How Linnaean learning spread far and wide
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021

“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” Linda Andersson Burnettsays.
An inspiring middle-school teacher sparked Linda Andersson Burnett’s interest in history. Now a researcher in the history of science and ideas at Uppsala University, she is currently studying Carl Linnaeus and his influence, which extends far beyond Sweden’s borders.
Linda Andersson Burnett spends a lot of time reading old books and letters, and searching in archives – not a far cry for a historian. During her research in the UK, while she was writing her master’s dissertation and doctoral thesis about British natural history and the Scottish Highlands, Linnaeus caught her attention.
Early on in her research, she discovered Linnaeus’ great influence on natural history in both Scotland and England. He corresponded with British naturalists who travelled in northern Scotland, and students were taught about him at British universities.
British society paved the way in spreading Linnaeus’ findings in natural history between 1750 and 1850. Andersson Burnett has also researched how people used Linnaeus’ classification of people in the British Empire.
“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” she says.

She has just begun a new research project, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850, as a Wallenberg Academy Fellow. In it, she is examining how science developed through collaborations between universities, museums and interested laymen during the 18th and 19th centuries.
The emphasis is on the Anglo-Swedish tradition of scientific instructions on how to collect specimens from nature. These evolved from guidelines written by Linnaeus for his Swedish students, which also had a major influence on how instructions were written in Great Britain.
Contrary to previous research, which focused above all on how Linnaeus’ natural history was taken up by British scientific elites, this project will analyse how a large number of British informants used the Linnaean guidelines. These informants could be merchants, landowners, military personnel, colonial officials and missionaries working in the expanding British Empire.
“The project is in a construction phase where I’m currently surveying which instructions were written and which agents collaborated with the university museums,” Andersson Burnett says.
So far, she has discovered in her research how much material there is about people from various walks of life who worked at the university museums. These were not just professors.
“Numerous assistants looked after the collections and wrote thank-you letters to collectors. There was also a caretaker who was tasked with taking a puma on walks around the University of Edinburgh,” she says.
Another purpose of the new project is to add new knowledge of modern citizen science, in which members of the public help researchers to investigate various issues. It has recently become very popular, but citizen science is nothing new: it has been used since the 19th century.
“There are very few studies of early citizen science, and I hope to able to contribute to them. It’s very much a matter of learning from history,” Anderson Burnett says.

permeated by Edinburgh’s historic setting.
Photo: Mikael Wallerstedt
Among the influences on Linda Andersson Burnett, as both a person and a researcher, is Scotland. She went there directly after upper secondary school to take a course in academic English.
“The plan was to be there for six months, but I stayed for 14 years,” she says.
She read history at the University of Edinburgh, and her first postdoctoral position was a fellowship at the Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) in the same city. She also met her husband in Scotland.
“My entire education was permeated by Edinburgh’s historic setting, and having access to all the archives there has been a tremendous boon.”
Andersson Burnett is also part of the Young Academy of Sweden, where she is particularly involved in internationalisation issues.
“There are fairly few Swedish students who go abroad and I think it’s vital to learn about other cultures. I also want to work for the kind of internationalisation that makes it easier for young researchers from outside Sweden to establish long-term careers here,” she says.
The next five years will be dedicated to Andersson Burnett’s current research project. She has not decided what to do after that, but there is a good chance of her returning to Linnaeus.
“One area I’m interested in is how people taught Linnaean natural history in North America. That’s something I’ve been pondering.”
Agnes Loman
Facts: Linda Andersson Burnett
Titles: Researcher in the history of science and ideas at Uppsala University; Wallenberg Academy Fellow (in a career programme for young researchers); and member of the Young Academy of Sweden.
Spare-time activity: Since we’ve just moved here, I like exploring Uppsala and the superb nature reserves in Uppland at the weekends.
Last book read: Levels of Life by Julian Barnes. There are also children’s books in Swedish and English piled up on my bedside table.
Driving force as a researcher: Curiosity. Shining a spotlight on historical figures who have previously been marginalised, such as colonised people, is also important to me.
Person who inspires you: Alexandria Ocasio-Cortez, the American politician and Democrat.
Column: Linnaeus’ complicated relationship with racism
Eighteenth-century citizen science inspired by Linnaeus (article from Knut and Alice Wallenberg Foundation)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Vem är bäst i Uppsala på att presentera sin forskning?
26 september 2017
Hur kan man läsa en text som inte finns? Varför har män kortare livslängd än kvinnor? Den 29 september äntrar sju forskare V-Dalas scen i Uppsala, för att på fyra minuter presentera sin forskning i tävlingen Forskar Grand Prix.
-
Lika villkorspris till Anita Hussénius
25 september 2017
Föreståndaren Anita Hussénius på Centrum för genusvetenskap får 2016 års lika villkorspris för sitt jämlika och inkluderande ledarskap.
-
Första DNA-bevisen för kvinnlig vikingakrigare
08 september 2017
Även kvinnor hade höga positioner på slagfältet under vikingatiden. Det visar en ny DNA-undersökning av en vikingatida krigare från Birka som gjorts av forskare vid Uppsala och Stockholms universitet. Studien är den första som presenterar genetisk...
-
Satsning på infrastruktur för digitala humaniora från årsskiftet
31 augusti 2017
Hallå där Kerstin Rydbeck, dekan för historisk-filosofiska fakulteten, som precis börjat en andra mandatperiod. Vilka stora frågor arbetar fakultetsnämnden med?
-
Kungl. Vetenskaps-Societetens Thuréuspris till fyra framstående Uppsalaforskare
29 augusti 2017
Kungl. Vetenskaps-Societeten har beslutat dela ut Thuréuspriset på 100 000 kronor till fyra framstående Uppsalaforskare.
-
Tankesmedja för humanistiska studier
21 augusti 2017
Hösten 2017 startar humtank student, en tankesmedja för att stärka studentperspektivet i humaniorafrågor inom akademin och samhället.
-
Så skildrades transpersoner i äldre svensk skönlitteratur
01 augusti 2017
Den svenska 1800-talslitteraturen innehåller åtskilliga beskrivningar av människor som växlar kön, och som överskrider och utmanar könsgränser, även om ”trans” ännu inte blivit ett begrepp. I sin nya avhandling visar Sam Holmqvist hur transgestalt...
-
"Karinfonden" ska stödja kvinnliga forskare
01 juni 2017
Uppsala universitet har tagit emot en donation på en miljon kronor för att skapa ”Stiftelsen Karinfonden” till stöd för kvinnliga forskare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria. Pengarna donerades av Karin Johannisson, professor emerita v...
-
En svensk stil?
22 maj 2017
Varför har den gustavianska stilen blivit så framträdande i den svenska självbilden? En ny avhandling från Uppsala universitet visar på hur forskare parallellt med museer, kommersiella företag och monarkin, har bidragit till att den gustavianska s...
-
Heléne Lööw årets väckarklocka
16 maj 2017
Heléne Lööw, docent i historia, har fått priset Årets Väckarklocka 2017 av Elin Wägner-sällskapet för arbete i Elin Wägners anda.
-
Ny arena för det kritiska samtalet
26 april 2017
Snart öppnas dörrarna till Humanistiska teatern – en spektakulär aula och föreläsningssal, byggd som en klassisk teater och utrustad med den senaste audio-visuella tekniken.
-
Mandelgrenpriset till Michael Neiß
12 april 2017
Svenska fornminnesföreningen har beslutat att tilldela doktoranden och arkeologen Michael Neiß Mandelgrenpriset 2017 för sin forskning om vikingatidens djurornamentik.
-
Temanummer om vikingar i National Geographic baserat på forskningsprojekt
15 mars 2017
Marsnumret av National Geographic 2017 har fokus på vikingar. Grunden till artikeln är forskningsprojektet Vikingafenomenet vid institutionen för arkeologi och antik historia.
-
Konsert med musik ur Dübensamlingen
14 mars 2017
Lördagen den 18 mars kl. 15.00 framförs konserten "Sacred Treasures" i Uppsala domkyrka. Uppsala Akademiska Kammarkör tillsammans med stråkensemble och solister från WDR Rundfunkchor Köln framför kyrklig vokal- och instrumentalmusik från 1600-tale...
-
Rasismen i dagens Sverige
06 mars 2017
För att förstå den växande rasismen i dagens Sverige krävs samarbete mellan forskare i olika discipliner. Det är tanken bakom nya Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism vid Uppsala universitet, med de vetenskapliga ledarna Mattias Gardel...
-
Iva Lucic får pris för sin avhandling
02 mars 2017
Iva Lucic, gästforskare vid historiska institutionen har belönats med Westinska priset för sin avhandling om hur nationsbildningsprocessen inom ramen för Titos Jugoslavien gick till.
-
Samverkansmöte om integrering och rehabilitering i arbetslivet
27 februari 2017
Praktiker och forskare är välkomna till vårens första välfärdslunch 7 mars om integrering och rehabilitering i arbetslivet.
-
Välkomna till vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
23 februari 2017
Experimentera med eld, ljus och ljud. Lär dig hur en cell ser ut egentligen. Gräv i den geologiska sandlådan och gör experiment med vatten. Lär dig mer om digital arkeologi eller vad som händer med ett blodprov. Gör en biogasballong eller programm...
-
8 mars startar feministiska stadsvandringar i Uppsala
17 februari 2017
Hallå där Maja Bodin, doktorand vid Centrum för genusvetenskap, som har tagit initiativet till att starta feministiska stadsvandringar i Uppsala med start på internationella kvinnodagen 8 mars. Varför startar ni feministiska stadsvandringar?
-
Professor i kulturvård del av expertpanel
15 februari 2017
EU-kommissionen har nyligen utsett professor Christer Gustafsson vid konstvetenskapliga institutionen att delta i expertpanelen för European Heritage Label.