How Linnaean learning spread far and wide
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021

“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” Linda Andersson Burnettsays.
An inspiring middle-school teacher sparked Linda Andersson Burnett’s interest in history. Now a researcher in the history of science and ideas at Uppsala University, she is currently studying Carl Linnaeus and his influence, which extends far beyond Sweden’s borders.
Linda Andersson Burnett spends a lot of time reading old books and letters, and searching in archives – not a far cry for a historian. During her research in the UK, while she was writing her master’s dissertation and doctoral thesis about British natural history and the Scottish Highlands, Linnaeus caught her attention.
Early on in her research, she discovered Linnaeus’ great influence on natural history in both Scotland and England. He corresponded with British naturalists who travelled in northern Scotland, and students were taught about him at British universities.
British society paved the way in spreading Linnaeus’ findings in natural history between 1750 and 1850. Andersson Burnett has also researched how people used Linnaeus’ classification of people in the British Empire.
“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” she says.

She has just begun a new research project, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850, as a Wallenberg Academy Fellow. In it, she is examining how science developed through collaborations between universities, museums and interested laymen during the 18th and 19th centuries.
The emphasis is on the Anglo-Swedish tradition of scientific instructions on how to collect specimens from nature. These evolved from guidelines written by Linnaeus for his Swedish students, which also had a major influence on how instructions were written in Great Britain.
Contrary to previous research, which focused above all on how Linnaeus’ natural history was taken up by British scientific elites, this project will analyse how a large number of British informants used the Linnaean guidelines. These informants could be merchants, landowners, military personnel, colonial officials and missionaries working in the expanding British Empire.
“The project is in a construction phase where I’m currently surveying which instructions were written and which agents collaborated with the university museums,” Andersson Burnett says.
So far, she has discovered in her research how much material there is about people from various walks of life who worked at the university museums. These were not just professors.
“Numerous assistants looked after the collections and wrote thank-you letters to collectors. There was also a caretaker who was tasked with taking a puma on walks around the University of Edinburgh,” she says.
Another purpose of the new project is to add new knowledge of modern citizen science, in which members of the public help researchers to investigate various issues. It has recently become very popular, but citizen science is nothing new: it has been used since the 19th century.
“There are very few studies of early citizen science, and I hope to able to contribute to them. It’s very much a matter of learning from history,” Anderson Burnett says.

permeated by Edinburgh’s historic setting.
Photo: Mikael Wallerstedt
Among the influences on Linda Andersson Burnett, as both a person and a researcher, is Scotland. She went there directly after upper secondary school to take a course in academic English.
“The plan was to be there for six months, but I stayed for 14 years,” she says.
She read history at the University of Edinburgh, and her first postdoctoral position was a fellowship at the Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) in the same city. She also met her husband in Scotland.
“My entire education was permeated by Edinburgh’s historic setting, and having access to all the archives there has been a tremendous boon.”
Andersson Burnett is also part of the Young Academy of Sweden, where she is particularly involved in internationalisation issues.
“There are fairly few Swedish students who go abroad and I think it’s vital to learn about other cultures. I also want to work for the kind of internationalisation that makes it easier for young researchers from outside Sweden to establish long-term careers here,” she says.
The next five years will be dedicated to Andersson Burnett’s current research project. She has not decided what to do after that, but there is a good chance of her returning to Linnaeus.
“One area I’m interested in is how people taught Linnaean natural history in North America. That’s something I’ve been pondering.”
Agnes Loman
Facts: Linda Andersson Burnett
Titles: Researcher in the history of science and ideas at Uppsala University; Wallenberg Academy Fellow (in a career programme for young researchers); and member of the Young Academy of Sweden.
Spare-time activity: Since we’ve just moved here, I like exploring Uppsala and the superb nature reserves in Uppland at the weekends.
Last book read: Levels of Life by Julian Barnes. There are also children’s books in Swedish and English piled up on my bedside table.
Driving force as a researcher: Curiosity. Shining a spotlight on historical figures who have previously been marginalised, such as colonised people, is also important to me.
Person who inspires you: Alexandria Ocasio-Cortez, the American politician and Democrat.
Column: Linnaeus’ complicated relationship with racism
Eighteenth-century citizen science inspired by Linnaeus (article from Knut and Alice Wallenberg Foundation)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
VR-spelet som tar dig till medeltidens Visby
23 juni 2020
Med VR-hjälm på huvudet är det möjligt att pröva på bågskytte i 1300-talets Visby. Det nya VR-spelet har utvecklats av företaget Disir, som grundats av en spelutvecklare och tre arkeologer, varav två forskare vid Uppsala universitet.
-
Nu får historiska byggnader en hållbar framtid
15 juni 2020
Kan en folkhemsvilla bära kulturella värden? Och hur skydda ett renässansslott utan att förbruka orimliga mängder energi? Nu möts forskare från en rad fält i syfte att skapa bättre förutsättningar för energieffektivisering i kulturhistoriskt värd...
-
”Det amerikanska dilemmat är långt ifrån löst”
10 juni 2020
De polisövergrepp i Minneapolis som resulterade i George Floyds död har än en gång placerat relationerna mellan svarta och vita amerikaner på agendan, ett dilemma som med stor sannolikhet kommer att spela en central roll i höstens presidentval, sk...
-
Medeltida Birgittafragment förvärvat
26 maj 2020
En grupp fragment ur medeltida handskrifter har under våren förvärvats till Uppsala universitetsbibliotek. Fragment kallas lösa blad eller delar av blad som har kommit ifrån sitt ursprungliga sammanhang, en längre text eller volym. Anledningen til...
-
Vett och etikett livsviktigt för Carl von Linné
20 maj 2020
Vad hade det blivit av Carl von Linné om han förblivit ogift? Hade vetenskapen gått miste om en av sina stora fixstjärnor om han inte haft ett väl fungerande hushåll? Och var hans son Carl von Linné den yngre verkligen en sådan odugling som det på...
-
Hon studerar AI som existentiella medier
21 april 2020
Hur påverkar det oss när smarta digitala hemassistenter, som Siri och Alexa, tar plats i vårt vardagsrum? Och vad händer när man via biometri börjar spåra avvikande personer? – Det behövs mer forskning om vad det innebär att vara människa i en di...
-
Tvärvetenskapligt samtal om framtiden efter coronakrisen
09 april 2020
– Corona innebär både utmaningar och möjligheter, konstaterar Joakim Palme, professor i statsvetenskap, som torsdag 16 april deltar i Ett samhälle i kris – vad gör vi nu? Ett tvärvetenskapligt samtal kring hur den svenska välfärdsstaten bör möta v...
-
INSTÄLLT Dan Stone håller årets Hugo Valentin-föreläsning
11 mars 2020
Dan Stone är professor i modern historia och föreståndare för Holocaust Research Institute vid Royal Holloway, University of London. Den 19 mars håller han den artonde Hugo Valentin-föreläsningen vid Uppsala universitet.
-
Paula Henrikson tilldelas Rettigska priset
28 januari 2020
Paula Henrikson, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitets litteraturvetenskapliga institution, har av Kungl. Vitterhetsakademien tilldelats Rettigska priset 2020.
-
Mytomspunnen runsten vittnar om 1200-årig klimatångest
08 januari 2020
Efter mer än tusen år tycks Rökstenen, ett av den tidiga vikingatidens största mysterier, ha fått sin lösning. Enligt fyra svenska forskare döljer den gåtfulla skriften rädsla inför klimatförändringar och en föraning om jordens förestående undergång.
-
Professor i historia får prestigefyllt uppdrag
17 december 2019
Maria Ågren, professor i historia, har utsetts till rådsprofessor av Vetenskapsrådet och tilldelas forskningsmedel om 50 miljoner kronor över tio års tid. Totalt delas drygt 380 miljoner kronor till åtta sökande i årets utlysning.
-
Linnémedaljör och Rudbeckmedaljörer utsedda
12 december 2019
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Tobias Ekholm, Ulf Gyllensten och Anna Lindström, medan Linnémedaljen tilldelas professor Gunnar Broberg, Lund. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 31 januari 2020.
-
1000 skillingtryck nu digitalt tillgängliga
21 november 2019
Tack vare externa medel har 1000 skillingtryck nu blivit fritt tillgängliga i digital form, sökbara genom databasen Alvin. Skillingtryck, det vill säga billiga små trycksaker med visor av olika slag, såldes till en bred allmänhet, ofta på marknade...
-
Martin H:son Holmdahls pris till Afaf Doleeb och Patricia Lorenzoni
19 november 2019
Martin H:son Holmdahl-priset är Uppsala universitets främsta utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter. Årets pris delas mellan studenten Afaf Doleeb och forskaren Patricia Lorenzoni, för deras engagemang bland annat för d...
-
Nyliberalism i Norden i fokus för nytt forskningsprogram
28 oktober 2019
Med ledning från Uppsala universitet ska forskare i Sverige, Finland och Danmark kartlägga hur reglerade välfärdsstater övergår till privatiserade marknader och vad det innebär för våra föreställningar om vardagslivet.
-
Utgrävningsdokumentation från Labraunda tillgängliggörs digitalt
21 oktober 2019
Nu påbörjas Uppsala universitetsbiblioteks del i projektet Mötesplats Medelhavet (”Labraunda”) – en forskningsplattform för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul. Projektets syfte är at...
-
Att välja mat väcker etiska frågor
15 oktober 2019
Vad ska vi äta idag? Den frågan är inte alltid så enkel att besvara – eftersom vårt val av mat påverkar såväl klimatet, som djurhanteringen och vår egen hälsa. I en ny bok resonerar Anna T Höglund kring mat och etik och hur vi kan öva upp vår etis...
-
"Musikprofessorn" Mattias Lundberg belönad i Prix Europa
14 oktober 2019
Fråga musikprofessorn, programmet där Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, besvarar lyssnarfrågor har belönats med andra pris vid Prix Europa i kategorin Best European Radio Music Programme of the Year.
-
Feodalismens släktträd blev vetenskaplig modell
01 oktober 2019
Innan Franska revolutionen var släktträd förbehållna den feodala överklassen, som använde dem för att befästa sin sociala status. Men samtidigt som feodalismen brakade samman och släktträden förlorade sin gamla roll, fick träden nya uppgifter som ...
-
Kön var viktigare än rang i 1600-talets adelsbegravningar
30 september 2019
Sättet en person begravdes på berättar mycket om vilken status personen hade som levande. I en ny avhandling om adelsbegravningar visar Alexander Engström att 1600-talsadelns status och exklusivitet var beroende av flera hierarkiers samverkan. Fak...