Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021

Vid den nya forskarskolan på Campus Gotland kommer doktorander från hela världen att arbeta med hållbar utveckling inom ramen för fem olika breda tvärvetenskapliga projekt.
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumtion, digital utveckling och klimatförändringar utifrån olika vetenskapliga perspektiv.
Utgångspunkten för forskarskolan är ett tvärvetenskapligt angreppssätt på viktiga samhällsutmaningar inom hållbar utveckling. I forskarskolan deltar ett 20-tal handledare från åtta institutioner inom allt från geovetenskap, kulturantropologi och etnologi, samhällsbyggnad och industriell teknik, arkeologi och antik historia till informatik och media, företagsekonomi, juridik och konstvetenskap.
Stärker profilområdet hållbarhet
Forskarskolan på Campus Gotland är en viktig knutpunkt i universitets strävan mot ett hållbart samhälle. Här kommer forskarskolan vara starkt förankrad i pågående tvärvetenskapliga samarbeten inom forskning och utbildning. Målet är att forskarskolan ska bedriva forskning på högsta internationella nivå utifrån frågeställningar som har en stark lokal förankring. Regional relevans ska kombineras med internationell excellens.
– Denna tvärvetenskapliga forskarskola är den största och enskilt viktigaste satsningen som universitetet nu gör för att utveckla forskningsverksamheten vid Campus Gotland. Genom forskarskolan stärker vi forskningen kring vårt profilområde hållbarhet, säger Olle Jansson, rektorsråd för Uppsala universitet Campus Gotland.
Stort internationellt intresse

institutionen och föreståndare för den nya forskarskolan.
Intresset för forskarskolan har varit mycket stort – också internationellt. När doktorandtjänsterna utlystes i somras anmälde sig hela nära 3 000 sökande till de tolv tjänsterna som nu tillsatts av forskarstuderande från USA, Indien, Bangladesh och olika länder i Europa inklusive Sverige.
– Det finns nog flera anledningar till det stora intresset, menar Jenny Helin, universitetslektor vid företagsekonomiska institutionen och föreståndare för den nya forskarskolan. Dels är det många som vill göra skillnad genom att studera och forska kring hållbarhet och som också lockas av det tvärvetenskapliga angreppssättet. Men det har nog också att göra med att Sverige har ett gott renommé när det gäller hållbarhetsfrågor. Internationellt ligger Sverige långt framme och därför är det intressant att söka sig hit och Uppsala universitet är ett starkt varumärke, det är också viktigt.
Fem breda tvärvetenskapliga projekt
Sammanlagt kommer nu alltså tolv doktorander att arbeta tillsammans med sina handledare, internationella partners, gästforskare och lokala aktörer inom fem olika breda tvärvetenskapliga projekt.
De fem projekten är:
- Hållbar destinationsutveckling. (Tre doktorander)
- Gotlands hållbara energiomställning: resurser, behov och planering. (Tre doktorander)
- Fiske- och kustzonsutveckling i ett ö-perspektiv – dåtid, nutid och framtid. (Två doktorander)
- Väga rätt? – Tillämpning av lagstiftning i avvägningen mellan energiomställning och bevarande av kulturvärden. (Två doktorander)
- Digital innovation för hållbar konsumtion. (Två doktorander)
Digitalt till att börja med
Nya fina lokaler, med utsikt över Visby hamn, har förberetts för forskarskolans doktorander för att skapa en skapa en kreativ och stimulerande miljö. Tanken var att alla tolv doktorander skulle vara på plats vid starten, men pandemin gör att allt nu istället till att börja med blir digitalt.
– Inom ramen för forskarskolan möts inte bara olika discipliner, utan också olika forskarutbildningstraditioner och olika administrativa processer från handledargruppens heminstitutioner. Så det kommer att bli utmaningar, särskilt nu när vi får börja helt digitalt. Men jag är övertygad om att vi kommer att klara av det med de entusiastiska och positivt inställda doktorander som nu startar i forskarskolan. Förhoppningsvis kommer vi snart att kunna samlas här på Campus Gotland i de nyrenoverade lokalerna som står och väntar på oss och bygga upp en stark doktorandmiljö tillsammans, säger Jenny Helin.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...