Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020

Hur påverkar den nya digitala tekniken människor och samhälle? Två av årets tolv bidrag inom forskningsprogrammet WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet.
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets anslagsomgång går till forskning vid Uppsala universitet för forskning inom AI och kulturarvssamlingar samt inom AI och finansiella marknader.
Det pågående teknikskiftet med digitalisering, automation och artificiell intelligens kommer att innebära stora möjligheter och medföra förändringar både för samhället i stort och för enskilda individer. Mot denna bakgrund initierade Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond förra året det nationella forskningsprogrammet WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society). Syftet är öka kunskapen om möjligheterna och utmaningarna med artificiell intelligens och autonoma system inom humaniora och samhällsvetenskap. Stiftelserna satsar totalt 660 miljoner kronor under tio år på WASP-HS. Fokus ligger framför allt på att analysera hur etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska förhållanden påverkas av det pågående teknikskiftet i samhället.
– Det pågående teknikskiftet handlar inte bara om teknologi, algoritmer och datakraft utan det kommer att påverka oss alla och hela samhället. Det är därför viktigt att även de humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekterna utforskas, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
I årets anslagsomgång har tio projekt inom samhällsvetenskap beviljats anslag av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och två projekt inom humaniora av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond om sammanlagt nära 70 miljoner kronor. Tillsammans med förra årets 16 projekt omfattar WASP-HS programmet nu 28 forskningsprojekt.
Två bidrag till Uppsala universitet
Två av årets tolv bidrag inom WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet – ett inom humaniora för forskning inom AI och kulturarvssamlingar och ett inom samhällsvetenskap för forskning inom AI och finansiella marknader .

Foto: Mikael Wallerstedt
Anna Foka, institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) har beviljats 4,9 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för det fyraåriga projektet “Att kvantifiera kultur: En studie av AI och kulturarvssamlingar”.
Om projektet:
Att göra kulturarv mer tillgängliga och mer lättolkade även för framtidens forskare och besökare är en utmaning. I det här projektet vill man få fram en digitaliserad modell, där man med artificiell intelligens, AI, och maskininlärning, ML, kan skanna av föremål och automatiskt tolka och klassificera dem. Forskningen sker i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Världskulturmuseerna, Riksarkivet och Museum Gustavianum.
Projektgruppen kommer att undersöka både hur man idag arbetar med AI och hur man skulle kunna göra framöver när det gäller digitala kulturarvssamlingar. I projektet vill man visa på hur kritiska perspektiv kan användas för svenska kulturarvssamlingar i ett sammanhang där AI används för att märka upp arkivmaterial. Tekniken påminner om den som används för till exempel ansiktsigenkänning, eller för automatiserade översättningar på nätet.
Forskargruppen vill bygga upp matematiska modeller och algoritmer som gör maskinerna mer avancerade så att de kan plocka ut signifikant och mer relevant information. Målet är att få fram en maskin som man kan lära att identifiera personer och kulturella sammanhang utifrån olika kulturella samhällen, olika delar av världen med olika förväntningar och förhållningssätt.
Genom innovativa metodologier sammanförs humaniora, samhällsvetenskap och AI-forskning för att undersöka hur AI hanterar kvalitativa aspekter, där kritiska och etiska teorier möter algoritmer och matematik.

Foto: Mikael Wallerstedt
Magnus Strand, företagsekonomiska institutionen, har beviljats 6 miljoner kronor av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för det treåriga projektet “AI och finansmarknaderna: Ansvar och juridisk riskhantering”.
Om projektet:
Inom finansmarknaderna används avancerad artificiell intelligens (AI) till exempel i algoritmisk handel med finansiella instrument och i kreditprövning för att se om någon ska få ta ett lån. Det finns många fördelar med AI, som högre effektivitet och lägre kostnader, men det är också förknippat med risker att låta avancerade algoritmer hantera finansiella beslut.
Det råder idag mycket stor osäkerhet kring vem som har det rättsliga ansvaret för de beslut som fattas av en AI och för de konsekvenser som besluten får för människor och företag. De regler som finns är av väldigt olika slag och har skiftande syften. Dessutom är det i princip omöjligt att ha en lagstiftning som håller jämn takt med den tekniska utvecklingen. De inblandade aktörerna på finansmarknaderna behöver därför agera på egen hand för att proaktivt hantera sitt ansvar och de risker som förknippas med AI.
I projektet kommer forskarna framför allt studera hur man försöker fördela risker och ansvar med hjälp av sina olika avtal: Avtal med dem som programmerar artificiella intelligenser, avtal med kunder, avtal med försäkringsbolag, och så vidare. Dessutom kommer de studera det allmänna ”ansvarets infrastruktur” som finns i lagstiftningen, bland annat för att se vilka luckor som är mest angelägna att täppa till.
Läs mer:
Om WASP-HS
WASP-HS – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society – inkluderar en nationell forskarskola med upp till 70 doktorander, inrättandet av minst tio nya forskargrupper i hela Sverige, stöd för tolv gästprofessorer för att stärka svensk forsknings- och nätverksverksamhet samt ett antal forskningsprojekt. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond satsar totalt 660 miljoner kronor under perioden 2019 – 2028.
WASP-HS är ett oberoende och parallellt program till programmet WASP, som har som målsättning att lyfta Sverige till en internationellt ledande position inom områdena mjukvara, autonoma system och AI..
Om Wallenbergstiftelserna
Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för de 17 allmännyttiga Stiftelser som grundats av medlemmar i familjen Wallenberg eller för att hedra deras minne. Stiftelserna finansierar excellenta forskare och forskningsprojekt samt utbildning med landsgagneligt fokus och har anslagit drygt 35 miljarder kronor sedan 1917, varav närmare elva miljarder de senaste fem åren. Den största stiftelsen är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med fokus på naturvetenskap, teknik och medicin. De två näst största stiftelserna är Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, med fokus på samhällsvetenskap, och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, med fokus på humaniora.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...