Conspiracy theories characterise views in and about Europe
3 maj 2021
Conspiratorial narratives of internal disintegration and external threats affect views in the European Union and Europe to an increasing extent. Our trust in society is put to the test in crises such as COVID-19 when various groups are singled out as the villains. In extreme cases, this can inspire acts of terror.
Researchers from Uppsala University are among those demonstrating this in the new book Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe.

Uppsala University
“For example, we can see how the refugee crisis in 2015–2016 led to a polarising climate of debate. Migration was portrayed as a conscious attempt to obliterate nation states and European identity. Such ideas still circulate in the press and social media and are used by populist political forces,” says Andreas Önnerfors, associate professor at the Department of History at Uppsala University. He and opinion researcher André Krouwel of VU Amsterdam (Vrije Universiteit Amsterdam) edited the book.
The volume is a result of the European Comparative Analysis of Conspiracy Theories COMPACT research project, which took place from 2016 to 2020. Fifteen authors – including political scientists, media researchers, social psychologists and historians – address the subject in 13 chapters.
Quantitative opinion studies encompassing viewpoints from a large number of people throughout Europe are one of the scientific methods used. The book also includes analyses of media reporting, textual interpretation of terrorist manifestos and investigations into how conspiracy theories have been used to mobilise voter support. The researchers have also taken into account results from several previous studies.
Exploit people’s need for easy answers
They found a clear correlation between people sceptical about European cooperation and conspiracy theory thinking. In the shadow of rising immigration, particularly in the context of the 2015 refugee crisis, populists managed to exploit people’s need for easy answers to complex problems and to single out culprits for the negative developments, the researchers write.
One chapter analyses the British press in the context of the Brexit referendum. It shows how blame placed on the EU and xenophobia interacted. Other examples of how conspiracy theories have flourished include the Greek debt crisis, which revived anti-German narratives and the myth that the EU is really a continuation of the Third Reich. Some conspiratorial movements also deny the existence of the Federal Republic of Germany which led to attempts to storm the German Reichstag in Berlin during the 2020 demonstrations against the coronavirus.
Has inspired acts of terror
The researchers assert that radicalisation driven by conspiracy theories has inspired acts of terror in some cases, such as on two separate occasions in Germany. In 2019 a right-wing extremist opened fire on a synagogue, and in 2020 another person with racist motives murdered 10 people in an attack on several hookah cafes.
Andreas Önnerfors deals with this in his chapter examining how the racist and xenophobic conspiracy theory about ‘the great replacement’ may have motivated these two acts of terror. French right-wing extremist writer Renaud Camus (1946–) developed this conspiracy theory, arguing that migration to Europe needs to be regarded as a bio-political weapon. He asserts that European elites have allied themselves with the invading masses to extinguish the soul and essence of the Continent.
“I have analysed the German translations and popularisations of Renaud Camus’s texts. My interpretation is that they have underpinned and legitimised the acts of terror in Germany in 2019 and 2020. Both perpetrators left their own terrorist manifestos behind. These are deeply influenced by anti-Semitic and Islamophobic conspiracy theories that can be directly linked to Renaud Camus’s ideas,” Önnerfors says.
Contradictory duality
One conclusion the researchers draw is that there is a contradictory duality in the conspiratorial worldview of Europe and the EU. On the one hand, it portrays Europe and its political unity as a powerful threat that conspires against the diversity and individuality of nation states. On the other hand, it describes Europe as a feeble and dying force too weak to defend itself against the plots created by various external enemies.
“Our book is the first to treat an entire continent as the subject of conspiracy theory thinking. We see the risks that these narratives might undermine Europe’s political culture and lead to a greater fragmentation of society,” says Önnerfors.
Read more:
The book: Andreas Önnerfors, André Krouwel (2021). Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe. Routledge, April 30, 2021, 282 Pages, ISBN: 9780367500689.
More about Comparative Analysis of Conspiracy Theories, COMPACT: www.conspiracytheories.eu
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Elly Griffiths ger årets Adam Helms-föreläsning
31 maj 2021
Varje år anordnar Uppsala universitet och Svenska Förläggareföreningen en föreläsning till minne av förläggaren Adam Helms. Årets föreläsning ges av den internationellt kända brittiska deckarförfattaren Elly Griffiths den 16 september 2021. Förelä...
-
Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och öve...
-
Linnés förhållande till rasism är komplicerat
05 maj 2021
Sedan juni 2020 har Carl von Linné debatterats både i Sverige och internationellt. Den tändande gnistan var BLM-rörelsens aktioner efter Georg Floyds död i Minneapolis. Statyer av slavägare kritiserades eller revs. I Sverige har debatten mycket ha...
-
Konspirationsteorier präglar synen på Europa
03 maj 2021
Konspiratoriska berättelser om inre upplösning och yttre hot påverkar vår syn på EU och Europa i allt större utsträckning. Vår tillit till samhället sätts på prov i kriser som under den pågående pandemin när olika grupper pekas ut som skurkar. Det...
-
Varför frodas konspirationsteorier?
29 april 2021
Antalet konspirationsteorier ökar, inte bara i Sverige utan också i övriga världen. Den tendensen har varit tydlig alltsedan 9/11 – terrordåden i USA. Det berättar idéhistoriker Andreas Önnerfors i Forskarpodden. Han forskar om att förstå hur des...
-
Pestens 1710 var också ett svårt år
24 februari 2021
”Som historiker är det vår uppgift att ta ett steg tillbaka och ge perspektiv på den tillvaro som är nu. För den som tittar bakåt är det inte svårt att hitta andra svåra år. I svensk historia var 1710 otvivelaktigt ett sådant”, skriver Jonas Linds...
-
Nordiska konspirationsteorier genom tiderna
16 februari 2021
Konspirationsteorier blir allt vanligare i världen och de nordiska länderna är inget undantag. Finns det konspirationsteorier som är unika för de nordiska länderna? Vilka är de typiska berättelserna som sprids? Och när började det egentligen? Dess...
-
Hållbar utveckling i fokus för ny forskarskola på Campus Gotland
20 januari 2021
Den 18 januari startade Uppsala universitets nya tvärvetenskapliga forskarskola på Campus Gotland med fokus på hållbar utveckling. Det handlar om forskning kring centrala samhällsutmaningar inom bland annat förändrade energisystem, hållbar konsumt...
-
Arkiven avgörande för Frimurarnas identitet
22 december 2020
Frimurarordens noggranna arkivering är avgörande för ordens identitet. Arkiven har en unik struktur och genom den förstärks den hemlighetsfulla och mystiska självbild som orden bygger upp - och som blir även andras bild av den. Det visar en ny avh...
-
Stöd till forskning om hur AI påverkar människor och samhälle
15 december 2020
I ett stort nationellt 10-årigt forskningsprogram satsar två Wallenbergstiftelser på forskning om hur det pågående teknikskiftet med digitalisering och artificiell intelligens påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Två av bidragen i årets ansl...
-
Sällskapsspel för 400 år sedan – nästan som idag
14 december 2020
I en ny avhandling från Uppsala universitet har konstvetaren Greger Sundin undersökt spel från 1500- och 1600-talet som finns bevarade i bland annat svenska furstliga samlingar. Precis i slutet av avhandlingsarbetet lyckades han tillsammans med en...
-
Turkiskt kulturarv i Uppsala
07 december 2020
Vid Uppsala universitetet finns rika samlingar av manuskript, trycksaker, tavlor och kartor som har med det Osmanska riket och andra turkiska kulturer att göra. Hur kom de till Uppsala? Historien berättas i en ny bok, “Turcologica Upsaliensia. An ...
-
Självbiografierna starka i millennieskiftets serier
20 november 2020
När serietecknare berättar om sig själva växer en tydlig bild av samtiden fram. Under åren 1965-2015 händer mycket i det svenska samhället. Samma sak med den svenska seriescenen, där Cecilia Torudd, Ulf Lundkvist, Gunna Grähs och Joakim Pirinen bl...
-
Segerstedts efterlämnade papper nu tillgängliga
30 september 2020
Professorn, akademiledamoten och universitetets mångårige rektor Torgny T. Segerstedts (1908-1999) efterlämnade papper skänktes till Uppsala universitetsbibliotek 2019. Den mycket omfattande samlingen är nu ordnad och tillgänglig för forskare, stu...
-
Spel som skapar mening
21 september 2020
Spel är inte bara underhållning utan kan också leda till personlig utveckling – när rätt spel möter rätt spelare vid rätt tidpunkt. Se filmen med Doris Rusch, speldesigner och forskare vid institutionen för speldesign på Campus Gotland. Hon forska...
-
Svenska vikingar fallna i strid del av större genetiskt pussel
17 september 2020
I en ny artikel i tidskriften Nature har över 90 forskare från olika länder samarbetat för att ta fram ny kunskap om vikingatidens befolkning. Marie Allen, professor i rättsgenetik vid Uppsala universitet, har bidragit med dna-analyser från männis...
-
Svenska arbetarlöner var högst i Europa i slutet på 1800-talet
01 september 2020
Arbetarlönerna utvecklades snabbare i Sverige än i andra europeiska länder under 1800-talet. I slutet av seklet var de bland de högsta i Europa och allra mest ökade lönerna för de sämst betalda. Det här visar ny forskning från Uppsala universitet....
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...