Pestens 1710 var också ett svårt år
KRÖNIKA
24 februari 2021

Under år 2020 spreds covid-19 över världen, vilket ledde till ständigt nya restriktioner. Det finns likheter med hösten 1710 då den kanske mest fruktade sjukdomen av alla, pesten, kom till Sverige.
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Lindström, forskare vid historiska institutionen i en krönika.
2020 var inget bra år. Vår tids annalister på Wikipedia sammanfattar året som ”a highly disruptive year […] heavily defined by the COVID-19 pandemic”, vilket orsakat “global social and economic disruption, mass cancellations and postponements of events, worldwide lockdowns and subsequent protests, and the largest economic recession since the Great Depression of the 1930s.”
Räkneverket på Johns Hopkins hemsida är i skrivande stund uppe i över 111 miljoner smittade och 2,5 miljoner döda i covid-19 världen över. Världsbanken uppger att efter decennier av minskning har antalet människor som lever i extrem fattigdom ökat det senaste året med minst 88 miljoner på grund av pandemin. För att minska smittspridningen har ständigt nya restriktioner införts i vardagen. Resandet, utbildningen, handeln, umgänget – allt har blivit lidande.

vid Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt
Som om det inte vore nog citerar Wikipedia Geospatial World som utsett 2020 till “the worst year in terms of climate change”. En färsk rapport från SMHI visar att årsmedeltemperaturen i Sverige är den varmaste sedan mätningarna inleddes på 1860-talet.
Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. Inte för att relativisera – att någon någon gång haft det värre är sällan en vidare tröst. Men det finns ett värde i insikten att mänskligheten har stått för liknande svårigheter förut och att de, på något sätt, tagit sig genom dem. Och det finns ett värde i själva igenkännandet, även i samhällen som kan tyckas avlägsna vårt eget.
För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant. Det som senare skulle komma att kallas Stora nordiska kriget hade då pågått i ett decennium. Året innan hade skörden varit katastrofal. Och hösten 1710 kom den kanske mest fruktade sjukdomen av alla, pesten, till landet. En del av det som detta förde med sig har lämnat spår i de suppliker, brev, till länsstyrelsen i Örebro län som forskningsprojektet Gender and Work låtit digitalisera i samarbete med Riksarkivet.
Pesten var något annat än coronaviruset, men man slås av det till synes eviga i konflikten mellan å ena sidan viljan att hindra smittspridningen och å andra sidan människors möjligheter att försörja sig. Balansen däremellan var lika svår då som nu. I ett brev från januari 1711 beklagade sig ett antal representanter för Grythyttans bergslag över de vägspärrar som satts upp ”till förekommandet, så mycket som mänskligt är, av den gångbara och farliga farsoten”, som det hade formulerats i kungörelsen.
För att hindra resande som kunde bära på smittan hade bommar och vakter satts ut mellan Grythyttan och Filipstad. Bergsmännen hade därmed stängts ute från den marknad i Filipstad där de brukade sälja sitt tackjärn och köpa behövligt spannmål. 1710 års skörd hade visserligen varit rikligare, men i Bergslagen var det fortfarande brist. Konsekvenserna av den inställda handeln skulle bli förödande, menade bergsmännen. Området skulle ”ofelbart bli ruinerat”. Några skatter skulle de inte kunna betala – det var trots allt till konungens befallningshavande de skrev – och bergsmännen fruktade att de skulle bli ”omsider emot vår vilja, nödgade våra torp och hemvister övergiva”. Oron känns igen från företagens ord om uppsägningar och konkurser till följd av coronarestriktionerna.
Reserestriktioner är således inte heller något nytt. Den som önskade resa runt i riket under peståren 1710–1711 behövde bära med sig ett sundhetspass som intygade att personen inte var smittad. Myndigheterna misstänkte, som så ofta, att det fuskades med passen, varför de skulle kontrolleras noga. En av dem som var satta att utföra dessa kontroller var Erik Molander vid Rås krog, på gränsen mellan Örebro och Östergötlands län.
I ett annat brev till landshövdingen från 1711 begärde Molander ersättning för de 30 veckor då han, ”natt som dag”, bevakat länsgränsen. Att kontrollerna inte alltid varit populära framgår av Molanders klagan över att han ”av de resande, enär jag deras erhållna pass ville se, hårda ord och hotelser lida måst”. Att inskränkningar i människors rörelsefrihet mött motstånd och frustration finns det många exempel på.
Klimatförändringarna då? Även här kan den som söker sig bakåt hitta paralleller. Till exempel noterade landshövdingen i Gender and Works nuvarande undersökningsområde Västmanland år 1828 de allt mildare vintrarna: ”Det är nämligen en besannad observation, att vintrarna de senare åren varit blidare än förr.” Tidigare, hävdade landshövdingen, hade snön legat kvar ända från december eller till och med november till april, men ”nu mera äro bar-vintrar icke sällsynte”. Landshövdingen satte detta i samband med den omfattande skogsavverkningen, bland annat å grund av brukens stora behov av kol.
Men kanske är det ändå något nytt som hänt. 2020 tycks vara det år då den totala massan av allt människotillverkat material överstiger den totala biomassan på jorden. Den totala mängden plast väger till exempel dubbelt så mycket som alla jordens och havens djur. Det är en uppgift som skrämmer, eftersom den visar vilken enorm effekt människan har på vår planet. Men just därför visar den också på något annat: människans förmåga och den kraft som finns i hennes arbete. Genom arbete förändrar vi världen. Genom arbete stoppar vi också sjukdomar. Det kan vara ett otacksamt arbete och vissa åtgärder kommer ofrånkomligen att krocka med andra värden. Det är inte konstigt att myndigheterna verkar vackla. Det är helt enkelt svårt. Men vi har gjort det förr.
Jonas Lindström, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...