Varför frodas konspirationsteorier?
FORSKARPODDEN
29 april 2021

En konspirationsteori är ett antagande att det som händer omkring oss inte är en slump, utan något planerat ihop med andra, gärna i ett hemligt rum som vi inte kan se.
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur dessa teorier uppkommer och hur man kan avslöja en konspirationsteori.
Lyssna på avsnittet: Hur avslöjar man en konspirationsteori?

vid historiska institutionen, Uppsala universitet, och
professor i idéhistoria.
Varje större kris i samhället är grogrund för uppkomsten av nya konspirationsteorier. Det menar idéhistoriker Andreas Önnerfors vid Uppsala universitet.
Han har under många år forskat om hemliga sällskap under 1700-talet men även om den politiska utvecklingen i Tyskland, särskilt radikaliseringen i vissa grupper i landet. Därigenom fann han en gemensam nämnare för uppkomsten av konspirationsteorier.
– Man kan säga att uppkomsten av konspirationsteorier började med franska revolutionen 1789. Tidigare hade man ofta övernaturliga förklaringar till händelser men nu fann man en slags modern orsaksförklaring till det inträffade. En konspirationsteori försöker härma ett vetenskapligt resonemang, bland annat genom att använda sig av bevis. Därför uppfattas den inte helt irrationell, säger Andreas Önnerfors.
Inget är en slump
En konspirationsteori är ett antagande att det som händer omkring oss inte är en slump, utan något planerat ihop med andra, gärna i ett hemligt rum som vi inte kan se. En konspirationsteori delar upp världen i gott och ont.
Mordet på Palme, terrordåden i Oslo 2011 och USA (9/11) och Estoniakatastrofen är alla exempel på händelser som givit upphov till i konspirationsteorier.
– Konspirationsteorier är intressanta eftersom de är så udda och samtidigt ett sätt att försöka förklara historisk förändring, säger Andreas Önnerfors.
Första handboken publicerad
Han har bland annat medverkat i den första handboken om konspirationsteorier som skrivits: Handbook of Conspiract Theories , som utkom 2020. Han har även medverkat i böcker som tar upp konspirationsteorier både i Skandinavien och i övriga Europa.
Han vet alltså hur man kan avslöja en konspirationsteori. Där finns bland annat en dramaturgisk struktur som de som står bakom en konspirationsteori är väldigt medvetna om. En samling olika element måste finnas med för att man ska kunna bygga upp en bra berättelse.
Där finns mönster som andra inte ser och där finns en plan, men teorin bygger också på en sammansvärjning: de goda mot de onda; av vilka de senare vill berika sig eller skada andra. Världen är alltså uppdelad i tydliga motsatser och några är ansvariga för detta. Ofta använder man typiska bildelement för att symbolisera dessa motsatser.
– Och de som ligger bakom en konspirationsteori ser sig oftast som sanningssägande, säger Andreas Önnerfors.
Avsnitt 59: Hur avslöjar man en konspirationsteori?
Läs också artikeln om Andreas Önnerfors forskning:
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....