Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021

Ur ett internationellt perspektiv har Norden inte framstått som en region där tron på ondsinta sammansvärjningar är särskilt stark. Men det finns gott om exempel på nordiska konspirationsteorier.
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dessa frågor undersöks i en ny bok.
vid historiska institutionen, Uppsala universitet.
Boken Conspiracy Theories and the Nordic Countries är skriven av en grupp forskare från olika universitet i Skandinavien och släpptes av förlaget Routledge i januari 2021. Andreas Önnerfors, vikarierande universitetslektor vid historiska institutionen vid Uppsala universitet och professor i idéhistoria, är en av författarna.
– Konspirationsteorier är intressanta eftersom de är så udda och samtidigt ett sätt att försöka förklara historisk förändring. Konspirationsteorier ger folk en mall, en förklaring av både stort och smått. Det blir en tankemodell av vad som är sant och falskt men också ont och gott, säger Andreas Önnerfors.
Importerar konspirationsteorier
Ur ett internationellt perspektiv har Norden inte framstått som en region där tron på ondsinta sammansvärjningar är särskilt stark. De nordiska länderna är kända för sin stabila politik, välfärd och progressiva värden med stor tillit mellan olika samhälleliga aktörer. Men en närmare blick visar att så inte är fallet.
– Det finns tre olika nivåer. Vi importerar konspirationsteorier utifrån, till exempel kring 9/11 (terrordåden i USA). Det finns också speciella teorier som bara har en mening i en nationell kontext, ofta kopplat till nationella trauman som Palmemordet, Estoniakatastrofen och terrordåden i Oslo 2011, säger Andreas Önnerfors.
– Dessutom nästlas vi in i konspirationsteorier om Skandinavien. Till exempel feminismens attack på Svenska Akademien. Eller konspirationsteorier kring de nordiska länderna och ”Nordic Noir” – den mörka bilden som sprids i den nordiska deckarlitteraturen av den skandinaviska välfärdsstatens svarta baksida.
Attackerna på Svenska Akademin
Andreas Önnerfors medverkar i ett kapitel om staten och hemliga eliter, baserat på hans forskning om sammansvärjningen kring Gustav den III som ledde till att kungen mördades.
– Jag har också skrivit om nutida konspirationsteorier, till exempel om Svenska Akademins kris. Det finns en teori om att attackerna på Svenska Akademin egentligen handlade om att förstöra en av upplysningstankens sista utposter i vårt samhälle. Jag skriver också om svenska perspektiv på Palmemordet och Estoniakatastrofen, där mycket handlar om att sanningen blivit mörklagd.
Boken tar upp konspirationsteorier från tiden strax efter franska revolutionen, när Gustav III mördades och ända fram till vår egen samtid där Covid-19 har skruvat upp tonläget i de konspiratoriska världsförklaringarna till max.
Blir det allt vanligare med konspirationsteorier?
– Ja, vi har större närvaro i sociala medier, så det är bara ett klick borta. Det är också vanligare med konspirationsteorier i samband med stora kriser. Människor behöver förklaringar till stora händelser i samhället, som nu under corona-pandemin.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.