Så spreds Linnés kunskap över alla gränser
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021

– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.
En inspirerande mellanstadielärare blev startskottet för Linda Andersson Burnetts historieintresse. I dag är hon forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet och studerar just nu Carl von Linné och hans inflytande, som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.
Linda Andersson Burnett spenderar mycket tid med att läsa gamla böcker, brev och söka i arkiv, inte en helt ovanlig syssla för historiker. Det var just i det grävandet, när hon skrev sin masteruppsats och doktorerade i Storbritannien om brittisk naturalhistoria och skotska höglandet, som intresset för Carl von Linné väcktes.
Hon upptäckte tidigt i forskningen vilket stort inflytande Linné haft på naturalhistorien både i Skottland och i England. Bland annat korresponderade Linné med brittiska naturalhistoriker som reste i norra Skottland och man undervisade om honom vid universiteten.
Det brittiska samhället låg i framkant för spridandet av linneansk naturalhistoria under perioden 1750-1850. Linda Andersson Burnett har även forskat om hur man använde sig av Linnés klassificering av människor i det brittiska imperiet.
– Som idé- och vetenskapshistoriker är jag intresserad av hur kunskap kan överskrida både institutionella men också geografiska gränser, berättar Linda Andersson Burnett.

Hon har just påbörjat ett nytt forskningsprojekt, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850”. Projektet undersöker hur vetenskap utvecklades genom samarbeten mellan universitet, museer och lekmän under 1700- och 1800-talen.
I fokus står den svensk-brittiska traditionen med vetenskapliga instruktioner för hur man skulle samla in naturen. Dessa växte fram ur instruktioner som skrevs av Linné till sina svenska studenter men som också hade ett stort inflytande på hur instruktioner skrevs i Storbritannien.
I kontrast till tidigare forskning, som framförallt har fokuserat på hur Linnés naturhistoria togs upp av brittiska vetenskapliga eliter, kommer det här projektet analysera hur ett stort antal brittiska informanter brukade linneanska instruktioner. Informanterna kunde vara handelsmän, jordägare, militärer, koloniala tjänstemän och missionärer verksamma i det växande brittiska imperiet.
– Projektet är i en uppbyggnadsfas där jag just nu kartlägger vilka instruktioner som skrevs och vilka aktörer som samarbetade med universitetsmuseerna, säger Linda Andersson Burnett.
Det hon upptäckt hittills i forskningen är hur mycket material det även finns om aktörer från olika samhällsskick som arbetade vid universitetsmuseerna. Det var inte bara professorer.
– Det fanns en mängd assistenter som tog hand om samlingarna och skrev tackbrev till samlare. Det fanns också en vaktmästare som hade uppdrag att ta en levande puma på promenader runt Edinburghs universitet, berättar hon.
Ett annat syfte med det nya projektet är att bidra till ny kunskap om modern medborgarforskning, där allmänheten hjälper forskare att undersöka olika frågor. Det har blivit väldigt populärt på senare tid, men medborgarforskning är inget nytt fenomen utan har använts sedan 1800-talet.
– Det finns väldigt få studier av tidig medborgarforskning och det hoppas jag bidra med. Det handlar mycket om att lära sig av historien, säger Linda Andersson Burnett.

genomsyrats av Edinburghs historiska miljö.
Foto: Mikael Wallerstedt
Något som påverkat Linda Andersson Burnett både som person och som forskare är Skottland. Hon åkte dit direkt efter gymnasiet för att läsa en kurs i akademisk engelska.
– Planen var att vara där i sex månader, men jag blev kvar i fjorton år, berättar hon.
Hon studerade historia vid University of Edinburgh och hade också sin första postdoktortjänst vid Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) i Edinburgh. Det var också i Skottland hon träffade sin man.
– Hela min utbildning har genomsyrats av Edinburghs historiska miljö och att ha tillgång till alla de arkiven som finns där har varit fantastiskt, berättar hon.
Linda Andersson Burnett är också med i Sveriges unga akademi där hon engagerar sig särskilt i frågor om internationalisering.
– Det är ganska få svenska studenter som åker utomlands och jag tycker det är viktigt för att lära sig om andra kulturer. Jag vill också arbeta för en internationalisering som gör det lättare för unga internationella forskare att etablera långvariga karriärer i Sverige, säger hon.
De närmaste fem åren kommer Linda Andersson Burnett att ägna åt sin nuvarande forskningsstudie. Vad som kommer att hända efter det vet hon inte. Chansen är däremot stor att hon återvänder till Linné.
– Ett område som jag är intresserad är hur man undervisade i linneansk naturalhistoria i Nordamerika. Det är något jag har klurat på, berättar hon.
Agnes Loman
Fakta: Linda Andersson Burnett
Titel: Forskare i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet. Wallenberg Academy Fellow, ett karriärprogram för unga forskare och ledamot i Sveriges Unga Akademi
Gör på fritiden: Under helgerna utforskar jag gärna Uppsala och de fantastiska naturreservaten i Uppland, eftersom vi precis flyttat till hit.
Senast lästa bok: ”Livslägen” av Julian Barnes. På nattduksbordet finns även en hög med barnböcker på svenska och engelska.
Drivkraft som forskare: Nyfikenhet. Det är även viktigt för mig att lyfta fram historiska aktörer som tidigare marginaliserats, till exempel koloniserade människor.
Person du inspireras av: Den amerikanska politikern och demokraten Alexandria Ocasio-Cortez.
Krönika: Linnés förhållande till rasism är komplicerat
Linné inspirerade till 1700-talets medborgarforskning (artikel från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...