How Linnaean learning spread far and wide
FORSKARPROFILEN
7 juni 2021

“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” Linda Andersson Burnettsays.
An inspiring middle-school teacher sparked Linda Andersson Burnett’s interest in history. Now a researcher in the history of science and ideas at Uppsala University, she is currently studying Carl Linnaeus and his influence, which extends far beyond Sweden’s borders.
Linda Andersson Burnett spends a lot of time reading old books and letters, and searching in archives – not a far cry for a historian. During her research in the UK, while she was writing her master’s dissertation and doctoral thesis about British natural history and the Scottish Highlands, Linnaeus caught her attention.
Early on in her research, she discovered Linnaeus’ great influence on natural history in both Scotland and England. He corresponded with British naturalists who travelled in northern Scotland, and students were taught about him at British universities.
British society paved the way in spreading Linnaeus’ findings in natural history between 1750 and 1850. Andersson Burnett has also researched how people used Linnaeus’ classification of people in the British Empire.
“As a historian of ideas and science, I’m interested in how knowledge can transcend both institutional and geographical boundaries,” she says.

She has just begun a new research project, Early Citizen Science: How the public used Linnaean instructions to collect the World c. 1750–1850, as a Wallenberg Academy Fellow. In it, she is examining how science developed through collaborations between universities, museums and interested laymen during the 18th and 19th centuries.
The emphasis is on the Anglo-Swedish tradition of scientific instructions on how to collect specimens from nature. These evolved from guidelines written by Linnaeus for his Swedish students, which also had a major influence on how instructions were written in Great Britain.
Contrary to previous research, which focused above all on how Linnaeus’ natural history was taken up by British scientific elites, this project will analyse how a large number of British informants used the Linnaean guidelines. These informants could be merchants, landowners, military personnel, colonial officials and missionaries working in the expanding British Empire.
“The project is in a construction phase where I’m currently surveying which instructions were written and which agents collaborated with the university museums,” Andersson Burnett says.
So far, she has discovered in her research how much material there is about people from various walks of life who worked at the university museums. These were not just professors.
“Numerous assistants looked after the collections and wrote thank-you letters to collectors. There was also a caretaker who was tasked with taking a puma on walks around the University of Edinburgh,” she says.
Another purpose of the new project is to add new knowledge of modern citizen science, in which members of the public help researchers to investigate various issues. It has recently become very popular, but citizen science is nothing new: it has been used since the 19th century.
“There are very few studies of early citizen science, and I hope to able to contribute to them. It’s very much a matter of learning from history,” Anderson Burnett says.

permeated by Edinburgh’s historic setting.
Photo: Mikael Wallerstedt
Among the influences on Linda Andersson Burnett, as both a person and a researcher, is Scotland. She went there directly after upper secondary school to take a course in academic English.
“The plan was to be there for six months, but I stayed for 14 years,” she says.
She read history at the University of Edinburgh, and her first postdoctoral position was a fellowship at the Institute for Advanced Studies in the Humanities (IASH) in the same city. She also met her husband in Scotland.
“My entire education was permeated by Edinburgh’s historic setting, and having access to all the archives there has been a tremendous boon.”
Andersson Burnett is also part of the Young Academy of Sweden, where she is particularly involved in internationalisation issues.
“There are fairly few Swedish students who go abroad and I think it’s vital to learn about other cultures. I also want to work for the kind of internationalisation that makes it easier for young researchers from outside Sweden to establish long-term careers here,” she says.
The next five years will be dedicated to Andersson Burnett’s current research project. She has not decided what to do after that, but there is a good chance of her returning to Linnaeus.
“One area I’m interested in is how people taught Linnaean natural history in North America. That’s something I’ve been pondering.”
Agnes Loman
Facts: Linda Andersson Burnett
Titles: Researcher in the history of science and ideas at Uppsala University; Wallenberg Academy Fellow (in a career programme for young researchers); and member of the Young Academy of Sweden.
Spare-time activity: Since we’ve just moved here, I like exploring Uppsala and the superb nature reserves in Uppland at the weekends.
Last book read: Levels of Life by Julian Barnes. There are also children’s books in Swedish and English piled up on my bedside table.
Driving force as a researcher: Curiosity. Shining a spotlight on historical figures who have previously been marginalised, such as colonised people, is also important to me.
Person who inspires you: Alexandria Ocasio-Cortez, the American politician and Democrat.
Column: Linnaeus’ complicated relationship with racism
Eighteenth-century citizen science inspired by Linnaeus (article from Knut and Alice Wallenberg Foundation)
Nyheter - Historisk filosofiska fakulteten
-
Uppsalafilosofen Folke Tersman invald i Kungl. Vetenskapsakademien
19 september 2019
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet, har valts in som ledamot i klassen för humaniora och för framstående förtjänst om vetenskap vid Kungl. Vetenskapsakademien.
-
Stor satsning på forskning om hur artificiell intelligens påverkar människan och samhället
12 september 2019
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt som ska studera hur artificiell intelligens och autonoma system påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Fokus ligger framför allt på att analyse...
-
Alla avhandlingar framlagda under Johan Ihre nu tillgängliga i digital form
06 september 2019
Johan Ihre (1707–1780) var i hela 42 år professor i vältalighet och politik vid Uppsala universitet. Under denna tid förestod han inte mindre än 453 dissertationer, dåtidens avhandlingar. Dessa mångsidiga avhandlingar är idag ett väl använt källma...
-
Stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala
02 september 2019
Under fyra söndagar i höst arrangerar Centrum för mångvetenskaplig forskning om rasism stadsvandringar om rasismens historia i Uppsala. Syftet med vandringarna är att uppmärksamma och öka medvetenheten om Uppsalas (anti-)rasistiska historia.
-
50 nya miljoner till forskningsprogrammet Spara och bevara
23 augusti 2019
Energimyndigheten satsar 50 miljoner kronor på forskning om energianvändning i kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnadsmiljöer. Nu startar en ny etapp av forskningsprogrammet Spara och bevara som kommer att pågå i fem år. Programmet samo...
-
Den religiösa retorikens roll under folkmordet i Rwanda
18 juni 2019
I en ny avhandling i historia från Uppsala universitet undersöker Olov Simonsson hur religiösa begrepp användes i propaganda före och under folkmordet i Rwanda för 25 år sedan. – Medan tidigare forskning har påvisat kyrkornas roll i Rwanda så vis...
-
Ny bok om hur ett språk dör ut
05 juni 2019
Hallå där Don Kulick, professor vid institutionen för kulturantropologi och etnologi vid Uppsala universitet.
-
Hållbar urbanisering kräver samarbete
03 juni 2019
Söndagen 30 juni hålls sex seminarier i Almedalen om hållbarhet och urbanisering med fokus på Indien och Sverige. Vi intervjuade Swaminathan Ramanathan, gästforskare, och Owe Ronström, professor i etnologi, båda vid institutionen för kulturantropo...
-
Forskningsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond
29 maj 2019
Sex forskare vid Uppsala universitet får medel från Riksbankens Jubileumsfonds utlysningar Mixade metoder respektive RJ Sabbatical.
-
Två Uppsalaforskare i Sveriges unga akademi
27 maj 2019
Anna T. Danielsson, professor i didaktik och Ylva Söderfeldt, biträdande universitetslektor i idé- och lärdomshistoria, är två av åtta nya ledamöter i Sveriges unga akademi.
-
Mattias Lundberg invald i Kungl. Musikaliska akademien
23 maj 2019
Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap, har valts in som ny ledamot i Kungl. Musikaliska akademien.
-
Årets pedagogiska pristagare
22 maj 2019
Årets pedagogiska pristagare vid Uppsala universitet undervisar i ämnen kopplade till historia, freds- och konfliktkunskap, läkemedelskemi och informationsteknologi. Det fria pedagogiska priset tilldelas universitetslektor Katia Cejie vid juridisk...
-
Tjejlopp viktiga för kvinnor
23 april 2019
Att delta i tjejlopp är betydelsefullt för kvinnor och lyfter deltagarnas självförtroende. Kvinnorna siktar in sig på att prestera så bra som möjligt och det är det fysiska utförandet som är det viktigaste, trots arrangörernas ofta stereotypa inra...
-
Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris
18 april 2019
Vasamuseets vänners pris år 2019 ges till Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet och Jonas Lindström, doktor i historia och forskare vid Uppsala universitet. De får priset för boken ”Horet i Hälsta. En sann hist...
-
Varför används förstörelse av kultur som ett vapen i konflikter?
10 april 2019
Varför förstörs kulturarv i allt större utsträckning vid konflikter och hur påverkar det i sin tur arbetet med återuppbyggnad efter konflikten? Det är frågor som nybildade forskarnätverket "Kulturarv och etik i fred och konflikt" ska belysa.
-
Prisas för forskning och undervisning om förintelsen
09 april 2019
Tomislav Dulić, universitetslektor i historia och föreståndare vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet, har tilldelats the Austrian Holocaust Memorial Award 2019.
-
Årets Hugo Valentinföreläsning: Doris Bergen föreläser om Förintelsen
02 april 2019
Doris Bergen är professor i förintelsestudier vid University of Toronto. Under sin Hugo Valentin-föreläsning vid Uppsala universitet den 10 april kommer hon att ha ett särskilt fokus på genus, sex och sexualitet under Förintelsen.
-
Satsning på hållbar kulturvård
20 mars 2019
Forskning inom kulturvård har en lång tradition på Campus Gotland och nu satsar universitet för att bygga ut och förstärka verksamheten och samtidigt förstärka forskningsmiljön i stort på Campus Gotland.
-
Diplomatfruars politiska betydelse glöms ofta bort
07 mars 2019
I många beskrivningar över internationella relationer och diplomati från 1900-talet saknas ofta den roll som kvinnorna hade. De var inte officiellt anställda men diplomatin byggde ofta på par som arbetade tillsammans.
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...