Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021

– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.
Linda Andersson Burnett spenderar mycket tid med att läsa gamla böcker, brev och söka i arkiv, inte en helt ovanlig syssla för historiker. Det var just i det grävandet, när hon skrev sin masteruppsats och doktorerade i Storbritannien om brittisk naturalhistoria och skotska höglandet, som intresset för Carl von Linné väcktes.
Hon upptäckte tidigt i forskningen vilket stort inflytande Linné haft på naturalhistorien både i Skottland och i England. Bland annat korresponderade Linné med brittiska naturalhistoriker som reste i norra Skottland och man undervisade om honom vid universiteten.
Det brittiska samhället låg i framkant för spridandet av linneansk naturalhistoria under perioden 1750-1850. Linda Andersson Burnett har även forskat om hur man använde sig av Linnés klassificering av människor i det brittiska imperiet.
– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.

Hon har just påbörjat ett nytt forskningsprojekt, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850”. Projektet undersöker hur vetenskap utvecklades genom samarbeten mellan universitet, museer och lekmän under 1700- och 1800-talen.
I fokus står den svensk-brittiska traditionen med vetenskapliga instruktioner för hur man skulle samla in naturen. Dessa växte fram ur instruktioner som skrevs av Linné till sina svenska studenter men som också hade ett stort inflytande på hur instruktioner skrevs i Storbritannien.
I kontrast till tidigare forskning, som framförallt har fokuserat på hur Linnés naturhistoria togs upp av brittiska vetenskapliga eliter, kommer det här projektet analysera hur ett stort antal brittiska informanter brukade linneanska instruktioner. Informanterna kunde vara handelsmän, jordägare, militärer, koloniala tjänstemän och missionärer verksamma i det växande brittiska imperiet.
– Projektet är i en uppbyggnadsfas där jag just nu kartlägger vilka instruktioner som skrevs och vilka aktörer som samarbetade med universitetsmuseerna, säger Linda Andersson Burnett.
Det hon upptäckt hittills i forskningen är hur mycket material det även finns om aktörer från olika samhällsskick som arbetade vid universitetsmuseerna. Det var inte bara professorer.
– Det fanns en mängd assistenter som tog hand om samlingarna och skrev tackbrev till samlare. Det fanns också en vaktmästare som hade uppdrag att ta en levande puma på promenader runt Edinburghs universitet, berättar hon.
Ett annat syfte med det nya projektet är att bidra till ny kunskap om modern medborgarforskning, där allmänheten hjälper forskare att undersöka olika frågor. Det har blivit väldigt populärt på senare tid, men medborgarforskning är inget nytt fenomen utan har använts sedan 1800-talet.
– Det finns väldigt få studier av tidig medborgarforskning och det hoppas jag bidra med. Det handlar mycket om att lära sig av historien, säger Linda Andersson Burnett.

genomsyrats av Edinburghs historiska miljö.
Foto: Mikael Wallerstedt
Något som påverkat Linda Andersson Burnett både som person och som forskare är Skottland. Hon åkte dit direkt efter gymnasiet för att läsa en kurs i akademisk engelska.
– Planen var att vara där i sex månader, men jag blev kvar i fjorton år, berättar hon.
Hon studerade historia vid University of Edinburgh och hade också sin första postdoktortjänst vid Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) i Edinburgh. Det var också i Skottland hon träffade sin man.
– Hela min utbildning har genomsyrats av Edinburghs historiska miljö och att ha tillgång till alla de arkiven som finns där har varit fantastiskt, berättar hon.
Linda Andersson Burnett är också med i Sveriges unga akademi där hon engagerar sig särskilt i frågor om internationalisering.
– Det är ganska få svenska studenter som åker utomlands och jag tycker det är viktigt för att lära sig om andra kulturer. Jag vill också arbeta för en internationalisering som gör det lättare för unga internationella forskare att etablera långvariga karriärer i Sverige, säger hon.
De närmaste fem åren kommer Linda Andersson Burnett att ägna åt sin nuvarande forskningsstudie. Vad som kommer att hända efter det vet hon inte. Chansen är däremot stor att hon återvänder till Linné.
– Ett område som jag är intresserad är hur man undervisade i linneansk naturalhistoria i Nordamerika. Det är något jag har klurat på, berättar hon.
Agnes Loman
Fakta: Linda Andersson Burnett
Titel: Forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Wallenberg Academy Fellow, ett karriärprogram för unga forskare och ledamot i Sveriges Unga Akademi
Gör på fritiden: Under helgerna utforskar jag gärna Uppsala och de fantastiska naturreservaten i Uppland, eftersom vi precis flyttat till hit.
Senast lästa bok: ”Livslägen” av Julian Barnes. På nattduksbordet finns även en hög med barnböcker på svenska och engelska.
Drivkraft som forskare: Nyfikenhet. Det är även viktigt för mig att lyfta fram historiska aktörer som tidigare marginaliserats, till exempel koloniserade människor.
Person du inspireras av: Den amerikanska politikern och demokraten Alexandria Ocasio-Cortez.
Krönika: Linnés förhållande till rasism är komplicerat
Linné inspirerade till 1700-talets medborgarforskning (artikel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Forskningsmedel till "svåra" kulturarv
01 februari 2017
Riksantikvarieämbetet har gett forskningsmedel till projektet "Ulleråker – Funktionsnedsättning och kulturarv".
-
Ny nätbaserad databas över svensk arkeologisk forskning i Grekland
02 januari 2017
I ett nyligen avslutat projekt vid Svenska institutet i Athen har material från över hundra år av svensk arkeologisk verksamhet i Grekland gjorts tillgängligt genom databasen PRAGMATA. Databasen innehåller bland annat ett omfattande fotoarkiv och ...
-
Satsning på medicinsk humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2016
Uppsala universitet satsar på att utveckla området medicinsk humaniora och samhällsvetenskap. Projektet innebär fördjupat samarbete mellan forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci.
-
Karin Johannisson har avlidit
02 december 2016
Karin Johannisson, professor emerita i idé- och lärdomshistoria har avlidit efter en tids sjukdom. Karin Johannisson har satt stora avtryck både inom forskningen och hos allmänheten.
-
Nationell konferens om rasismforskning i Uppsala
25 november 2016
Den 23-24 november samlades ett hundratal forskare från hela landet i Uppsala för att diskutera rasismforskningens utmaningar. Konferensen var den första i sitt slag och är tänkt att bli årligen återkommande som en del av Uppsala universitets sats...
-
Tryckfrihetsförordningen i Sverige fyller 250 i år.
21 november 2016
Jubileet uppmärksammas 1 december med öppna seminarier om tryck- och yttrandefriheten i Sverige och världen 1766-2016.
-
Genusvetenskap nytt forskarutbildningsämne
17 november 2016
Hallå där Helena Wahlström Henriksson, professor vid Centrum för genusvetenskap. Ni har anställt er första doktorand i forskarutbildningsämnet genusvetenskap. Var det många som sökte tjänsten?
-
Temadag om religion och politik
15 november 2016
Möt universitets forskare i brännpunkten mellan religion och politik. Museum Gustavianum bjuder in till föreläsningar och kulturaktiviteter för hela familjerna.
-
Fritt Ord 250 – firar det fria ordet
14 november 2016
2016 fyller Tryckfrihetsförordningen 250 år. I samband med detta anordnas ett jubileum för att fira det fria ordet och tillgång till fri information – Fritt Ord 250 är. Det uppmärksammas av Uppsala universitet på flera sätt, bland annat med semina...
-
Klimatforskning vid Uppsala universitet får 11 miljoner
04 november 2016
Vetenskapsrådet beviljar sammanlagt 54 miljoner kronor till tio olika forskningsprojekt om klimat och miljöförändringar i låginkomstländer. Två av forskningsprojekten leds av forskare vid Uppsala universitet.
-
Digitalisering av kulturarv diskuteras under AIMday
27 oktober 2016
Kulturarv har alltmer hamnat i fokus som ett område av betydelse för det moderna samhällets utveckling. Modern teknik skapar nya möjligheter för hur kulturarv kan tillgängliggöras, förmedlas och gestaltas. Digitaliseringens potential och utmaninga...
-
40 miljoner till uppsalaforskning inom humaniora och samhällsvetenskap
24 oktober 2016
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har nu beslutat om 2016 års bidrag till forskning. Totalt har har över 300 miljoner kronor beviljats till svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Av dessa har Uppsala universitet fått drygt 40 miljoner...
-
Finansiering till forskning om gendergapet
14 oktober 2016
De nordiska länderna ligger i topp när det gäller jämställdhetsfaktorer men inom forskning och innovation placerar sig Norden bara genomsnittligt. Den här ska undersökas i ett nytt forskningsprojekt vid Centrum för genusvetenskap.
-
Större arena för genusluncherna
14 oktober 2016
De populärvetenskapliga genusluncherna har flyttat till Uppsala stadsteater.
-
Litteraturprofessor kommenterar Nobelpriset
13 oktober 2016
Årets Nobelpris i litteratur tilldelas Bob Dylan "för att ha skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, kommenterar valet av pristagare.
-
Ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten
05 oktober 2016
Arkeologen Jeremy B. Rutter, professor emeritus vid Dartmouth College, USA, har utsetts till ny hedersdoktor vid historisk-filosofiska fakulteten.
-
Fem miljoner till bildkonstprojekt
24 september 2016
Vetenskapsrådet har tagit beslut om projektbidrag inom konstnärlig forskning. Av totalt 51 ansökningar har sju projekt fått bidrag. Ett av bidragen går till Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet.
-
Museibesökare får följa analys av gåtfull ringbrynjehuva
19 september 2016
Vid Enköpings museum finns en ringbrynjehuva som är unik i sitt slag i Sverige. Huvan har tidigare varit utställd i museets medeltidsutställning men ingen har vetat något om den. Frågetecknen är många och nu ska mysterierna få svar i en ny utställ...
-
Konferens: Kulturarv i väpnade konflikter
12 september 2016
Internationell konferens i Visby på Campus Gotland 15–16 september
-
Framstående uppsalaforskare får pris av Kungl. Vetenskaps-Societeten
30 augusti 2016
Idag, den 30 augusti, delar Kungl. Vetenskaps-Societeten ut Thuréus-prisen och Bergstedska priset till framstående uppsalaforskare vid en ceremoni i Museum Gustavianum i Uppsala.