Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021

I två av de svenska stickböckerna från 1840-talet, Nya Mönster till Spets-stickning m. m. samt Spets-Virkning (1844) och Charlotte Leanders Stickbok (1848), fanns stickbeskrivningar till en barnmössa.
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.
I dag under början av 2000-talet är det trendigt med stickning och virkning. Att handarbeta är mer populärt än någonsin. I grupper på sociala medier sprids mönster, bilder på handarbetsprojekt delas, och frågor om hur olika problem ska lösas diskuteras. I bokhandeln finns också otaliga böcker och tidskrifter med mönster och instruktioner såväl för nybörjare som för de mer erfarna.

Foto: Mikael Wallerstedt
– Samtidigt finns det väldigt lite forskning om vilken roll som mönsterförlagor har spelat för hur stiltrender, handarbetspraktiker och uppfattningar om textilt handarbete etablerats, spridits och förändrats. Avhandlingens bidrag till det vetenskapliga forskningsfältet är att börja fylla den kunskapsluckan, säger Hanna Bäckström, doktor i textilvetenskap vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Tidsfördriv för trendmedvetna
I sin avhandling undersöker Hanna Bäckström hur utgivningen av mönster och instruktioner för stickning och virkning i böcker och tidskrifter uppkom och utvecklades under 1800-talets första hälft och mitt, då det också fanns en stor trend för dessa handarbeten.
På 1840-talet gavs de första manualerna för stickning och virkning ut på svenska, och mönster för dessa handarbeten blev också ett framträdande inslag i tidens modejournaler. I dessa medier lyftes stickning och virkning fram som vackra och roande tidsfördriv för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. En analys av de attityder till stickning och virkning som uttrycks i manualernas förord visar att uppfattningar om att det är kvinnliga sysslor förstärktes och fördes vidare, samtidigt som stickningens bakgrund som ett mansdominerat skråhantverk ignorerades.
Orsakerna till att förmedlingen av tryckta mönster för stickningar och virkningar förändrades vid 1800-talets mitt kan sammanfattas med tre olika faktorer.
Den första faktorn är tryckteknikens möjligheter och begränsningar. Den andra faktorn är hur den marknad som mönsterförlagorna såldes på var organiserat. Den tredje faktorn är utgivarnas uppfattning om målgruppens handarbetsfärdigheter, vanor och smak.
Stor marknad för mönster
För att förstå utformningen av de manualer och modejournaler som gavs ut på svenska har Hanna Bäckström gjort jämförelser med utgivningen i andra länder. Bland dem som är intresserade av stickningens och virkningens historia är det välkänt att det uppstod en stor marknad för mönster för dessa handarbeten i Storbritannien vid 1800-talets mitt. Det har däremot visat sig att de svenska mönstren i stor utsträckning översattes ur tyska publikationer. En omfattande sökning efter handarbetspublikationer i bibliografier visade att det även fanns en omfattande utgivning av mönster för stickning och virkning i det tyskspråkiga området, som startade flera årtionden innan genren etablerades i Storbritannien.
Präglades av innovationer och traditioner
Avhandlingen behandlar hur utformningen av mönstren präglades av innovationer och traditioner inom boktryckarkonsten, och av hur marknaden var organiserad. Hanna Bäckström har även studerat hur de specifika termer och system som används inom stickning och virkning utvecklades under 1800-talet.
– I de första manualerna för virkning används olika och ganska krångliga termer för luftmaskor och stolpar, till exempel uppåtlöpande dubbla kedjemaskor. Mot slutet av 1840-talet har termerna luftmaskor och stolpar etablerats, säger Hanna Bäckström.
Under arbetets gång har Hanna Bäckström fått utarbeta en ny vetenskaplig metod för handarbetsforskning. Genom att själv följa instruktionerna ville hon få fram vilka färdigheter och förkunskaper som krävdes för att förstå mönstren.
– Genom att prova att sticka och virka enligt mönstren märkte jag hur många tryckfel som de innehåller. Tryckfel är svåra att undvika, men de är så pass många och har stor effekt för om mönstren över huvud taget kan användas. De visar att snabb utgivning var viktigare än kvalitetskontroll.
Publikation:
Avhandling: Bäckström H.; Förmedling av mönsterförlagor för stickning och virkning. Medierna, marknaden och målgruppen i Sverige vid 1800-talets mitt, Gidlunds förlag, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434887,
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...