Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020

Hur påverkar den nya digitala tekniken människor och samhälle? Två av årets tolv bidrag inom forskningsprogrammet WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet.
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets anslagsomgång går till forskning vid Uppsala universitet för forskning inom AI och kulturarvssamlingar samt inom AI och finansiella marknader.
Det pågående teknikskiftet med digitalisering, automation och artificiell intelligens kommer att innebära stora möjligheter och medföra förändringar både för samhället i stort och för enskilda individer. Mot denna bakgrund initierade Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond förra året det nationella forskningsprogrammet WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society). Syftet är öka kunskapen om möjligheterna och utmaningarna med artificiell intelligens och autonoma system inom humaniora och samhällsvetenskap. Stiftelserna satsar totalt 660 miljoner kronor under tio år på WASP-HS. Fokus ligger framför allt på att analysera hur etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska förhållanden påverkas av det pågående teknikskiftet i samhället.
– Det pågående teknikskiftet handlar inte bara om teknologi, algoritmer och datakraft utan det kommer att påverka oss alla och hela samhället. Det är därför viktigt att även de humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekterna utforskas, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
I årets anslagsomgång har tio projekt inom samhällsvetenskap beviljats anslag av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och två projekt inom humaniora av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond om sammanlagt nära 70 miljoner kronor. Tillsammans med förra årets 16 projekt omfattar WASP-HS programmet nu 28 forskningsprojekt.
Två bidrag till Uppsala universitet
Två av årets tolv bidrag inom WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet – ett inom humaniora för forskning inom AI och kulturarvssamlingar och ett inom samhällsvetenskap för forskning inom AI och finansiella marknader .

Foto: Mikael Wallerstedt
Anna Foka, institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) har beviljats 4,9 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för det fyraåriga projektet “Att kvantifiera kultur: En studie av AI och kulturarvssamlingar”.
Om projektet:
Att göra kulturarv mer tillgängliga och mer lättolkade även för framtidens forskare och besökare är en utmaning. I det här projektet vill man få fram en digitaliserad modell, där man med artificiell intelligens, AI, och maskininlärning, ML, kan skanna av föremål och automatiskt tolka och klassificera dem. Forskningen sker i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Världskulturmuseerna, Riksarkivet och Museum Gustavianum.
Projektgruppen kommer att undersöka både hur man idag arbetar med AI och hur man skulle kunna göra framöver när det gäller digitala kulturarvssamlingar. I projektet vill man visa på hur kritiska perspektiv kan användas för svenska kulturarvssamlingar i ett sammanhang där AI används för att märka upp arkivmaterial. Tekniken påminner om den som används för till exempel ansiktsigenkänning, eller för automatiserade översättningar på nätet.
Forskargruppen vill bygga upp matematiska modeller och algoritmer som gör maskinerna mer avancerade så att de kan plocka ut signifikant och mer relevant information. Målet är att få fram en maskin som man kan lära att identifiera personer och kulturella sammanhang utifrån olika kulturella samhällen, olika delar av världen med olika förväntningar och förhållningssätt.
Genom innovativa metodologier sammanförs humaniora, samhällsvetenskap och AI-forskning för att undersöka hur AI hanterar kvalitativa aspekter, där kritiska och etiska teorier möter algoritmer och matematik.

Foto: Mikael Wallerstedt
Magnus Strand, företagsekonomiska institutionen, har beviljats 6 miljoner kronor av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för det treåriga projektet “AI och finansmarknaderna: Ansvar och juridisk riskhantering”.
Om projektet:
Inom finansmarknaderna används avancerad artificiell intelligens (AI) till exempel i algoritmisk handel med finansiella instrument och i kreditprövning för att se om någon ska få ta ett lån. Det finns många fördelar med AI, som högre effektivitet och lägre kostnader, men det är också förknippat med risker att låta avancerade algoritmer hantera finansiella beslut.
Det råder idag mycket stor osäkerhet kring vem som har det rättsliga ansvaret för de beslut som fattas av en AI och för de konsekvenser som besluten får för människor och företag. De regler som finns är av väldigt olika slag och har skiftande syften. Dessutom är det i princip omöjligt att ha en lagstiftning som håller jämn takt med den tekniska utvecklingen. De inblandade aktörerna på finansmarknaderna behöver därför agera på egen hand för att proaktivt hantera sitt ansvar och de risker som förknippas med AI.
I projektet kommer forskarna framför allt studera hur man försöker fördela risker och ansvar med hjälp av sina olika avtal: Avtal med dem som programmerar artificiella intelligenser, avtal med kunder, avtal med försäkringsbolag, och så vidare. Dessutom kommer de studera det allmänna ”ansvarets infrastruktur” som finns i lagstiftningen, bland annat för att se vilka luckor som är mest angelägna att täppa till.
Läs mer:
Om WASP-HS
WASP-HS – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society – inkluderar en nationell forskarskola med upp till 70 doktorander, inrättandet av minst tio nya forskargrupper i hela Sverige, stöd för tolv gästprofessorer för att stärka svensk forsknings- och nätverksverksamhet samt ett antal forskningsprojekt. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond satsar totalt 660 miljoner kronor under perioden 2019 – 2028.
WASP-HS är ett oberoende och parallellt program till programmet WASP, som har som målsättning att lyfta Sverige till en internationellt ledande position inom områdena mjukvara, autonoma system och AI..
Om Wallenbergstiftelserna
Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för de 17 allmännyttiga Stiftelser som grundats av medlemmar i familjen Wallenberg eller för att hedra deras minne. Stiftelserna finansierar excellenta forskare och forskningsprojekt samt utbildning med landsgagneligt fokus och har anslagit drygt 35 miljarder kronor sedan 1917, varav närmare elva miljarder de senaste fem åren. Den största stiftelsen är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med fokus på naturvetenskap, teknik och medicin. De två näst största stiftelserna är Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, med fokus på samhällsvetenskap, och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, med fokus på humaniora.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...