Så spreds Linnés kunskap över alla gränser

FORSKARPROFILEN

7 juni 2021

Porträtt av Linda Andersson Burnett

– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.

En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.

Linda Andersson Burnett spenderar mycket tid med att läsa gamla böcker, brev och söka i arkiv, inte en helt ovanlig syssla för historiker. Det var just i det grävandet, när hon skrev sin masteruppsats och doktorerade i Storbritannien om brittisk naturalhistoria och skotska höglandet, som intresset för Carl von Linné väcktes.

Hon upptäckte tidigt i forskningen vilket stort inflytande Linné haft på naturalhistorien både i Skottland och i England. Bland annat korresponderade Linné med brittiska naturalhistoriker som reste i norra Skottland och man undervisade om honom vid universiteten.

Det brittiska samhället låg i framkant för spridandet av linneansk naturalhistoria under perioden 1750-1850. Linda Andersson Burnett har även forskat om hur man använde sig av Linnés klassificering av människor i det brittiska imperiet.

– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.

Linda Andersson Burnett spenderar mycket tid med att läsa gamla böcker, brev och söka i arkiv, inte en helt ovanlig syssla för historiker. Foto: Mikael Wallerstedt

Hon har just påbörjat ett nytt forskningsprojekt, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850”. Projektet undersöker hur vetenskap utvecklades genom samarbeten mellan universitet, museer och lekmän under 1700- och 1800-talen.

I fokus står den svensk-brittiska traditionen med vetenskapliga instruktioner för hur man skulle samla in naturen. Dessa växte fram ur instruktioner som skrevs av Linné till sina svenska studenter men som också hade ett stort inflytande på hur instruktioner skrevs i Storbritannien.

I kontrast till tidigare forskning, som framförallt har fokuserat på hur Linnés naturhistoria togs upp av brittiska vetenskapliga eliter, kommer det här projektet analysera hur ett stort antal brittiska informanter brukade linneanska instruktioner. Informanterna kunde vara handelsmän, jordägare, militärer, koloniala tjänstemän och missionärer verksamma i det växande brittiska imperiet.

– Projektet är i en uppbyggnadsfas där jag just nu kartlägger vilka instruktioner som skrevs och vilka aktörer som samarbetade med universitetsmuseerna, säger Linda Andersson Burnett.

Det hon upptäckt hittills i forskningen är hur mycket material det även finns om aktörer från olika samhällsskick som arbetade vid universitetsmuseerna. Det var inte bara professorer.

– Det fanns en mängd assistenter som tog hand om samlingarna och skrev tackbrev till samlare. Det fanns också en vaktmästare som hade uppdrag att ta en levande puma på promenader runt Edinburghs universitet, berättar hon.

Ett annat syfte med det nya projektet är att bidra till ny kunskap om modern medborgarforskning, där allmänheten hjälper forskare att undersöka olika frågor. Det har blivit väldigt populärt på senare tid, men medborgarforskning är inget nytt fenomen utan har använts sedan 1800-talet.

– Det finns väldigt få studier av tidig medborgarforskning och det hoppas jag bidra med. Det handlar mycket om att lära sig av historien, säger Linda Andersson Burnett.

Hela Linda Andersson Burnetts utbildning har
genomsyrats av Edinburghs historiska miljö.
Foto: Mikael Wallerstedt

Något som påverkat Linda Andersson Burnett både som person och som forskare är Skottland. Hon åkte dit direkt efter gymnasiet för att läsa en kurs i akademisk engelska.

– Planen var att vara där i sex månader, men jag blev kvar i fjorton år, berättar hon.

Hon studerade historia vid University of Edinburgh och hade också sin första postdoktortjänst vid Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) i Edinburgh. Det var också i Skottland hon träffade sin man.

– Hela min utbildning har genomsyrats av Edinburghs historiska miljö och att ha tillgång till alla de arkiven som finns där har varit fantastiskt, berättar hon.

Linda Andersson Burnett är också med i Sveriges unga akademi där hon engagerar sig särskilt i frågor om internationalisering.

– Det är ganska få svenska studenter som åker utomlands och jag tycker det är viktigt för att lära sig om andra kulturer. Jag vill också arbeta för en internationalisering som gör det lättare för unga internationella forskare att etablera långvariga karriärer i Sverige, säger hon.

De närmaste fem åren kommer Linda Andersson Burnett att ägna åt sin nuvarande forskningsstudie. Vad som kommer att hända efter det vet hon inte. Chansen är däremot stor att hon återvänder till Linné.

– Ett område som jag är intresserad är hur man undervisade i linneansk naturalhistoria i Nordamerika. Det är något jag har klurat på, berättar hon.

Agnes Loman

Fakta: Linda Andersson Burnett

Titel: Forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Wallenberg Academy Fellow, ett karriärprogram för unga forskare och ledamot i Sveriges Unga Akademi

Gör på fritiden: Under helgerna utforskar jag gärna Uppsala och de fantastiska naturreservaten i Uppland, eftersom vi precis flyttat till hit.

Senast lästa bok: ”Livslägen” av Julian Barnes. På nattduksbordet finns även en hög med barnböcker på svenska och engelska.

Drivkraft som forskare: Nyfikenhet. Det är även viktigt för mig att lyfta fram historiska aktörer som tidigare marginaliserats, till exempel koloniserade människor.

Person du inspireras av: Den amerikanska politikern och demokraten Alexandria Ocasio-Cortez.

Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten