Conspiracy theories characterise views in and about Europe
3 maj 2021
Conspiratorial narratives of internal disintegration and external threats affect views in the European Union and Europe to an increasing extent. Our trust in society is put to the test in crises such as COVID-19 when various groups are singled out as the villains. In extreme cases, this can inspire acts of terror.
Researchers from Uppsala University are among those demonstrating this in the new book Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe.

Uppsala University
“For example, we can see how the refugee crisis in 2015–2016 led to a polarising climate of debate. Migration was portrayed as a conscious attempt to obliterate nation states and European identity. Such ideas still circulate in the press and social media and are used by populist political forces,” says Andreas Önnerfors, associate professor at the Department of History at Uppsala University. He and opinion researcher André Krouwel of VU Amsterdam (Vrije Universiteit Amsterdam) edited the book.
The volume is a result of the European Comparative Analysis of Conspiracy Theories COMPACT research project, which took place from 2016 to 2020. Fifteen authors – including political scientists, media researchers, social psychologists and historians – address the subject in 13 chapters.
Quantitative opinion studies encompassing viewpoints from a large number of people throughout Europe are one of the scientific methods used. The book also includes analyses of media reporting, textual interpretation of terrorist manifestos and investigations into how conspiracy theories have been used to mobilise voter support. The researchers have also taken into account results from several previous studies.
Exploit people’s need for easy answers
They found a clear correlation between people sceptical about European cooperation and conspiracy theory thinking. In the shadow of rising immigration, particularly in the context of the 2015 refugee crisis, populists managed to exploit people’s need for easy answers to complex problems and to single out culprits for the negative developments, the researchers write.
One chapter analyses the British press in the context of the Brexit referendum. It shows how blame placed on the EU and xenophobia interacted. Other examples of how conspiracy theories have flourished include the Greek debt crisis, which revived anti-German narratives and the myth that the EU is really a continuation of the Third Reich. Some conspiratorial movements also deny the existence of the Federal Republic of Germany which led to attempts to storm the German Reichstag in Berlin during the 2020 demonstrations against the coronavirus.
Has inspired acts of terror
The researchers assert that radicalisation driven by conspiracy theories has inspired acts of terror in some cases, such as on two separate occasions in Germany. In 2019 a right-wing extremist opened fire on a synagogue, and in 2020 another person with racist motives murdered 10 people in an attack on several hookah cafes.
Andreas Önnerfors deals with this in his chapter examining how the racist and xenophobic conspiracy theory about ‘the great replacement’ may have motivated these two acts of terror. French right-wing extremist writer Renaud Camus (1946–) developed this conspiracy theory, arguing that migration to Europe needs to be regarded as a bio-political weapon. He asserts that European elites have allied themselves with the invading masses to extinguish the soul and essence of the Continent.
“I have analysed the German translations and popularisations of Renaud Camus’s texts. My interpretation is that they have underpinned and legitimised the acts of terror in Germany in 2019 and 2020. Both perpetrators left their own terrorist manifestos behind. These are deeply influenced by anti-Semitic and Islamophobic conspiracy theories that can be directly linked to Renaud Camus’s ideas,” Önnerfors says.
Contradictory duality
One conclusion the researchers draw is that there is a contradictory duality in the conspiratorial worldview of Europe and the EU. On the one hand, it portrays Europe and its political unity as a powerful threat that conspires against the diversity and individuality of nation states. On the other hand, it describes Europe as a feeble and dying force too weak to defend itself against the plots created by various external enemies.
“Our book is the first to treat an entire continent as the subject of conspiracy theory thinking. We see the risks that these narratives might undermine Europe’s political culture and lead to a greater fragmentation of society,” says Önnerfors.
Read more:
The book: Andreas Önnerfors, André Krouwel (2021). Europe: Continent of Conspiracies. Conspiracy Theories in and about Europe. Routledge, April 30, 2021, 282 Pages, ISBN: 9780367500689.
More about Comparative Analysis of Conspiracy Theories, COMPACT: www.conspiracytheories.eu
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...