Ny avhandling: Det allra vackraste för trendiga fruntimmer
11 maj 2021

I två av de svenska stickböckerna från 1840-talet, Nya Mönster till Spets-stickning m. m. samt Spets-Virkning (1844) och Charlotte Leanders Stickbok (1848), fanns stickbeskrivningar till en barnmössa.
När de första stick- och virkbeskrivningarna på svenska publicerades i mitten av 1800-talet, beskrevs hantverket som det allra vackraste av alla fruntimmerhandarbeten. Såväl till nytta som till nöje för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. Några årtionden senare har mönstren flyttat in i modejournalerna. I en ny avhandling från Uppsala universitet undersöks hur de förändringarna påverkade handarbetet.
I dag under början av 2000-talet är det trendigt med stickning och virkning. Att handarbeta är mer populärt än någonsin. I grupper på sociala medier sprids mönster, bilder på handarbetsprojekt delas, och frågor om hur olika problem ska lösas diskuteras. I bokhandeln finns också otaliga böcker och tidskrifter med mönster och instruktioner såväl för nybörjare som för de mer erfarna.

Foto: Mikael Wallerstedt
– Samtidigt finns det väldigt lite forskning om vilken roll som mönsterförlagor har spelat för hur stiltrender, handarbetspraktiker och uppfattningar om textilt handarbete etablerats, spridits och förändrats. Avhandlingens bidrag till det vetenskapliga forskningsfältet är att börja fylla den kunskapsluckan, säger Hanna Bäckström, doktor i textilvetenskap vid konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet.
Tidsfördriv för trendmedvetna
I sin avhandling undersöker Hanna Bäckström hur utgivningen av mönster och instruktioner för stickning och virkning i böcker och tidskrifter uppkom och utvecklades under 1800-talets första hälft och mitt, då det också fanns en stor trend för dessa handarbeten.
På 1840-talet gavs de första manualerna för stickning och virkning ut på svenska, och mönster för dessa handarbeten blev också ett framträdande inslag i tidens modejournaler. I dessa medier lyftes stickning och virkning fram som vackra och roande tidsfördriv för den trendmedvetna och flitiga medel- och överklasskvinnan. En analys av de attityder till stickning och virkning som uttrycks i manualernas förord visar att uppfattningar om att det är kvinnliga sysslor förstärktes och fördes vidare, samtidigt som stickningens bakgrund som ett mansdominerat skråhantverk ignorerades.
Orsakerna till att förmedlingen av tryckta mönster för stickningar och virkningar förändrades vid 1800-talets mitt kan sammanfattas med tre olika faktorer.
Den första faktorn är tryckteknikens möjligheter och begränsningar. Den andra faktorn är hur den marknad som mönsterförlagorna såldes på var organiserat. Den tredje faktorn är utgivarnas uppfattning om målgruppens handarbetsfärdigheter, vanor och smak.
Stor marknad för mönster
För att förstå utformningen av de manualer och modejournaler som gavs ut på svenska har Hanna Bäckström gjort jämförelser med utgivningen i andra länder. Bland dem som är intresserade av stickningens och virkningens historia är det välkänt att det uppstod en stor marknad för mönster för dessa handarbeten i Storbritannien vid 1800-talets mitt. Det har däremot visat sig att de svenska mönstren i stor utsträckning översattes ur tyska publikationer. En omfattande sökning efter handarbetspublikationer i bibliografier visade att det även fanns en omfattande utgivning av mönster för stickning och virkning i det tyskspråkiga området, som startade flera årtionden innan genren etablerades i Storbritannien.
Präglades av innovationer och traditioner
Avhandlingen behandlar hur utformningen av mönstren präglades av innovationer och traditioner inom boktryckarkonsten, och av hur marknaden var organiserad. Hanna Bäckström har även studerat hur de specifika termer och system som används inom stickning och virkning utvecklades under 1800-talet.
– I de första manualerna för virkning används olika och ganska krångliga termer för luftmaskor och stolpar, till exempel uppåtlöpande dubbla kedjemaskor. Mot slutet av 1840-talet har termerna luftmaskor och stolpar etablerats, säger Hanna Bäckström.
Under arbetets gång har Hanna Bäckström fått utarbeta en ny vetenskaplig metod för handarbetsforskning. Genom att själv följa instruktionerna ville hon få fram vilka färdigheter och förkunskaper som krävdes för att förstå mönstren.
– Genom att prova att sticka och virka enligt mönstren märkte jag hur många tryckfel som de innehåller. Tryckfel är svåra att undvika, men de är så pass många och har stor effekt för om mönstren över huvud taget kan användas. De visar att snabb utgivning var viktigare än kvalitetskontroll.
Publikation:
Avhandling: Bäckström H.; Förmedling av mönsterförlagor för stickning och virkning. Medierna, marknaden och målgruppen i Sverige vid 1800-talets mitt, Gidlunds förlag, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434887,
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
-
De väljs in i Sveriges unga akademi
22 september 2021
Uppsalaforskarna Gabriele Messori, lektor i meteorologi, och Sigrid Schottenius Cullhed, lektor i litteraturvetenskap, har valts in i Sveriges unga akademi, tillsammans med sex andra toppforskare inom olika fält.
-
Studenter på Gotland grävde fram krigare från järnåldern
10 september 2021
Arkeologistudenternas sommargrävningar på Gotland har väckt oväntad uppståndelse. I en järnåldersgrav i Buttle änge påträffades en krigare med sporrar och svärd. Nu börjar arbetet med att analysera skelettet och gravgåvorna för att ta reda på mer ...