How Linnaean learning spread far and wide
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021

“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” Linda Andersson Burnettsays.
An inspiring middle-school teacher sparked Linda Andersson Burnett’s interest in history. Now a researcher in the history of science and ideas at Uppsala University, she is currently studying Carl Linnaeus and his influence, which extends far beyond Sweden’s borders.
Linda Andersson Burnett spends a lot of time reading old books and letters, and searching in archives – not a far cry for a historian. During her research in the UK, while she was writing her master’s dissertation and doctoral thesis about British natural history and the Scottish Highlands, Linnaeus caught her attention.
Early on in her research, she discovered Linnaeus’ great influence on natural history in both Scotland and England. He corresponded with British naturalists who travelled in northern Scotland, and students were taught about him at British universities.
British society paved the way in spreading Linnaeus’ findings in natural history between 1750 and 1850. Andersson Burnett has also researched how people used Linnaeus’ classification of people in the British Empire.
“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” she says.

She has just begun a new research project, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850, as a Wallenberg Academy Fellow. In it, she is examining how science developed through collaborations between universities, museums and interested laymen during the 18th and 19th centuries.
The emphasis is on the Anglo-Swedish tradition of scientific instructions on how to collect specimens from nature. These evolved from guidelines written by Linnaeus for his Swedish students, which also had a major influence on how instructions were written in Great Britain.
Contrary to previous research, which focused above all on how Linnaeus’ natural history was taken up by British scientific elites, this project will analyse how a large number of British informants used the Linnaean guidelines. These informants could be merchants, landowners, military personnel, colonial officials and missionaries working in the expanding British Empire.
“The project is in a construction phase where I’m currently surveying which instructions were written and which agents collaborated with the university museums,” Andersson Burnett says.
So far, she has discovered in her research how much material there is about people from various walks of life who worked at the university museums. These were not just professors.
“Numerous assistants looked after the collections and wrote thank-you letters to collectors. There was also a caretaker who was tasked with taking a puma on walks around the University of Edinburgh,” she says.
Another purpose of the new project is to add new knowledge of modern citizen science, in which members of the public help researchers to investigate various issues. It has recently become very popular, but citizen science is nothing new: it has been used since the 19th century.
“There are very few studies of early citizen science, and I hope to able to contribute to them. It’s very much a matter of learning from history,” Anderson Burnett says.

permeated by Edinburgh’s historic setting.
Photo: Mikael Wallerstedt
Among the influences on Linda Andersson Burnett, as both a person and a researcher, is Scotland. She went there directly after upper secondary school to take a course in academic English.
“The plan was to be there for six months, but I stayed for 14 years,” she says.
She read history at the University of Edinburgh, and her first postdoctoral position was a fellowship at the Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) in the same city. She also met her husband in Scotland.
“My entire education was permeated by Edinburgh’s historic setting, and having access to all the archives there has been a tremendous boon.”
Andersson Burnett is also part of the Young Academy of Sweden, where she is particularly involved in internationalisation issues.
“There are fairly few Swedish students who go abroad and I think it’s vital to learn about other cultures. I also want to work for the kind of internationalisation that makes it easier for young researchers from outside Sweden to establish long-term careers here,” she says.
The next five years will be dedicated to Andersson Burnett’s current research project. She has not decided what to do after that, but there is a good chance of her returning to Linnaeus.
“One area I’m interested in is how people taught Linnaean natural history in North America. That’s something I’ve been pondering.”
Agnes Loman
Facts: Linda Andersson Burnett
Titles: Researcher in the history of science and ideas at Uppsala University; Wallenberg Academy Fellow (in a career programme for young researchers); and member of the Young Academy of Sweden.
Spare-time activity: Since we’ve just moved here, I like exploring Uppsala and the superb nature reserves in Uppland at the weekends.
Last book read: Levels of Life by Julian Barnes. There are also children’s books in Swedish and English piled up on my bedside table.
Driving force as a researcher: Curiosity. Shining a spotlight on historical figures who have previously been marginalised, such as colonised people, is also important to me.
Person who inspires you: Alexandria Ocasio-Cortez, the American politician and Democrat.
Column: Linnaeus’ complicated relationship with racism
Eighteenth-century citizen science inspired by Linnaeus (article from Knut and Alice Wallenberg Foundation)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Ny studie visar spår av virus i historiska skelettmaterial
03 juli 2018
En ny internationell studie visar betydelsen av att studera historiska skelettmaterial för att öka kunskapen om hur virus utvecklas.
-
Hög kvalitet på utvärderade forskarutbildningar
27 juni 2018
Samtliga hittills utvärderade forskarutbildningar vid Uppsala universitet har fått omdömet "hög kvalitet".
-
Sju projekt får anslag i EU:s program för forskarmobilitet
26 juni 2018
Intresset för EU:s program för forskarmobilitet är stort. 60 projekt från Uppsala universitet deltog i årets utlysning där sju projekt beviljades medel.
-
Flexibelt humanioraprogram startar hösten 2019
19 juni 2018
Från hösten 2019 kommer Uppsala universitet erbjuda ett humanioraprogram med valfrihet för studenterna att själva välja kurser från universitetets utbud.
-
Uppsala universitet startar masterprogram i speldesign
14 juni 2018
Höstterminen 2019 startar masterprogrammet i speldesign vid Uppsala universitet. Programmet kommer att ges på engelska vid Campus Gotland.
-
Jakt på val kan ha inletts redan på 500-talet
13 juni 2018
Den storskaliga jakt på val som lett fram till att många arter idag är utrotningshotade kan vara flera hundra år äldre än vad som tidigare antagits, menar en grupp arkeologer från Uppsala och York.
-
Mer forskning behövs om folkbibliotekens breda uppdrag
13 juni 2018
Sveriges folkbibliotek får ta allt större ansvar för viktiga samhällsutmaningar – samtidigt är forskning och utbildning inom biblioteksområdet underfinansierat och riskerar på sikt tappa kvalitet. Det konstaterar forskare vid fem svenska lärosäten...
-
Masterprogram i digital humaniora startar 2019
13 juni 2018
Hösten 2019 startar ett masterprogram i digital humaniora med inriktning mot digitalt kulturarv. Programmet kommer ges på engelska och vara öppet för svenska och internationella studenter.
-
Medaljer från Kungen
08 juni 2018
Kungen har beslutat tilldela Uppsala universitets rektor Eva Åkesson respektive Johan Svedjedal, professor i litteraturvetenskap, H.M. Konungens medalj.
-
Nytt europeiskt samarbete inom speldesign
01 juni 2018
7-8 juni är institutionen för speldesign på Campus Gotland värd för det första europeiska symposiet för högre utbildningar inom organisationen "Higher Education Video Game Alliance".
-
Bättre benhälsa på forntiden – en fråga om livsstil?
29 maj 2018
Sjukdomen osteoporos, eller benskörhet, blir allt vanligare i Sverige. Annat var det för 5 000 år sedan, visar arkeologiska fynd från Gotland. Ska vi leva mer som på forntiden för att få bättre benhälsa? Det är temat för ett seminarium i Almedalen...
-
Berättelser om en framväxande demokrati i Burkina Faso
29 maj 2018
Genom att dokumentera vanliga människors berättelser och observera folkliga protester, militärkupp och demonstrationer har forskare följt framväxten av en demokratisk utveckling i västafrikanska Burkina Faso.
-
Först ut med digital konstvetenskap
23 maj 2018
Hur bidrar digitaliseringen till en ny förståelse av konst och arkitektur, både historiskt och idag? Det är fokus för ett nystartat masterprogram i digital konstvetenskap, som är helt nätbaserat och ges av institutionen för konstvetenskap via Camp...
-
Årets pedagogiska pristagare utsedda
23 maj 2018
2018 års pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till, konstvetenskap, informatik och media, farmaceutisk biovetenskap och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Orsi Husz...
-
Kraftsamling för forskning om högre utbildning
23 maj 2018
Det finns påfallande lite forskning om högre utbildning i Sverige men en stor del av forskningen om högre utbildning finns vid Uppsala universitet. Genom ett forskarnätverk för forskning om högre utbildning kraftsamlar nu forskarna för att utveckl...
-
Bidra till forskningen om Selma Lagerlöf
21 maj 2018
Forskningen om en Selma Lagerlöf saknar en viktig pusselbit som du kan hjälpa till med. Vad svarade Selma Lagerlöf på alla de läsarbrev som skickades till författaren? Över 40 000 läsarbrev finns i arkiven och nu efterlyser forskarna svarsbrev frå...
-
Mänsklig mångfald som forskningsobjekt
07 maj 2018
Det finns en stor mänsklig mångfald i till exempel språk, kultur och biologiskt. Förståelsen av mångfalden är central för mycket forskning men samtidigt är det viktigt att hantera de etiska frågor som forskningen skapar. Forskarnätverket Human Div...
-
Spel ökar förståelsen för funktionsvariationer
02 maj 2018
Studenter i speldesign har tagit fram en prototyp till ett spel med syfte att öka tillgängligheten till arbetsmarknaden för personer som lever med ASD (autism spectrum disorder).
-
Gemensamma måltider viktiga för välbefinnandet
02 maj 2018
Hur, var och när vi äter är centrala frågor för människans hälsa och välbefinnande. Ett multidisciplinärt forskarnätverk vid Uppsala universitet syftar till att fördjupa kunskapen om måltiders betydelse.
-
Med sikte på datorstödda analysverktyg för texter
27 april 2018
I forskningsprogrammet "Från närläsning till fjärrläsning" byggs grunden till en infrastruktur för datorstödd textanalys av svenska texter.