How Linnaean learning spread far and wide
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021

“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” Linda Andersson Burnettsays.
An inspiring middle-school teacher sparked Linda Andersson Burnett’s interest in history. Now a researcher in the history of science and ideas at Uppsala University, she is currently studying Carl Linnaeus and his influence, which extends far beyond Sweden’s borders.
Linda Andersson Burnett spends a lot of time reading old books and letters, and searching in archives – not a far cry for a historian. During her research in the UK, while she was writing her master’s dissertation and doctoral thesis about British natural history and the Scottish Highlands, Linnaeus caught her attention.
Early on in her research, she discovered Linnaeus’ great influence on natural history in both Scotland and England. He corresponded with British naturalists who travelled in northern Scotland, and students were taught about him at British universities.
British society paved the way in spreading Linnaeus’ findings in natural history between 1750 and 1850. Andersson Burnett has also researched how people used Linnaeus’ classification of people in the British Empire.
“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” she says.

She has just begun a new research project, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850, as a Wallenberg Academy Fellow. In it, she is examining how science developed through collaborations between universities, museums and interested laymen during the 18th and 19th centuries.
The emphasis is on the Anglo-Swedish tradition of scientific instructions on how to collect specimens from nature. These evolved from guidelines written by Linnaeus for his Swedish students, which also had a major influence on how instructions were written in Great Britain.
Contrary to previous research, which focused above all on how Linnaeus’ natural history was taken up by British scientific elites, this project will analyse how a large number of British informants used the Linnaean guidelines. These informants could be merchants, landowners, military personnel, colonial officials and missionaries working in the expanding British Empire.
“The project is in a construction phase where I’m currently surveying which instructions were written and which agents collaborated with the university museums,” Andersson Burnett says.
So far, she has discovered in her research how much material there is about people from various walks of life who worked at the university museums. These were not just professors.
“Numerous assistants looked after the collections and wrote thank-you letters to collectors. There was also a caretaker who was tasked with taking a puma on walks around the University of Edinburgh,” she says.
Another purpose of the new project is to add new knowledge of modern citizen science, in which members of the public help researchers to investigate various issues. It has recently become very popular, but citizen science is nothing new: it has been used since the 19th century.
“There are very few studies of early citizen science, and I hope to able to contribute to them. It’s very much a matter of learning from history,” Anderson Burnett says.

permeated by Edinburgh’s historic setting.
Photo: Mikael Wallerstedt
Among the influences on Linda Andersson Burnett, as both a person and a researcher, is Scotland. She went there directly after upper secondary school to take a course in academic English.
“The plan was to be there for six months, but I stayed for 14 years,” she says.
She read history at the University of Edinburgh, and her first postdoctoral position was a fellowship at the Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) in the same city. She also met her husband in Scotland.
“My entire education was permeated by Edinburgh’s historic setting, and having access to all the archives there has been a tremendous boon.”
Andersson Burnett is also part of the Young Academy of Sweden, where she is particularly involved in internationalisation issues.
“There are fairly few Swedish students who go abroad and I think it’s vital to learn about other cultures. I also want to work for the kind of internationalisation that makes it easier for young researchers from outside Sweden to establish long-term careers here,” she says.
The next five years will be dedicated to Andersson Burnett’s current research project. She has not decided what to do after that, but there is a good chance of her returning to Linnaeus.
“One area I’m interested in is how people taught Linnaean natural history in North America. That’s something I’ve been pondering.”
Agnes Loman
Facts: Linda Andersson Burnett
Titles: Researcher in the history of science and ideas at Uppsala University; Wallenberg Academy Fellow (in a career programme for young researchers); and member of the Young Academy of Sweden.
Spare-time activity: Since we’ve just moved here, I like exploring Uppsala and the superb nature reserves in Uppland at the weekends.
Last book read: Levels of Life by Julian Barnes. There are also children’s books in Swedish and English piled up on my bedside table.
Driving force as a researcher: Curiosity. Shining a spotlight on historical figures who have previously been marginalised, such as colonised people, is also important to me.
Person who inspires you: Alexandria Ocasio-Cortez, the American politician and Democrat.
Column: Linnaeus’ complicated relationship with racism
Eighteenth-century citizen science inspired by Linnaeus (article from Knut and Alice Wallenberg Foundation)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Musikprofessorn Mattias Lundberg får kunglig medalj
06 juni 2023
Mattias Lundberg är känd från flera radioserier i Sveriges radios P2, nu senast ”Fråga musikprofessorn”. Nu tilldelas han en kunglig medalj. – Jag är glad att musikvetenskapen och humaniora uppmärksammas i de här sammanhangen, säger han.
-
”Musik har de flesta en relation till”
06 juni 2023
Mattias Lundbergs forskningsområde är liturgisk musik från reformationstiden. Men som professor i musikvetenskap är han van vid att greppa över hela musikhistorien, på senare år också i radiosändningar från Sveriges Radio.
-
”Allmänheten är generellt dåligt insatt”
29 mars 2023
Hallå där May-Britt Öhman, forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism, och som deltar som expert i regeringens Renmarkskommittén. Vad är syftet med den här utredningen?
-
Från levande kulturarv till zombiekyrkor
22 mars 2023
Kyrkorna bevaras av ett antikvariskt system som riskerar att ta död på dem istället för att hålla dem levande. För att det kyrkliga kulturarvet ska kunna användas och utvecklas behöver därför nya visioner och mål tas fram gemensamt av staten och S...
-
Demokratiforskare deltar i litteraturfestival
20 mars 2023
Krig, brott och litteratur som en väg till försoning är temat för Uppsala Internationella Litteraturfestival den 23–25 mars. En av arrangörerna är forskningsprogrammet Demokrati och högre utbildning vid Uppsala universitet. Christina Kullberg, pro...
-
Jakt på nordkapare redan på 500-talet
13 februari 2023
För några år sedan konstaterade en forskargrupp från Uppsala och York att en stor mängd spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige var tillverkade i ben från val. Nu har fortsatta kemiska analyser visat att spelbrickorna uteslutande är gjorda ...
-
ERC-anslag till forskning om svenskt slaveri
01 februari 2023
Fredrik Thomasson, forskare vid historiska institutionen vid Uppsala universitet, har fått anslaget ERC Consolidator Grant från Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget går till ett projekt om svensk kolonialhistoria på ön Saint Barthélemy på 17...
-
Lyssna till våra nya hedersdoktorer
20 januari 2023
I samband med promoveringsveckan bjuder Uppsala universitet in till öppna föreläsningar och panelsamtal med årets nya hedersdoktorer. Bredden av ämnen är stor − hedersdoktorerna kommer bland annat att tala om sociala medier, kommunikation i kristi...
-
Molnens namn viktig del av universitetets historia
04 januari 2023
Boken "Molnspanare – en meteorologisk historia" berättar om framväxten av meteorologin som vetenskapligt ämne. Bland annat kan man läsa om hur molnens latinska namn och klassificering beslutades på en konferens i Universitetshuset i Uppsala. Det v...
-
Bidrag till forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap
12 december 2022
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka forskarskolor som beviljats bidrag inom två utlysningar: Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: stöd till doktorandanställningar och Forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap: nation...
-
Påsköns historia kan lära oss om hållbarhet
08 december 2022
Turismen har exploderat på Påskön de senaste tjugo åren. Något som både lett till ekonomisk vinning – och stora ingrepp i öns miljö. Nu studerar forskare från Uppsala hur historien kan lära oss att bygga hållbarare samhälle – både på Påskön och i ...
-
Nobelpris-litteratur ges ofta ut av småförlag
01 december 2022
Under julhandeln brukar böcker av den senaste nobelpristagaren sälja minst lika bra som mer traditionella bästsäljare. För förlagen har det stor betydelse att ha nobelpristagare i sitt stall, visar forskning av Jana Rüegg, doktorand i litteraturve...
-
Fem forskare vid Uppsala universitet bland de mest citerade
18 november 2022
Fem forskare vid Uppsala universitet finns med på företaget Clarivates lista ”Highly Cited Researchers” som samlar världens mest citerade forskare.
-
Konferens: 30 år av EU-medborgarskap
18 november 2022
I år är det 30 år sedan unionsmedborgarskapet i EU kom till. Det uppmärksammas med en internationell, tvärvetenskaplig konferens i Uppsala den 22–23 november. Inte bara forskare utan också andra intresserade är välkomna.
-
Tre tips om att spara energi i byggnader
26 oktober 2022
Med dagens höga elpriser behöver många dra ner på energianvändningen. Tor Broström, professor i kulturvård vid Uppsala universitet, ger tre enkla tips om hur man kan spara energi i byggnader.
-
Nya hedersdoktorer vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap
20 oktober 2022
Fakulteterna vid Uppsala universitet har nu beslutat vilka de vill utse till hedersdoktorer i år. Bland de nya hedersdoktorerna vid fakulteterna som hör till området humaniora och samhällsvetenskap finns forskare inom ekonomisk geografi, familjerä...
-
Surrogatmödrars utsatthet på en global marknad
17 oktober 2022
I en ny avhandling om surrogatmödraskap lyfts thailändska kvinnors erfarenheter av att ha agerat surrogatmamma. Avhandlingen visar på kvinnornas utsatthet i en global surrogatindustri, men ger även en mer nyanserad bild av vad som gör att kvinnorn...
-
Trädgårdshistoriska fynd när Linnés gård grävs upp
07 oktober 2022
Unika krukor, 1700-talsporslin och mängder av ben från fåglar och fiskar – arkeologerna som jobbat med utgrävningen i Linnéträdgården har hittat många spännande föremål som kan lära oss mer om människorna och djuren som levde runt Carl von Linné.
-
Historikern Iva Lucic antagen till forskningsprogrammet Pro Futura
15 september 2022
Iva Lucic vid Uppsala universitet har som en av fyra forskare blivit antagen till det prestigefyllda Pro Futura-programmet. Hennes forskning handlar om exploatering av naturresurser i sydöstra Europa och hur den påverkas av olika politiska styren....
-
Populär 1700-talsmedicin i ny form
05 september 2022
Hallå där Nils-Otto Ahnfelt, disputerad apotekare och gästforskare på institutionen för farmaceutisk biovetenskap. Du har tillsammans med vetenskapshistorikern Hjalmar Fors tagit fram en rekonstruktion av den 300 år gamla medicinen Hjärnes Testame...