Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Ur ett internationellt perspektiv har Norden inte framstått som en region där tron på ondsinta sammansvärjningar är särskilt stark. Men det finns gott om exempel på nordiska konspirationsteorier.
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dessa frågor undersöks i en ny bok.
vid historiska institutionen, Uppsala universitet.
Boken Conspiracy Theories and the Nordic Countries är skriven av en grupp forskare från olika universitet i Skandinavien och släpptes av förlaget Routledge i januari 2021. Andreas Önnerfors, vikarierande universitetslektor vid historiska institutionen vid Uppsala universitet och professor i idéhistoria, är en av författarna.
– Konspirationsteorier är intressanta eftersom de är så udda och samtidigt ett sätt att försöka förklara historisk förändring. Konspirationsteorier ger folk en mall, en förklaring av både stort och smått. Det blir en tankemodell av vad som är sant och falskt men också ont och gott, säger Andreas Önnerfors.
Importerar konspirationsteorier
Ur ett internationellt perspektiv har Norden inte framstått som en region där tron på ondsinta sammansvärjningar är särskilt stark. De nordiska länderna är kända för sin stabila politik, välfärd och progressiva värden med stor tillit mellan olika samhälleliga aktörer. Men en närmare blick visar att så inte är fallet.
– Det finns tre olika nivåer. Vi importerar konspirationsteorier utifrån, till exempel kring 9/11 (terrordåden i USA). Det finns också speciella teorier som bara har en mening i en nationell kontext, ofta kopplat till nationella trauman som Palmemordet, Estoniakatastrofen och terrordåden i Oslo 2011, säger Andreas Önnerfors.
– Dessutom nästlas vi in i konspirationsteorier om Skandinavien. Till exempel feminismens attack på Svenska Akademien. Eller konspirationsteorier kring de nordiska länderna och ”Nordic Noir” – den mörka bilden som sprids i den nordiska deckarlitteraturen av den skandinaviska välfärdsstatens svarta baksida.
Attackerna på Svenska Akademin
Andreas Önnerfors medverkar i ett kapitel om staten och hemliga eliter, baserat på hans forskning om sammansvärjningen kring Gustav den III som ledde till att kungen mördades.
– Jag har också skrivit om nutida konspirationsteorier, till exempel om Svenska Akademins kris. Det finns en teori om att attackerna på Svenska Akademin egentligen handlade om att förstöra en av upplysningstankens sista utposter i vårt samhälle. Jag skriver också om svenska perspektiv på Palmemordet och Estoniakatastrofen, där mycket handlar om att sanningen blivit mörklagd.
Boken tar upp konspirationsteorier från tiden strax efter franska revolutionen, när Gustav III mördades och ända fram till vår egen samtid där Covid-19 har skruvat upp tonläget i de konspiratoriska världsförklaringarna till max.
Blir det allt vanligare med konspirationsteorier?
– Ja, vi har större närvaro i sociala medier, så det är bara ett klick borta. Det är också vanligare med konspirationsteorier i samband med stora kriser. Människor behöver förklaringar till stora händelser i samhället, som nu under corona-pandemin.
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.