Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020

Hur påverkar den nya digitala tekniken människor och samhälle? Två av årets tolv bidrag inom forskningsprogrammet WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet.
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets anslagsomgång går till forskning vid Uppsala universitet för forskning inom AI och kulturarvssamlingar samt inom AI och finansiella marknader.
Det pågående teknikskiftet med digitalisering, automation och artificiell intelligens kommer att innebära stora möjligheter och medföra förändringar både för samhället i stort och för enskilda individer. Mot denna bakgrund initierade Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond förra året det nationella forskningsprogrammet WASP-HS (The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society). Syftet är öka kunskapen om möjligheterna och utmaningarna med artificiell intelligens och autonoma system inom humaniora och samhällsvetenskap. Stiftelserna satsar totalt 660 miljoner kronor under tio år på WASP-HS. Fokus ligger framför allt på att analysera hur etiska, ekonomiska, arbetsmarknadsmässiga, sociala och juridiska förhållanden påverkas av det pågående teknikskiftet i samhället.
– Det pågående teknikskiftet handlar inte bara om teknologi, algoritmer och datakraft utan det kommer att påverka oss alla och hela samhället. Det är därför viktigt att även de humanistiska och samhällsvetenskapliga aspekterna utforskas, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse.
I årets anslagsomgång har tio projekt inom samhällsvetenskap beviljats anslag av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och två projekt inom humaniora av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond om sammanlagt nära 70 miljoner kronor. Tillsammans med förra årets 16 projekt omfattar WASP-HS programmet nu 28 forskningsprojekt.
Två bidrag till Uppsala universitet
Två av årets tolv bidrag inom WASP-HS går till forskare vid Uppsala universitet – ett inom humaniora för forskning inom AI och kulturarvssamlingar och ett inom samhällsvetenskap för forskning inom AI och finansiella marknader .

Foto: Mikael Wallerstedt
Anna Foka, institutionen för ABM (arkiv, bibliotek och museer) har beviljats 4,9 miljoner kronor av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för det fyraåriga projektet “Att kvantifiera kultur: En studie av AI och kulturarvssamlingar”.
Om projektet:
Att göra kulturarv mer tillgängliga och mer lättolkade även för framtidens forskare och besökare är en utmaning. I det här projektet vill man få fram en digitaliserad modell, där man med artificiell intelligens, AI, och maskininlärning, ML, kan skanna av föremål och automatiskt tolka och klassificera dem. Forskningen sker i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Världskulturmuseerna, Riksarkivet och Museum Gustavianum.
Projektgruppen kommer att undersöka både hur man idag arbetar med AI och hur man skulle kunna göra framöver när det gäller digitala kulturarvssamlingar. I projektet vill man visa på hur kritiska perspektiv kan användas för svenska kulturarvssamlingar i ett sammanhang där AI används för att märka upp arkivmaterial. Tekniken påminner om den som används för till exempel ansiktsigenkänning, eller för automatiserade översättningar på nätet.
Forskargruppen vill bygga upp matematiska modeller och algoritmer som gör maskinerna mer avancerade så att de kan plocka ut signifikant och mer relevant information. Målet är att få fram en maskin som man kan lära att identifiera personer och kulturella sammanhang utifrån olika kulturella samhällen, olika delar av världen med olika förväntningar och förhållningssätt.
Genom innovativa metodologier sammanförs humaniora, samhällsvetenskap och AI-forskning för att undersöka hur AI hanterar kvalitativa aspekter, där kritiska och etiska teorier möter algoritmer och matematik.

Foto: Mikael Wallerstedt
Magnus Strand, företagsekonomiska institutionen, har beviljats 6 miljoner kronor av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för det treåriga projektet “AI och finansmarknaderna: Ansvar och juridisk riskhantering”.
Om projektet:
Inom finansmarknaderna används avancerad artificiell intelligens (AI) till exempel i algoritmisk handel med finansiella instrument och i kreditprövning för att se om någon ska få ta ett lån. Det finns många fördelar med AI, som högre effektivitet och lägre kostnader, men det är också förknippat med risker att låta avancerade algoritmer hantera finansiella beslut.
Det råder idag mycket stor osäkerhet kring vem som har det rättsliga ansvaret för de beslut som fattas av en AI och för de konsekvenser som besluten får för människor och företag. De regler som finns är av väldigt olika slag och har skiftande syften. Dessutom är det i princip omöjligt att ha en lagstiftning som håller jämn takt med den tekniska utvecklingen. De inblandade aktörerna på finansmarknaderna behöver därför agera på egen hand för att proaktivt hantera sitt ansvar och de risker som förknippas med AI.
I projektet kommer forskarna framför allt studera hur man försöker fördela risker och ansvar med hjälp av sina olika avtal: Avtal med dem som programmerar artificiella intelligenser, avtal med kunder, avtal med försäkringsbolag, och så vidare. Dessutom kommer de studera det allmänna ”ansvarets infrastruktur” som finns i lagstiftningen, bland annat för att se vilka luckor som är mest angelägna att täppa till.
Läs mer:
Om WASP-HS
WASP-HS – Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society – inkluderar en nationell forskarskola med upp till 70 doktorander, inrättandet av minst tio nya forskargrupper i hela Sverige, stöd för tolv gästprofessorer för att stärka svensk forsknings- och nätverksverksamhet samt ett antal forskningsprojekt. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond satsar totalt 660 miljoner kronor under perioden 2019 – 2028.
WASP-HS är ett oberoende och parallellt program till programmet WASP, som har som målsättning att lyfta Sverige till en internationellt ledande position inom områdena mjukvara, autonoma system och AI..
Om Wallenbergstiftelserna
Wallenbergstiftelserna är samlingsnamnet för de 17 allmännyttiga Stiftelser som grundats av medlemmar i familjen Wallenberg eller för att hedra deras minne. Stiftelserna finansierar excellenta forskare och forskningsprojekt samt utbildning med landsgagneligt fokus och har anslagit drygt 35 miljarder kronor sedan 1917, varav närmare elva miljarder de senaste fem åren. Den största stiftelsen är Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse med fokus på naturvetenskap, teknik och medicin. De två näst största stiftelserna är Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse, med fokus på samhällsvetenskap, och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, med fokus på humaniora.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...
-
Minns Förintelsen med filmvisning och öppen föreläsning
18 januari 2019
Förintelsens minnesdag uppmärksammas med filmvisning av filmen "Denial" och öppen föreläsning med historikern Deborah Lipstadt 24 januari. Vi har ställt några frågor till Tomislav Dulić, föreståndare för Hugo Valentin-centrum och lektor i historia...
-
Ödmjukhet är viktigt för förmågan till källkritik
10 december 2018
Bara en av tio kan skilja mellan nyheter och annonser på webben. Det är ett preliminärt resultat från en studie om digital källkritik, där kring 500 ungdomar och 1000 vuxna har testats. – Utbildning och vetenskaplig nyfikenhet är viktigt i kombin...