Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021
– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.
Linda Andersson Burnett spenderar mycket tid med att läsa gamla böcker, brev och söka i arkiv, inte en helt ovanlig syssla för historiker. Det var just i det grävandet, när hon skrev sin masteruppsats och doktorerade i Storbritannien om brittisk naturalhistoria och skotska höglandet, som intresset för Carl von Linné väcktes.
Hon upptäckte tidigt i forskningen vilket stort inflytande Linné haft på naturalhistorien både i Skottland och i England. Bland annat korresponderade Linné med brittiska naturalhistoriker som reste i norra Skottland och man undervisade om honom vid universiteten.
Det brittiska samhället låg i framkant för spridandet av linneansk naturalhistoria under perioden 1750-1850. Linda Andersson Burnett har även forskat om hur man använde sig av Linnés klassificering av människor i det brittiska imperiet.
– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.
Hon har just påbörjat ett nytt forskningsprojekt, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850”. Projektet undersöker hur vetenskap utvecklades genom samarbeten mellan universitet, museer och lekmän under 1700- och 1800-talen.
I fokus står den svensk-brittiska traditionen med vetenskapliga instruktioner för hur man skulle samla in naturen. Dessa växte fram ur instruktioner som skrevs av Linné till sina svenska studenter men som också hade ett stort inflytande på hur instruktioner skrevs i Storbritannien.
I kontrast till tidigare forskning, som framförallt har fokuserat på hur Linnés naturhistoria togs upp av brittiska vetenskapliga eliter, kommer det här projektet analysera hur ett stort antal brittiska informanter brukade linneanska instruktioner. Informanterna kunde vara handelsmän, jordägare, militärer, koloniala tjänstemän och missionärer verksamma i det växande brittiska imperiet.
– Projektet är i en uppbyggnadsfas där jag just nu kartlägger vilka instruktioner som skrevs och vilka aktörer som samarbetade med universitetsmuseerna, säger Linda Andersson Burnett.
Det hon upptäckt hittills i forskningen är hur mycket material det även finns om aktörer från olika samhällsskick som arbetade vid universitetsmuseerna. Det var inte bara professorer.
– Det fanns en mängd assistenter som tog hand om samlingarna och skrev tackbrev till samlare. Det fanns också en vaktmästare som hade uppdrag att ta en levande puma på promenader runt Edinburghs universitet, berättar hon.
Ett annat syfte med det nya projektet är att bidra till ny kunskap om modern medborgarforskning, där allmänheten hjälper forskare att undersöka olika frågor. Det har blivit väldigt populärt på senare tid, men medborgarforskning är inget nytt fenomen utan har använts sedan 1800-talet.
– Det finns väldigt få studier av tidig medborgarforskning och det hoppas jag bidra med. Det handlar mycket om att lära sig av historien, säger Linda Andersson Burnett.
genomsyrats av Edinburghs historiska miljö.
Foto: Mikael Wallerstedt
Något som påverkat Linda Andersson Burnett både som person och som forskare är Skottland. Hon åkte dit direkt efter gymnasiet för att läsa en kurs i akademisk engelska.
– Planen var att vara där i sex månader, men jag blev kvar i fjorton år, berättar hon.
Hon studerade historia vid University of Edinburgh och hade också sin första postdoktortjänst vid Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) i Edinburgh. Det var också i Skottland hon träffade sin man.
– Hela min utbildning har genomsyrats av Edinburghs historiska miljö och att ha tillgång till alla de arkiven som finns där har varit fantastiskt, berättar hon.
Linda Andersson Burnett är också med i Sveriges unga akademi där hon engagerar sig särskilt i frågor om internationalisering.
– Det är ganska få svenska studenter som åker utomlands och jag tycker det är viktigt för att lära sig om andra kulturer. Jag vill också arbeta för en internationalisering som gör det lättare för unga internationella forskare att etablera långvariga karriärer i Sverige, säger hon.
De närmaste fem åren kommer Linda Andersson Burnett att ägna åt sin nuvarande forskningsstudie. Vad som kommer att hända efter det vet hon inte. Chansen är däremot stor att hon återvänder till Linné.
– Ett område som jag är intresserad är hur man undervisade i linneansk naturalhistoria i Nordamerika. Det är något jag har klurat på, berättar hon.
Agnes Loman
Fakta: Linda Andersson Burnett
Titel: Forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Wallenberg Academy Fellow, ett karriärprogram för unga forskare och ledamot i Sveriges Unga Akademi
Gör på fritiden: Under helgerna utforskar jag gärna Uppsala och de fantastiska naturreservaten i Uppland, eftersom vi precis flyttat till hit.
Senast lästa bok: ”Livslägen” av Julian Barnes. På nattduksbordet finns även en hög med barnböcker på svenska och engelska.
Drivkraft som forskare: Nyfikenhet. Det är även viktigt för mig att lyfta fram historiska aktörer som tidigare marginaliserats, till exempel koloniserade människor.
Person du inspireras av: Den amerikanska politikern och demokraten Alexandria Ocasio-Cortez.
Krönika: Linnés förhållande till rasism är komplicerat
Linné inspirerade till 1700-talets medborgarforskning (artikel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
De får Torgny Segersteds medalj och Geijers historiska pris
01 september 2022
Torgny Segersteds medalj har i år tilldelats Mikael Stenmark som är professor i religionsfilosofi vid teologiska institutionen. Geijers historiska pris går till Viktor Persarvet och Astrid Wendel-Hansen.
-
Från nutid till forntid med skärslev och såll
30 augusti 2022
Välkommen till vikingatiden! Arkeologistudenterna har med skärslevar och skrapor lämnat de medeltida lagren och tagit sig ner till 1000-talet, ungefär 30 centimeter under dagens marknivå. Under seminariegrävningarna i den gamla kustorten Västergar...
-
Utbildningarna och tankesätten med bästa källkritiken
14 juli 2022
I en ny vetenskaplig studie visar forskare från Uppsala universitet hur utbildning och erfarenheter från arbetsliv hänger ihop med svenskars förmåga att skilja trovärdig information från vilseledande. Resultaten visar att inte alla högre utbildnin...
-
Fåren – en gotländsk symbol för hållbarhet
10 juni 2022
Fåren är den starkaste symbolen för hållbarhet på Gotland, tycker Gurbet Peker. De finns överallt, såväl levande och betande lamm som betongskulpturer inne i Visby. Hon forskar om vardagen för lammbönder på den gotländska landsbygden.
-
Viktigt med faktagranskning i ett digitalt nyhetslandskap
09 juni 2022
Via snabba digitala kanaler kan elaka inlägg i nyhetsartiklars kommentarsfält och falska påståenden få stor spridning. I en ny avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap har Amalia Juneström undersökt hur moderering av kommentarer och gran...
-
Kan demokrati lösa klimatkrisen?
09 juni 2022
Hallå där, Linda Wedlin som anordnar och modererar ett panelsamtal i Almedalen på temat ”Vilken kunskap och vilken demokrati behövs för en framgångsrik klimatomställning?”. Vad är det ni ska diskutera?
-
Ny avhandling i arkeologi beskriver utvecklingen på Ajvide
17 maj 2022
I en ny avhandling behandlar arkeologen och osteologen Alexander Sjöstrand vid Uppsala universitet utvecklingen av boplatsen och gravfältet Ajvide på Gotlands sydvästra kust. Lämningarna kommer från den gropkeramiska kulturen (3100-2200 f.kr). Avh...
-
Kulturarv – en måltavla i krig
12 maj 2022
I världsarvsstaden Visby forskar Mattias Legnér kring kulturarv i konfliktzoner. Många gånger blir kulturarv en måltavla i krig. Kyrkor, gamla byggnader och museer förstörs, till exempel i Ukraina och i Syrien.
-
Hon kartlägger historiens människor genom deras ben
09 maj 2022
Hur lär man bäst känna en människa eller ett djur som varit dött i kanske flera hundra år? Frågar du Sabine Sten, professor i osteoarkeologi, skulle hon svara: studera skelettet. Det kan nämligen avslöja alltifrån individens ålder, kroppslängd, dn...
-
Att transformera rum och samhälle i Kiruna
24 mars 2022
Statliga och gruvbolags idéer om natur, människor och framtiden var för över hundra år sedan avgörande för att få fram Kiruna som gruvstad. Sedan 2004, när 6 000 kirunabor fick veta att de skulle behöva flytta på grund av markdeformationer, har id...
-
AI ska integreras i universitetsutbildningar
10 mars 2022
Efterfrågan på kompetens inom artificiell intelligens (AI) är stor och har breddats till fler yrkesgrupper. Nu startar WASP-ED, ett nytt nationellt utvecklingsprogram för utbildning inom AI. – Vi ska skala upp vår kapacitet att undervisa om artif...
-
350 år gammalt skelett i stenåldersgrav
25 februari 2022
En man som begravts i en stenåldersgrav i Amoreira i Portugal, levde för bara 350 år sedan och kom från Afrika. Det har forskare från Uppsala universitet och Universidade de Lisboa upptäckt när de undersökt lämningar från stenåldersgraven. Genom a...
-
Nytt ljus på kvinnors bäcken i universitetets samlingar
18 februari 2022
På flera av universitetets museer finns idag konserverade kroppsdelar av foster och bäcken från kvinnor. Under 1800-talet och 1900-talets första hälft ingick de, tillsammans med modeller och instrument, i embryologiska och obstetriska samlingar vi...
-
Att säga och göra är två olika saker
18 januari 2022
KRÖNIKA. Samtidigt som allt fler säger ja och amen när man frågar om vikten av att leva mer miljömedvetet och hållbart är det få som verkligen förändrar sina beteenden, skriver Katarina Graffman, fil. dr i kulturantropologi.
-
Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna
12 januari 2022
Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker och klart mer än vuxna, visar en ny rapport. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre än vuxna. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är f...
-
Idéhistoriker får ERC Starting Grant
10 januari 2022
Nu är det klart vilka som får Europeiska forskningsrådets (European Research Council) Starting Grant i 2021 års utlysning. En av forskarna är verksam vid Uppsala universitet: Ylva Söderfeldt, universitetslektor vid institutionen för idé- och lärdo...
-
Svenska Linnésällskapets arkiv doneras till Uppsala universitetsbibliotek
18 november 2021
Svenska Linnésällskapet har som gåva överlämnat sitt arkiv till Uppsala universitetsbibliotek. Arkivet har sedan 1970-talet varit deponerat vid biblioteket och rymmer handlingar från Sällskapets grundande 1917 och fram till 2021.
-
Forskare diskuterar vår gemensamma framtid med AI
15 november 2021
Konferensen AI for Humanity and Society 2021 samlar ledande internationella forskare inom olika discipliner den 18 november. De ska diskutera strategier och åtgärder som kan stödja de höga förväntningar som finns på tekniken och samtidigt ta itu m...
-
Han beskriver judarnas historia i Sverige
08 november 2021
”Det finns många sätt att vara svensk, att vara jude är ett av dem”. Det är slutklämmen i boken ”Judarnas historia” i Sverige, skriven av Carl Henrik Carlsson, forskare vid Uppsala universitet. Boken har nominerats till Augustpriset i kategorin År...
-
SveDigArk möjliggör framtidens arkeologi
30 september 2021
Nu byggs en ny nationell infrastruktur för digital arkeologi. SveDigArk har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet och är ett samarbete mellan sex svenska lärosäten, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.