Pestens 1710 var också ett svårt år
KRÖNIKA
24 februari 2021

Under år 2020 spreds covid-19 över världen, vilket ledde till ständigt nya restriktioner. Det finns likheter med hösten 1710 då den kanske mest fruktade sjukdomen av alla, pesten, kom till Sverige.
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Lindström, forskare vid historiska institutionen i en krönika.
2020 var inget bra år. Vår tids annalister på Wikipedia sammanfattar året som ”a highly disruptive year […] heavily defined by the COVID-19 pandemic”, vilket orsakat “global social and economic disruption, mass cancellations and postponements of events, worldwide lockdowns and subsequent protests, and the largest economic recession since the Great Depression of the 1930s.”
Räkneverket på Johns Hopkins hemsida är i skrivande stund uppe i över 111 miljoner smittade och 2,5 miljoner döda i covid-19 världen över. Världsbanken uppger att efter decennier av minskning har antalet människor som lever i extrem fattigdom ökat det senaste året med minst 88 miljoner på grund av pandemin. För att minska smittspridningen har ständigt nya restriktioner införts i vardagen. Resandet, utbildningen, handeln, umgänget – allt har blivit lidande.

vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Som om det inte vore nog citerar Wikipedia Geospatial World som utsett 2020 till “the worst year in terms of climate change”. En färsk rapport från SMHI visar att årsmedeltemperaturen i Sverige är den varmaste sedan mätningarna inleddes på 1860-talet.
Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. Inte för att relativisera – att någon någon gång haft det värre är sällan en vidare tröst. Men det finns ett värde i insikten att mänskligheten har stått för liknande svårigheter förut och att de, på något sätt, tagit sig genom dem. Och det finns ett värde i själva igenkännandet, även i samhällen som kan tyckas avlägsna vårt eget.
För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant. Det som senare skulle komma att kallas Stora nordiska kriget hade då pågått i ett decennium. Året innan hade skörden varit katastrofal. Och hösten 1710 kom den kanske mest fruktade sjukdomen av alla, pesten, till landet. En del av det som detta förde med sig har lämnat spår i de suppliker, brev, till länsstyrelsen i Örebro län som forskningsprojektet Gender and Work låtit digitalisera i samarbete med Riksarkivet.
Pesten var något annat än coronaviruset, men man slås av det till synes eviga i konflikten mellan å ena sidan viljan att hindra smittspridningen och å andra sidan människors möjligheter att försörja sig. Balansen däremellan var lika svår då som nu. I ett brev från januari 1711 beklagade sig ett antal representanter för Grythyttans bergslag över de vägspärrar som satts upp ”till förekommandet, så mycket som mänskligt är, av den gångbara och farliga farsoten”, som det hade formulerats i kungörelsen.
För att hindra resande som kunde bära på smittan hade bommar och vakter satts ut mellan Grythyttan och Filipstad. Bergsmännen hade därmed stängts ute från den marknad i Filipstad där de brukade sälja sitt tackjärn och köpa behövligt spannmål. 1710 års skörd hade visserligen varit rikligare, men i Bergslagen var det fortfarande brist. Konsekvenserna av den inställda handeln skulle bli förödande, menade bergsmännen. Området skulle ”ofelbart bli ruinerat”. Några skatter skulle de inte kunna betala – det var trots allt till konungens befallningshavande de skrev – och bergsmännen fruktade att de skulle bli ”omsider emot vår vilja, nödgade våra torp och hemvister övergiva”. Oron känns igen från företagens ord om uppsägningar och konkurser till följd av coronarestriktionerna.
Reserestriktioner är således inte heller något nytt. Den som önskade resa runt i riket under peståren 1710–1711 behövde bära med sig ett sundhetspass som intygade att personen inte var smittad. Myndigheterna misstänkte, som så ofta, att det fuskades med passen, varför de skulle kontrolleras noga. En av dem som var satta att utföra dessa kontroller var Erik Molander vid Rås krog, på gränsen mellan Örebro och Östergötlands län.
I ett annat brev till landshövdingen från 1711 begärde Molander ersättning för de 30 veckor då han, ”natt som dag”, bevakat länsgränsen. Att kontrollerna inte alltid varit populära framgår av Molanders klagan över att han ”av de resande, enär jag deras erhållna pass ville se, hårda ord och hotelser lida måst”. Att inskränkningar i människors rörelsefrihet mött motstånd och frustration finns det många exempel på.
Klimatförändringarna då? Även här kan den som söker sig bakåt hitta paralleller. Till exempel noterade landshövdingen i Gender and Works nuvarande undersökningsområde Västmanland år 1828 de allt mildare vintrarna: ”Det är nämligen en besannad observation, att vintrarna de senare åren varit blidare än förr.” Tidigare, hävdade landshövdingen, hade snön legat kvar ända från december eller till och med november till april, men ”nu mera äro bar-vintrar icke sällsynte”. Landshövdingen satte detta i samband med den omfattande skogsavverkningen, bland annat å grund av brukens stora behov av kol.
Men kanske är det ändå något nytt som hänt. 2020 tycks vara det år då den totala massan av allt människotillverkat material överstiger den totala biomassan på jorden. Den totala mängden plast väger till exempel dubbelt så mycket som alla jordens och havens djur. Det är en uppgift som skrämmer, eftersom den visar vilken enorm effekt människan har på vår planet. Men just därför visar den också på något annat: människans förmåga och den kraft som finns i hennes arbete. Genom arbete förändrar vi världen. Genom arbete stoppar vi också sjukdomar. Det kan vara ett otacksamt arbete och vissa åtgärder kommer ofrånkomligen att krocka med andra värden. Det är inte konstigt att myndigheterna verkar vackla. Det är helt enkelt svårt. Men vi har gjort det förr.
Jonas Lindström, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...