Varför frodas konspirationsteorier?
FORSKARPODDEN
29 april 2021
En konspirationsteori är ett antagande att det som händer omkring oss inte är en slump, utan något planerat ihop med andra, gärna i ett hemligt rum som vi inte kan se.
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.
Lyssna på avsnittet: Hur avslöjar man en konspirationsteori?
vid historiska institutionen, Uppsala universitet, och
professor i idéhistoria.
Varje större kris i samhället är grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Det menar idéhistoriker Andreas Önnerfors vid Uppsala universitet.
Han har under många år forskat om hemliga sällskap under 1700-talet men även om den politiska utvecklingen i Tyskland, särskilt radikaliseringen i vissa grupper i landet. Därigenom fann han en gemensam nämnare för uppkomsten av konspirationsteorier.
– Man kan säga att uppkomsten av konspirationsteorier började med franska revolutionen 1789. Tidigare hade man ofta övernaturliga förklaringar till händelser men nu fann man en slags modern orsaksförklaring till det inträffade. En konspirationsteori försöker härma ett vetenskapligt resonemang, bland annat genom att använda sig av bevis. Därför uppfattas den inte helt irrationell, säger Andreas Önnerfors.
Inget är en slump
En konspirationsteori är ett antagande att det som händer omkring oss inte är en slump, utan något planerat ihop med andra, gärna i ett hemligt rum som vi inte kan se. En konspirationsteori delar upp världen i gott och ont.
Mordet på Palme, terrordåden i Oslo 2011 och USA (9/11) och Estoniakatastrofen är alla exempel på händelser som givit upphov till i konspirationsteorier.
– Konspirationsteorier är intressanta eftersom de är så udda och samtidigt ett sätt att försöka förklara historisk förändring, säger Andreas Önnerfors.
Första handboken publicerad
Han har bland annat medverkat i den första handboken om konspirationsteorier som skrivits: Handbook of Conspiract Theories , som utkom 2020. Han har även medverkat i böcker som tar upp konspirationsteorier både i Skandinavien och i övriga Europa.
Han vet alltså hur man kan avslöja en konspirationsteori. Där finns bland annat en dramaturgisk struktur som de som står bakom en konspirationsteori är väldigt medvetna om. En samling olika element måste finnas med för att man ska kunna bygga upp en bra berättelse.
Där finns mönster som andra inte ser och där finns en plan, men teorin bygger också på en sammansvärjning: de goda mot de onda; av vilka de senare vill berika sig eller skada andra. Världen är alltså uppdelad i tydliga motsatser och några är ansvariga för detta. Ofta använder man typiska bildelement för att symbolisera dessa motsatser.
– Och de som ligger bakom en konspirationsteori ser sig oftast som sanningssägande, säger Andreas Önnerfors.
Avsnitt 59: Hur avslöjar man en konspirationsteori?
Läs också artikeln om Andreas Önnerfors forskning:
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.