Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020

Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet, visar en doktorsavhandling om Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avhandling från Uppsala universitet, som fokuserar på Frimureriets arkivering under 1700- och 1800-talen.
– Däremot är de inte längre så hemliga som många, både inom och utom orden tror. Många tryckta skrifter från 1700 och 1800-talet finns numera digitalt online, och mängder av arkivmaterial finns tillgängliga forskare i offentliga forskningsbibliotek och arkiv, i synnerhet i Tyskland och Frankrike, säger Tim Berndtsson, som nyligen disputerat på en avhandling om frimureriets arkivering.
I fem års tid har Tim Berndtsson suttit och läst handlingar och gått igenom arkiv i Köpenhamn, Berlin och Haag. Han har även besökt Svenska Frimurare Ordens Arkiv och Bibliotek, vilket tills nyligen varit slutet för utomstående forskare. Bakgrunden till forskningen var att Tim Berndtsson ville undersöka hur arkiveringen såg ut inom det organiserade sällskapslivet under 1700-talet. Ganska snabbt utkristalliserade sig Frimurarnas arkivering som ett eget ämne: de byggde upp avancerade system för självadministration, samtidigt som frimureriets slutenhet också gjorde frimurarlogernas till förvaringsplatser för esoterisk kunskap.
Det är framför allt den europeiska kontinentala grenen, som Sverige tillhör, som utmärker sig med en noggrann dokumentation och arkiveringstradition.
Konspirationsteorier
Tim Berndtssons forskning kretsar främst kring andra halvan av 1700-talet, en tid där hemligheter av olika slag var ett central inslag i tillvaron, men där det också ifrån auktoriteters sida fanns en grundmurad misstänksamhet mot allt som var slutet. Epoken kulminerar vid franska revolutionen (1789-1799), där det fanns krafter som ville skylla allt på Frimurarna.

Foto: Agnes Kotka
– Det finns starka konspirationsteorier kring dem, som aktualiserats i olika tider beroende på vad som händer runt omkring. Det finns inget belägg för de ondskefulla teorierna, det är hemligheten i sig som skapar dem och som skapat problem för Frimurarna under 1700- och 1800-talen men även från 1900-talets världskrig och framåt.
Under andra världskriget (1939-1945) beslagtog nazisterna systematiskt allt frimureriskt material de kom över. När kriget var slut valde Frimurarna i Frankrike och Tyskland att deponera sina samlingar i nationella forskningsarkiv, och generellt öppna dem för seriös forskning. I och med att de redan varit ute i offentligheten, fanns det inget självändamål med att låsa in dem igen, resonerade de. Det är anledningen till att de idag finns tillgängliga för alla även utanför Frimurarorden.
Några av slutsatserna i Tim Berndtssons forskning är:
Frimurarna bygger både sin självbild och sitt varumärke genom att arkivera allt. Noggrannheten visar hur viktigt arkivet var som en tankebild under 1700-talet och är också en bild av hur frimurarna i allmänhet tänkte om sig själva.
– Man kan säga att frimurarna har skapat arkiv men arkiven har också skapat Frimurarna. De har haft tydliga regler kring arkiverandet. De har arkiverat en mängd olika material – allt ifrån restaurangnotor till initiationsritualer – metodiskt och noggrant. De har lyckats bevara samma arbetssätt över en längre tid och på det sättet kunnat befästa sin egen kontinuitet och bygga sin identitet genom århundradena.
Eget arkivsystem
Frimurarnas arkiverande genom historien visar på mångfalden av hur arkiv kan användas
I dag tänker många att arkiv har med öppenhet att göra men på 1700-talet – i synnerhet hos frimurarna – var hemlighållandet en viktigare komponent. Inom modern arkivteori skiljs mellan administrativa registraturarkiv och vetenskapliga samlingar. Hos Frimurarna var dessa typer ofta sammanblandade inte sällan i samma rum. Administrativa papper som en matrikel över medlemmar, mötesprotokoll och hur en ritual för en viss grad ska genomföras, förvaras på samma hyllor i samma bibliotek som berättelserna om Tempelherrarnas historia, alkemi, kabbala och astrologi.
– Inslagen av såväl administrativ kontroll som esoterik, som av vissa ansetts för ren hokuspokus, av andra som en källa till andlig visdom, har också lett till att arkiven i sig själva blivit föremål för fantasier. Ända sedan 1700-talet har både konspirationsteorier och romaner skapats utifrån föreställningar om frimureriets ”hemlig arkiv”. De här fantasierna om dold information och kunskap, har i sin tur lett till att ytterligare skrifter och böcker producerades. Det har än mer förstärkt idén om frimureriet som något exklusivt och enastående, säger Tim Berndtsson.
Publikation
Berndtsson, T. (2020). The Order and the Archive: Freemasonic Archival Culture in Eighteenth-Century Europe, doktorsavhandling, Uppsala universitet.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.
-
Upplev Vendeltidens Gamla Uppsala med ny interaktiv app
29 augusti 2016
I Gamla Uppsala finns ett av Skandinaviens mest spännande kungsgårdsområden från järnåldern. En gång fanns här mängder av hus och andra byggnadsverk, vilket besökare hittills fått försöka föreställa sig med hjälp av skisser. I slutet av augusti la...
-
Studenter bidrar till forskningen om Vasa
27 juni 2016
Under vårterminen har studenter på masterprogrammet i tidigmodern tid gjort praktik på Vasamuseet i Stockholm.
-
Innovativa spel tog hem priser vid Swedish Game Awards
16 juni 2016
Studenter i speldesign från Campus Gotland vid Uppsala universitet tog hem hälften av priserna på Swedish Game Awards 11 juni.
- Unik databas bakom nya kunskaper inom historia 31 maj 2016
- Är Nefertitis grav hittad? 31 maj 2016
-
Kurs i medeltidshistoria parallellt med medeltidsveckan
26 maj 2016
Uppsala universitet Campus Gotland utnyttjar miljön och stämningen under medeltidsveckan för kurs i medeltidshistoria.