Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020

Hur påverkar den nya digitala tekniken människor och samhälle? Två av årets tolv bidrag inom forskningsprogrammet WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet.
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets anslagsomgång går till forskning vid Uppsala universitet för forskning inom AI och kulturarvssamlingar samt inom AI och finansiella marknader.
Det pågående teknikskiftet med digitalisering, automation och artificiell intelligens kommer att innebära stora möjligheter och medföra förändringar både för samhället i stort och för enskilda individer. Mot denna bakgrund initierade Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond förra året det nationella forskningsprogrammet WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society). Syftet är öka kunskapen om möjligheterna och utmaningarna med artificiell intelligens och autonoma system inom humaniora och samhällsvetenskap. Stiftelserna satsar totalt 660 miljoner kronor under tio år på WASP-HS. Fokus ligger framför allt på att analysera hur etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska förhållanden påverkas av det pågående teknikskiftet i samhället.
– Det pågående teknikskiftet handlar inte bara om teknologi, algoritmer och datakraft utan det kommer att påverka oss alla och hela samhället. Det är därför viktigt att även de humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekterna utforskas, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
I årets anslagsomgång har tio projekt inom samhällsvetenskap beviljats anslag av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och två projekt inom humaniora av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond om sammanlagt nära 70 miljoner kronor. Tillsammans med förra årets 16 projekt omfattar WASP-HS programmet nu 28 forskningsprojekt.
Två bidrag till Uppsala universitet
Två av årets tolv bidrag inom WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet – ett inom humaniora för forskning inom AI och kulturarvssamlingar och ett inom samhällsvetenskap för forskning inom AI och finansiella marknader .

Foto: Mikael Wallerstedt
Anna Foka, institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) har beviljats 4,9 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för det fyraåriga projektet “Att kvantifiera kultur: En studie av AI och kulturarvssamlingar”.
Om projektet:
Att göra kulturarv mer tillgängliga och mer lättolkade även för framtidens forskare och besökare är en utmaning. I det här projektet vill man få fram en digitaliserad modell, där man med artificiell intelligens, AI, och maskininlärning, ML, kan skanna av föremål och automatiskt tolka och klassificera dem. Forskningen sker i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Världskulturmuseerna, Riksarkivet och Museum Gustavianum.
Projektgruppen kommer att undersöka både hur man idag arbetar med AI och hur man skulle kunna göra framöver när det gäller digitala kulturarvssamlingar. I projektet vill man visa på hur kritiska perspektiv kan användas för svenska kulturarvssamlingar i ett sammanhang där AI används för att märka upp arkivmaterial. Tekniken påminner om den som används för till exempel ansiktsigenkänning, eller för automatiserade översättningar på nätet.
Forskargruppen vill bygga upp matematiska modeller och algoritmer som gör maskinerna mer avancerade så att de kan plocka ut signifikant och mer relevant information. Målet är att få fram en maskin som man kan lära att identifiera personer och kulturella sammanhang utifrån olika kulturella samhällen, olika delar av världen med olika förväntningar och förhållningssätt.
Genom innovativa metodologier sammanförs humaniora, samhällsvetenskap och AI-forskning för att undersöka hur AI hanterar kvalitativa aspekter, där kritiska och etiska teorier möter algoritmer och matematik.

Foto: Mikael Wallerstedt
Magnus Strand, företagsekonomiska institutionen, har beviljats 6 miljoner kronor av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för det treåriga projektet “AI och finansmarknaderna: Ansvar och juridisk riskhantering”.
Om projektet:
Inom finansmarknaderna används avancerad artificiell intelligens (AI) till exempel i algoritmisk handel med finansiella instrument och i kreditprövning för att se om någon ska få ta ett lån. Det finns många fördelar med AI, som högre effektivitet och lägre kostnader, men det är också förknippat med risker att låta avancerade algoritmer hantera finansiella beslut.
Det råder idag mycket stor osäkerhet kring vem som har det rättsliga ansvaret för de beslut som fattas av en AI och för de konsekvenser som besluten får för människor och företag. De regler som finns är av väldigt olika slag och har skiftande syften. Dessutom är det i princip omöjligt att ha en lagstiftning som håller jämn takt med den tekniska utvecklingen. De inblandade aktörerna på finansmarknaderna behöver därför agera på egen hand för att proaktivt hantera sitt ansvar och de risker som förknippas med AI.
I projektet kommer forskarna framför allt studera hur man försöker fördela risker och ansvar med hjälp av sina olika avtal: Avtal med dem som programmerar artificiella intelligenser, avtal med kunder, avtal med försäkringsbolag, och så vidare. Dessutom kommer de studera det allmänna ”ansvarets infrastruktur” som finns i lagstiftningen, bland annat för att se vilka luckor som är mest angelägna att täppa till.
Läs mer:
Om WASP-HS
WASP-HS – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society – inkluderar en nationell forskarskola med upp till 70 doktorander, inrättandet av minst tio nya forskargrupper i hela Sverige, stöd för tolv gästprofessorer för att stärka svensk forsknings- och nätverksverksamhet samt ett antal forskningsprojekt. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond satsar totalt 660 miljoner kronor under perioden 2019 – 2028.
WASP-HS är ett oberoende och parallellt program till programmet WASP, som har som målsättning att lyfta Sverige till en internationellt ledande position inom områdena mjukvara, autonoma system och AI..
Om Wallenbergstiftelserna
Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för de 17 allmännyttiga Stiftelser som grundats av medlemmar i familjen Wallenberg eller för att hedra deras minne. Stiftelserna finansierar excellenta forskare och forskningsprojekt samt utbildning med landsgagneligt fokus och har anslagit drygt 35 miljarder kronor sedan 1917, varav närmare elva miljarder de senaste fem åren. Den största stiftelsen är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med fokus på naturvetenskap, teknik och medicin. De två näst största stiftelserna är Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, med fokus på samhällsvetenskap, och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, med fokus på humaniora.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...