Linnaeus’ complicated relationship with racism
KRÖNIKA
7 maj 2021

Illustration from the dissertation Anthropomorpha, by Christian Emmanuel Hoppius under the direction of Linnaeus. The illustration describes the relationship between humans and apes.
Since June 2020, Carl Linnaeus has been a subject of debate in Sweden and around the world. What sparked it off were the actions of the Black Lives Matter (BLM) movement. Statues of slave owners have been lambasted or destroyed. In Sweden, the discussion has very much concerned Linnaeus and whether he was a racist or a “biological racist”. Our view is that this debate is excessively polarised and simplistic, and we want to nuance the issue.
and Ideas, Uppsala University.
Photo: Mikael Wallerstedt
The discussion has been conducted largely from either one side or another. There are two schools of thought. Proponents of one assert that Linnaeus was the first to formulate the doctrine of “scientific racism”, from which Sweden’s “race biology” and present-day forms of racism are in the direct line of descent. Those who follow the other school deny that Linnaeus was racist and believe that everything can be explained by his being “a child of his time”.
We consider neither of these positions plausible, and therefore wish to problematise a few of the arguments put forward. In our reasoning, we rely on both our own and others’ studies. There is ample research that elucidates issues relating to Linnaeus, colonialism and racism. Such work is carried out at Uppsala University, but also at the Linnean Society of London and elsewhere outside Sweden.
Was Linnaeus a racist or biological racist? Linnaeus was interested in order and boundaries in nature. As for mankind, he believed there was a single human species. He did not use the term “race”, but divided humans into four “varieties”, by continent and skin colour: European (white), African (black), Asian (yellow) and American (red). These varieties were linked to attributes, of which he thought the least desirable were to be found in the African, whom he considered was enervated by a hot climate. He characterised the white European, on the other hand, as inventive.

the Department of History of Science and Ideas,
Uppsala University.
Linnaeus believed that these differences were due to climate and customs. He was therefore no “biological racist”; nor could he have predicted what biological racists would later write. Nonetheless, his approach involved evaluation, since the “varieties” are listed hierarchically. The list varies from one edition to another, but the African always comes last. Linnaeus may thus be said to have been among the contributors to the emergence of scientific racism. In our view, however, it is hard to identify any one “father of scientific racism”. Instead, this set of ideas was the outcome of a historical process of which Linnaeus was part, but that was shaped by many factors and people. The quest for a “founder” virtually creates an inverse cult of genius.
Was Linnaeus a child of his time? Linnaeus was neither the first nor the only person to express himself in condescending, stereotyped terms. The classification in his Systema Naturae, however, exerted a major impact and spread worldwide. Natural historians now also studied and classified humans, and Linnaeus gave this activity a scientific footing. Both his students in Sweden and biologists in other countries, including Britain and its Empire, assimilated Linnaean ideas. It is important to add that some of Linnaeus’ successors placed great emphasis on variations among humans, while others placed very little.
On display in 18th-century society were a spectrum of attitudes towards humans who lived in different parts of the world, and also towards slavery and colonialism. There were people of African descent, such as Olaudah Equiano and Ottobah Cugoano, who wrote of the barbaric nature of slavery and about their own humanity. There was also criticism, from the philosopher James Beattie among others, to the effect that Linnaeus and others dehumanised Africans. All these individuals were “children of their time”, and this kind of argument cannot condone unfairness and injustice in historical periods. We can never escape from the fact that we can study history only through the prism of our own day. Society was different in the past: injustices existed – and were defended – that are unacceptable to us today.
The question of whose statue should be allowed to stand in our public space is key. To reconsider who is represented, and why, is reasonable. Sometimes the best solution is to take down a statue. Sometimes there are other options, such as informing people about its complex history. Whether in the context of statues or ideas, the legacy of Linnaeus has been put to both positive and negative uses. How we make use of his legacy today is our shared responsibility.
Annika Windahl Pontén, PhD in History of Science and Ideas, Uppsala University
Linda Andersson Burnett, PhD, researcher at the Department of History of Science and Ideas, Uppsala University
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...
-
Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
07 juni 2021
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig ...