Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021

Vid den nya forskarskolan på Campus Gotland kommer doktorander från hela världen att arbeta med hållbar utveckling inom ramen för fem olika breda tvärvetenskapliga projekt.
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumtion, digital utveckling och klimatförändringar utifrån olika vetenskapliga perspektiv.
Utgångspunkten för forskarskolan är ett tvärvetenskapligt angreppssätt på viktiga samhällsutmaningar inom hållbar utveckling. I forskarskolan deltar ett 20-tal handledare från åtta institutioner inom allt från geovetenskap, kulturantropologi och etnologi, samhällsbyggnad och industriell teknik, arkeologi och antik historia till informatik och media, företagsekonomi, juridik och konstvetenskap.
Stärker profilområdet hållbarhet
Forskarskolan på Campus Gotland är en viktig knutpunkt i universitets strävan mot ett hållbart samhälle. Här kommer forskarskolan vara starkt förankrad i pågående tvärvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning. Målet är att forskarskolan ska bedriva forskning på högsta internationella nivå utifrån frågeställningar som har en stark lokal förankring. Regional relevans ska kombineras med internationell excellens.
– Denna tvärvetenskapliga forskarskola är den största och enskilt viktigaste satsningen som universitetet nu gör för att utveckla forskningsverksamheten vid Campus Gotland. Genom forskarskolan stärker vi forskningen kring vårt profilområde hållbarhet, säger Olle Jansson, rektorsråd för Uppsala universitet Campus Gotland.
Stort internationellt intresse

institutionen och föreståndare för den nya forskarskolan.
Intresset för forskarskolan har varit mycket stort – också internationellt. När doktorandtjänsterna utlystes i somras anmälde sig hela nära 3 000 sökande till de tolv tjänsterna som nu tillsatts av forskarstuderande från USA, Indien, Bangladesh och olika länder i Europa inklusive Sverige.
– Det finns nog flera anledningar till det stora intresset, menar Jenny Helin, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen och föreståndare för den nya forskarskolan. Dels är det många som vill göra skillnad genom att studera och forska kring hållbarhet och som också lockas av det tvärvetenskapliga angreppssättet. Men det har nog också att göra med att Sverige har ett gott renommé när det gäller hållbarhetsfrågor. Internationellt ligger Sverige långt framme och därför är det intressant att söka sig hit och Uppsala universitet är ett starkt varumärke, det är också viktigt.
Fem breda tvärvetenskapliga projekt
Sammanlagt kommer nu alltså tolv doktorander att arbeta tillsammans med sina handledare, internationella partners, gästforskare och lokala aktörer inom fem olika breda tvärvetenskapliga projekt.
De fem projekten är:
- Hållbar destinationsutveckling. (Tre doktorander)
- Gotlands hållbara energiomställning: resurser, behov och planering. (Tre doktorander)
- Fiske- och kustzonsutveckling i ett ö-perspektiv – dåtid, nutid och framtid. (Två doktorander)
- Väga rätt? – Tillämpning av lagstiftning i avvägningen mellan energiomställning och bevarande av kulturvärden. (Två doktorander)
- Digital innovation för hållbar konsumtion. (Två doktorander)
Digitalt till att börja med
Nya fina lokaler, med utsikt över Visby hamn, har förberetts för forskarskolans doktorander för att skapa en skapa en kreativ och stimulerande miljö. Tanken var att alla tolv doktorander skulle vara på plats vid starten, men pandemin gör att allt nu istället till att börja med blir digitalt.
– Inom ramen för forskarskolan möts inte bara olika discipliner, utan också olika forskarutbildningstraditioner och olika administrativa processer från handledargruppens heminstitutioner. Så det kommer att bli utmaningar, särskilt nu när vi får börja helt digitalt. Men jag är övertygad om att vi kommer att klara av det med de entusiastiska och positivt inställda doktorander som nu startar i forskarskolan. Förhoppningsvis kommer vi snart att kunna samlas här på Campus Gotland i de nyrenoverade lokalerna som står och väntar på oss och bygga upp en stark doktorandmiljö tillsammans, säger Jenny Helin.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.