att verkligen komma nära de människor som gått före oss. Känslan av en motvillig tärning torde ha varit lika frustrerande 1620 som 2020, säger Greger Sundin, nyligen disputerad i konstvetenskap och verksam som antikvarie vid Uppsala universitetsmuseum Gustavianum.
Samlingar av föremål från hela världen

Foto:Mikael Wallerstedt
I universitetsmuseets samlingar finns det så kallade Augsburgska konstskåpet som stod klart 1631. Det är det mest välbevarade och berömda konstskåpet som den Augsburgske handelsmannen och konstagenten Philipp Hainhofer (1578-1647) lät tillverka. De konstskåp han sammanställde fyllde han med samlingar av föremål från hela världen – allt från naturens snäckor, mineraler och delar från djur, till människans vetenskapliga instrument, reliker och konstföremål. Och spel.
Det Augsburgska skåpet skänktes 1632 till Gustav II Adolf av staden Augsburg och i det finns en stor mängd spel och tidsfördriv. Greger Sundin har i sin avhandling tagit avstamp i dessa spel för att se hur olika bräd- och kortspel såg ut och användes i furstligt samlande under det tidiga 1600-talet. Användes de som spel på samma sätt som idag? Var spelen i konstskåpen tänkta att användas eller var de snarare menade att representera spel i ett sammanhang där så mycket var just representation?
Spelen användes av skåpens ägare
Efter att ha närstuderat de spel som finns bevarade från Hainhofers skåp runt om Europa har Greger Sundin dragit slutsatsen att spelen inte bara beskådats utan också har använts. Förmodligen av skåpens ägare med gäster. Han noterade också att alla spel var lättillgängligt placerade i skåpen så att det skulle gå enkelt att ta fram dem och spela.
Efter att ha studerat hundratals spel har Greger Sundin kunnat rekonstruera både användningen av spelen och hur samtida attityder påverkat formgivning, material och regler. Utifrån vilka spel som inkluderades i konstskåpen har han också kunnat utläsa att Hainhofer inte bara lyssnade på sina beställare utan också valde utifrån sitt egna stora spelintresse.
Löste gåtan kring ett mystiskt spel
Under de allra sista veckorna innan avhandlingen skulle gå till tryck lyckades Greger Sundin, med hjälp av en kollega i Tyskland, lösa gåtan kring ett mystiskt spel i det Augsburgska konstskåpet vars namn och regler redan var bortglömda då det först beskrevs i Sverige 1694.

De konstaterade att det fantasifullt dekorerade spelet var "Otrogna grannar” eller möjligen “Helvetesresan” (Höllfahren på tyska). Spelplanen användes för att flytta markörer på i samband med att man spelade kort. Beroende på var man hamnade gällde olika regler (till exempel: måste vara tyst, tilltala någon på ett specifikt sätt). Misslyckas man flyttar man sig ett steg närmare mitten där människorna kokas i en gryta. Hamnar man där förlorar man. Sisten kvar vinner och får alla pengar. Konstskåpens skapare Hainhofer brukade själv spela den här typen av spel på sina resor.
Publikation
A Matter of Amusement: The Material Culture of Philipp Hainhofer’s Games in Early Modern Princely Collections, Acta Universitatis Upsaliensis, 2020.
Mer läsning om historiska spel
- Adrian Seville, “The cultural legacy of the royal game of the goose: 400 years of printed board games” (2019)
- David Parlett, “Parlett’s history of board games” (2018)
- Johan Hizinga, “Homo ludens” (först publicerad 1938, finns i många nyutgåvor)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Det svarta järnet – ny bok om svensk vapenindustri
19 mars 2018
Upprustningen av Sveriges försvar är åter högaktuellt. Efter drygt två årtionden av nedrustning med nedlagda regementen och avskaffad värnplikt växer opinionen för att det svenska försvaret ska rustas upp igen som skydd mot den ökade spänningen i...
-
Humanistiska teatern får Plåtpriset
09 mars 2018
Humanistiska teatern vid Uppsala universitet är en byggnad som redan fått stor uppmärksamhet och nu är det dags igen. Byggnaden har fått Plåtpriset, som delas ut under evenemanget Plåt18. Och det kan bli fler priser.
-
Vad är dina kläder gjorda av?
05 mars 2018
Har du tänkt på vad dina kläder är gjorda av eller hur de påverkar dig eller hur de framställs? Det är några frågor du kan få svar på Uppsala universitets vetenskapsfestival SciFest nu i helgen.
-
Gunilla Fricks boksamling donerad till biblioteket
02 mars 2018
Uppsala universitetsbibliotek har som donation mottagit en större boksamling efter docent och universitetslektor Gunilla Frick (1930-2016). Böckerna, som förmedlats via Konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, har under hösten 201...
-
Välkommen till årets Hugo Valentin-föreläsning med Stathis N. Kalyvas
28 februari 2018
Stathis N. Kalyvas, professor vid universitetet i Oxford, är samhällsvetare och en ledande forskare inom fältet ”Civil War Studies”. Den 8 mars håller han den sextonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
2017 års bidrag från Torsten Söderbergs Stiftelse
22 februari 2018
Torsten Söderbergs Stiftelse beviljar bidrag till forskning inom medicin, ekonomi och rättsvetenskap och i viss utsträckning inom andra områden. Under 2017 fördelades drygt 55 miljoner i bidrag till projekt vid svenska lärosäten. Uppsala universit...
-
Populär sommarskola återvänder till Gotland
15 februari 2018
Uppsala universitet och EIT Health inbjuder för tredje året i rad till sommarskolan Innovation Game, ett tvärvetenskapligt möte mellan vårdens utmaningar och spelvärldens möjligheter – i år med fokus på ungas psykiska hälsa.
-
Genetiska analyser avslöjar hur Skandinavien befolkades efter istiden
10 januari 2018
I en ny studie beskriver en internationell forskargrupp hur först grupper från söder (dagens Danmark och Tyskland) och därefter grupper från nordost bosatte sig i det nyligen isfria Skandinavien för mer än 10 000 år sedan.
-
Mordens marknad – ny avhandling om 2000-talets svenska deckare
11 december 2017
Varför har svenska deckare blivit så omåttligt populära under 2000-talet? Vilka mordmotiv och mordvapen är vanligast i genren och vad det beror på? Och stämmer det att svensk kriminalfiktion präglas av samhällskritik? En ny avhandling från Uppsala...
-
Samarbete för ny kunskap inom kultur och samhälle
16 november 2017
Uppsala universitet satsar på att utveckla nya forskningssamarbeten mellan forskningsämnen. Nyinrättade "Centre for Integrated Research on Culture and Society" vid vetenskapsområdet för humaniora och samhällsvetenskap ska underlätta framväxten av ...
-
Andra sidor av migration
14 november 2017
Korta föredrag, diskussioner, plockmat, aktiviteter för barnen och en film om Uppsala pridefestival är ingredienserna för en temadag om migration.
-
Bidrag till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2017
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har beslutat vilka som får bidrag i årets utlysning för treåriga projekt, längre programsatsningar och infrastrukturprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap. Totalt får 43 projekt, 3 program och 8 projektstöd til...
-
Ola Larsmo och Quentin Skinner nya hedersdoktorer
13 oktober 2017
Författaren Ola Larsmo och professor Quentin Skinner, University of London, har utsetts till nya hedersdoktorer vid historisk-filosofiska fakulteten, Uppsala universitet.
-
Varför skrattar vi åt det hemska?
05 oktober 2017
Hallå där Don Kulick, professor i kulturantropologi och forskningsledare för forskningsprogrammet Engaging Vulnerability, som arrangerar ett symposium om varför vi skrattar åt det hemska. Varför har ni ett symposium om humor?
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.